Intressant och relevant för blivande lärare i Kroppsøving och Idrott och hälsa


Gunn Nyberg
Högskolan Dalarna


Knut Skjesol & Idar Lyngstad (red.)
Kroppsøving, læreren og eleven: Pedagogiske emner og forskningsinnsikter
278 sidor, hft
Bergen: Fagbokforlaget 2021
ISBN 978-82-450-3786-9

Denna antologi är skriven av forskare vid Nord universitet i Norge. Här har forskning på kroppsøvinsämnet (i Sverige idrott och hälsa) varit stark under lång tid. Boken har skrivits efter att en ny läroplan blivit gällande i Norge och i princip relaterar alla kapitlen till denna nya läroplan. Antologin har 14 kapitel och målgruppen är studerande som avser att bli lärare i ämnet kroppsøving. Nedan redogör jag kort för innehållet i varje kapitel och därefter gör jag en sammanfattande reflektion kring bokens innehåll och relevans för blivande lärare.

Första kapitlet, skrivet av Lyngstad (en av redaktörerna), ger en översikt av, samt utvalda inblickar i professionsforskningen såväl generellt som med fokus på kroppsøvingsprofessionen. Läsaren får först en kort historisk genomgång av professionsforskningens framväxt. Lyngstad beskriver hur den kvalitativa forskningen avseende kroppsøvingslärares undervisning växte fram som ett behov av att närmare studera innebörden av lärares arbete med undervisning i ämnet, då tidigare forskning haft stort fokus på att kvantitativt mäta exempelvis hur effektiv undervisningen var. Lyngstad ger också läsaren en förståelse av skilda begrepp som används inom professionsforskningen och hur lärares yrkeskunskap benämns som exempelvis ”practical knowledge”, ”craft knowledge” ”pedagogical knowledge” och ”pedagogical content knowledge”.  Läsaren får även en översiktlig beskrivning av teoretiska perspektiv som präglat forskningen såväl som skilda teoretiska perspektiv som använts vid studier av lärares lärande. Lyngstad tar särskilt upp Donald Schöns teori om reflektion-i-handling och reflektion-på-handling.

Kroppsøvingslärares komplexa uppdrag blir väl synliggjort då Lyngstad också fördjupar sig i olika kunskapsformer med betoning på phronesis och praxis, som kan känneteckna och beskriva kroppsøvingslärares professionskunskap. Kapitlet avslutas med ett exempel på forskning som belyser en lärares ”pedagogiska kraft”. Denna framträder i form av ett personligt och kontextuellt kunnande, vilket också kan liknas vid en lärares karisma (på engelska referent power).

I den norska kursplanen för kroppsøvingsämnet är rörelseglädje beskrivet som en aspekt för lärare att beakta, vilket kan sägas vara fallet även i den svenska kursplanen för motsvarande ämne. I kapitel två erbjuds en intressant problematisering av begreppet och Ingulfsvann ger läsaren en inblick i hur olika teoretiska perspektiv sammantaget bidrar till en nyanserad såväl som bred bild av vad rörelseglädje kan innebära och vad det kan betyda för elever att uppleva sådan glädje. Författaren visar också hur en fördjupad förståelse av innebörden av rörelseglädje kan underlätta för lärare att planera undervisningen så att fler elever kan få möjlighet att uppleva rörelseglädje.

För att forma undervisningen såväl som att undersöka elevernas grundläggande psykologiska behov, motivation och lärstrategier samt möjliga förändringar härvidlag utgick forskarna från Self Determination Theory (SDT).

I tredje kapitlet redogör Mikalsen och Lyngstad för forskning om hur tonåringar erfar och skapar mening genom deltagande i rörelseaktiviteter i skolan och i kroppsøvingsämnet. En bakgrund till forskningen är bland annat att skolämnet i Norge skall bidra till ”folkhelse och livsmestring” som sedan år 2020 införts som ett av tre tvärfackliga teman i läroplanen. Författarna menar att kroppsøvingsämnet kan bidra till att eleverna blir rustade för framtida liv genom att förstå sig själva och vad som skapar mening för dem. Mikalsen och Lyngstad utgår i sin forskning från en interpretatorisk fenomenologi som i sin tur grundas i en ideografisk, hermeneutisk och fenomenologisk ansats. Kapitlet ger exempel på forskning vars resultat bidrar till fördjupad kunskap om högaktiva respektive lågaktiva ungdomars relation till deltagande i rörelseaktiviteter. Exempelvis visar resultatet att känslan av att bemästra aktiviteten är central samtidigt som en intressant skillnad mellan högaktiva och lågaktivas förståelse av utveckling av rörelsekompetens blir synlig: de högaktiva är övertygade om att denna kan utvecklas genom övning medan de lågaktiva ser rörelsekompetensen som något man har eller inte har.

I nästa kapitel, det fjärde, ger Karin Kippe en redogörelse för forskning på små barns lek och fysiska aktivitet och dess betydelse för utveckling, lärande och hälsa. Läsaren får även ta del av forskning som undersökt samband mellan motorisk kompetens och lärande i andra ämnen än kroppsøvingsämnet. Kippe tar i det sammanhanget upp forskning som problematiserar dessa samband eftersom det kan finnas andra variabler som påverkar barns kognitiva förmågor. Kippe ger en lång rad exempel på hur lärare kan främja barns lek och fysiska aktivitet i syfte att bidra till deras sociala, mentala, känslomässiga och kroppsliga utveckling.

Kapitel fem, sex och sju behandlar hur forskning med olika perspektiv studerat elevers motivation för att delta och lära i kroppsøvingsämnet. Först ut är Skjesold och Ulstad. De presenterar målorienteringsteorin, vilken bland annat kan belysa elevers motivation som orienterad mot ”mestring” eller ”prestasjon”. En elev som i huvudsak motiveras av att prestera jämför sig med andra och har inte som främsta mål att utveckla sitt kunnande, vilket kännetecknar elever som synes vara ”mestringsorienterade”. Att misslyckas ses av ”mestringsorienterade” elever som en del i lärprocessen. Läsaren får också ta del av förslag på hur lärmiljöer kan skapas för att främja ett ”mestringsorienterat” klimat.

I kapitel sex ger Ulstad en beskrivning av Self Determination Theory (SDT), en teori om mänsklig motivation, som använts i forskning i olika sammanhang såsom exempelvis ekonomi, hälsa, idrott och utbildning. SDT kan ge en bild av motivationens struktur vars olika delar syftar till att förklara olika aspekter av människors motivation. Ulstad ger en översiktlig redogörelse för dessa olika aspekter med betoning på Cognitive Evaluation Theory, Organismic Integration Theory samt Basic Psychological Need Theory för att därefter beskriva forskning som utgått från SDT. Med utgångspunkt i resultaten av denna forskning ges sedan exempel på hur undervisningen kan formas för att främja elevers motivation för att delta och vara fysiskt aktiva i kroppsøvingsämnets undervisning.

 

I det tredje kapitlet som behandlar motivation rapporterar Arntzen Lomsdal, Skjesol och Ulstad en interventionsstudie som utgick från ett undervisningsinnehåll som går under paraplybenämningen ”interessebasert kroppsøving”. Interventionen byggde på tre förändringar i undervisningen vilka var: 1) valmöjligheter, 2) mer tid för ämnet och 3) användning av vissa lärstrategier. Interventionsprojektets syfte var att skapa underlag för en diskussion om alternativa sätt att organisera undervisningen. För att forma undervisningen såväl som att undersöka elevernas grundläggande psykologiska behov, motivation och lärstrategier samt möjliga förändringar härvidlag utgick forskarna från Self Determination Theory (SDT). Signifikanta skillnader kunde identifieras gällande exempelvis yttre och inre motivation. Kapitlet ger även en fördjupad insikt i vad i undervisningen som kunde ha bidragit till dessa skillnader tillsammans med en problematisering av resultatet i en diskussion där författarna lyfter fram möjliga andra påverkansfaktorer.

Betydelsen för elever att ”bli sett” av läraren i kroppsøvingsämnet blir beskrivet av Lagestad i kapitel åtta genom ett forskningsprojekt han genomfört tillsammans med kolleger. Kapitlet inleds med tidigare forskning på det allmänmänskliga, grundläggande och känslomässiga behovet av att bli sedd. Lagestad utgår också från norska utdanningsdirektoratet (2020) som framhåller att elever ska ges likvärdiga möjligheter till lärande och utveckling, och han menar att en förutsättning för att uppnå dessa mål är att elever känner sig sedda av läraren. Forskningsprojektet som rapporteras innebar intervjuer med elever. Ett intressant grepp i studien är att uppgifter om elevernas uppmätta fysiska status, i termer av tränade respektive otränade elever, hade kartlagts genom en tidigare större studie. Därför kan resultatet exempelvis visa att betydligt fler elever, som kategoriserats som tränade, upplevde sig bli sedda och uppmärksammade av sin lärare. Resultatet visar även att faktorer som främjar upplevelsen av att ”bli sett” är ”å få vist seg frem”, att lärare bryr sig om eleven och att få återkoppling. Läsaren får också ta del av Lagestads diskussion gällande pedagogiska strategier som bedöms kunna bidra till att elever upplever sig vara sedda av sin lärare.

Vad ”skjuleteknikk” innebär redogör Lyngstad för i nionde kapitlet. Han bidrar här med insikt om hur lärare kan få syn på olika strategier som elever tar till för att inte visa sin upplevda oförmåga att delta i undervisningen i ämnet. Läsaren får bland annat en förståelse för vad ”ribbevegslöping”, ”selv-handikapping” och ”defensiv pessimism” innebär och hur lärare kan identifiera elever som använder dessa strategier. Lyngstad redogör vidare för forskning som visat på ytterligare nyanserade beskrivningar av hur elever på olika sätt döljer sin upplevda oförmåga i kroppsøvingsämnet och hur viktigt det är att lärare ser kritiskt på sin egen undervisning. Det är dock svårt, menar Lyngstad, att generalisera orsaken till elevers olika former av ”skjuleteknikker” eftersom anledningarna varierar stort mellan enskilda elever.

Jag vill hellre framhålla att den här antologin är ett lovvärt initiativ av forskarna vid Norduniversitet och den kan utgöra ett värdefullt bidrag till lärarutbildningarna i flera nordiska länder. Jag har läst den med stort intresse.

Lagestad ger sedan, i kapitel tio, en inblick i sin egen såväl som andras forskning avseende ”inkludering av minoritetsspråklige elever i kroppsøving”. Lärares upplevda svårigheter med att i undervisningen inkludera dessa elever visar sig bestå främst i att hitta strategier för att underlätta verbal kommunikation samt att hantera den nakenhet som krävs vid duschning och simundervisning. Här får läsaren inblick i betydelsen av ämnesspecifik språkutveckling vilket också innefattar en förståelse av olika kunskapskulturer som genomsyrar de rörelseaktiviteter som undervisningen präglas av.

Kapitel 11, 12 och 13 ger tillsammans en bred bild av motoriskt lärande, principer för utveckling av fysiska färdigheter samt konsekvenser av åldersskillnader i kroppsøvingsämnet. Aune, Aune och Roaas beskriver olika teoretiska perspektiv på motoriskt lärande och utveckling samt hur dessa perspektiv växt fram historiskt. Författarna lyfter fram den problematiska uppdelningen i utveckling och lärande och visar hur dessa fenomen har ett dialektiskt förhållande. Det blir också tydligt hur de flesta perspektiv på motoriskt lärande utgår från att målet med träningen är prestation i tävlingssammanhang. Dalen, Roaas och Aune gör sedan en sammanfattande genomgång av principer för träning av styrka och uthållighet. Det handlar om principer för individuella skillnader, specificitet, belastning och adaption samt variation. Därefter, i kapitel 13, visar Dalen och Aune på fenomenet Relative Age Effect (RAE) och hur fysisk utveckling, tävling, psykologiska faktorer samt erfarenhet kan ta sig uttryck i olika sammanhang. RAE, ett relativt väl beforskat fenomen inom tävlingsidrotten, är bland annat en konsekvens av den åldersindelning som görs i skolan såväl som i de flesta idrottsaktiviteter utanför skolan.

Boken avslutas med kapitlet ”Gull og grønne skoger. Om friluftsliv i skolen, naturopplevelser och eventyr”. Här visar Saether en lite annorlunda studie av hur friluftsliv med särskild betoning på ’äventyret’ uppfattats genom norsk historia. Genom att analysera texter, bilder och olika sociala medier skildrar författaren hur äventyret som fenomen har genomsyrat friluftslivskulturen i Norge och hur ”eventyret” kan bidra till positiva upplevelser i skolans friluftslivsundervisning.

De flesta kapitlen i denna antologi redogör för forskning på områden som relaterar till kursplanen för kroppsøvingsämnet. Antologin ger därmed en fördjupad insikt i vad målen i den Norska kursplanen kan innebära, samt i många fall även pedagogiska och didaktiska implikationer för undervisningen. Genom detta upplägg blir innehållet särskilt relevant för den målgrupp den är skriven för; blivande kroppsøvningslärare. Verksamma lärare kan säkerligen också ha stor behållning av innehållet. Texterna redogör för aktuell och intressant forskning samtidigt som jag bedömer att de vänder sig till  den avsedda målgruppen. Författarna har själva bedrivit forskning inom de områden de skriver om och mitt intryck är att de är mycket kunniga. En kritisk kommentar avseende innehållet kan förstås vara att det saknas aktuella områden som är relevanta för ämnet. Några exempel på sådana områden är forskning med ett genusperspektiv och den framväxande forskning på rörelselärande (motoriskt lärande) som bland annat utgår från fenomenologiska, fenomenografiska, kunskapsteoretiska och sociokulturella perspektiv, vilka beaktar den lärandes perspektiv. Men, det är i mina ögon alltför lätt att kritisera en sådan här antologi genom att räkna upp områden som saknas. Det har nog inte heller varit avsikten att täcka alla områden som kan anses relevanta för blivande lärare i kroppsøvning. Jag vill hellre framhålla att den här antologin är ett lovvärt initiativ av forskarna vid Norduniversitet och den kan utgöra ett värdefullt bidrag till lärarutbildningarna i flera nordiska länder. Jag har läst den med stort intresse.

Copyright © Gunn Nyberg 2022


 

 

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.