(Please scroll down for abstract in English)
Maria Howding är förskollärare med inriktning lek, idrott, rörelse samt friluftslärare med examination från utbildningarna 1999 och 2002. Hon har sedan dess arbetat som förskollärare, inom friluftsturism och sedan 2011 som adjunkt på Malmö högskola vid institutionen för Idrottsvetenskap. I juni i år framlade Maria sin magisteruppsats i pedagogik, som hon presenterar så här:
Med ett nästintill förgivettagande om att friluftsliv finns som en självklar del i alla människor i Sveriges liv, har jag under mina år som adjunkt vid Institutionen för Idrottsvetenskap och student i pedagogik, mer och mer problematiserat detta. Genom alla möten med idrottslärarstudenter har jag allt eftersom förstått att friluftsliv inte är närvarande i allas liv eller ens i undervisningen i ämnet idrott och hälsa i grundskola och gymnasium. Friluftsliv och att vistas i naturen verkar tas förgivet av fler än mig, men upplevs och aktivt utförs av få. I tidigare läroplaner har antalet friluftsdagar minskat och har ofta haft annat innehåll än friluftsliv. Från och med läroplanen 2011 är friluftsliv och utevistelse en mer framskriven del av innehållet i ämnet idrott och hälsa.
Många studenter jag möter vittnar om lite eller ingen undervisning alls i friluftsliv i grundskola och gymnasium. Några få har gjort, precis som jag själv gjorde, egna val i olika profilerade utbildningar och därmed fått mer kunskaper i friluftsliv med sig. Ganska många har fått naturupplevelser tidigt i barndomen genom utflykter med familj och vänner. Så var det också för mig, med friluftsintresserade föräldrar blev naturen en förgivettagen arena för lek och lärande och också en fritidsaktivitet i Friluftsfrämjandet.
Intresset gjorde att jag under min egen förskollärar- och idrottslärarutbildning tittade närmare på utomhuspedagogik och mitt första lärarjobb blev inom I Ur och Skur-verksamhet. Jag fördjupade mig i friluftsliv med en friluftslärarutbildning på Storumans folkhögskola.
I magisteruppsatsen min uppsats tittar jag närmare på de erfarenheter som våra studenter har med sig in i idrottslärarutbildningen och hur de ser på att undervisa i friluftsliv i sitt kommande yrke som idrottslärare. Under magisterkursens gång blev jag nyfiken på och inspirerad till en narrativ undersökning om studenternas personliga erfarenheter i friluftsliv. För att fördjupa min undersökning och analys intervjuade jag också lärare vid idrottslärarutbildningen.
I studien används övergripande sociokulturella lärandeteorier, empirin analyseras med hjälp av Thomas Ziehes ”den goda annorlundaheten”.
Resultaten antyder att idrottslärarstudenterna i denna undersökning ser familj, ledare i fritidsaktiviteter och lärare i skolan som viktiga personer i deras eget möte med friluftsliv. Studenterna ser möjligheter att undervisa i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i sin kommande yrkesprofession.
Resultaten i denna magisteruppsats skiljer sig från tidigare forskning som säger att friluftsliv inom idrottslärarutbildningarna i Sverige är exklusiva och anses ligga långt ifrån verkligheten i skolan.
Maria Howding kommer att medverka i forskarseminariet i idrottsvetenskap vid Malmö högskola under hösten; närmare information om detta kommer på idrottsforum.orgs Facebook-sida. idrottsforum.org kommer också att publicera en artikel baserad på uppsatsen under hösten. Den som inte orkar väntar kan ta del av uppsatsen kostnadsfritt via denna länk.
English abstract
This essay presents physical education teacher students ́ stories about encounters with friluftsliv. The purpose of the essay is to study in what way the students’ own experiences and learning of friluftsliv influence their encounters with friluftsliv during the Physical Education teaching education and in their future workplace.
The method I use is narrative in the form of a student story which is based on written individual stories. An interview with two teachers in friluftsliv at the teacher education is also added to the student story. I analyse the material using the theory of the good enough strangeness by Thomas Ziehe. Overall theoretical approaches to learning are also being used.
The main result is that family members, leaders and teachers, are important for the students in this study in encounters with friluftsliv. The students tell a story in which they find that friluftsliv is possible to implement in school in their future workplace as teachers in Physical Education. This result is different from previous research who argues that friluftsliv in Physical Education teaching education is selected and exclusive in a way that is far from the coming teaching assignment.
