On Friday, June 15, 2018, at 13:00, Andreas Fröberg will present and defend his dissertation “Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area – An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention” at the Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, at Pedagogen, Margareta Huitfeldts auditorium.
The external reviewer is Dr. Gisela Nyberg, Karolinska initutet, and the examining committee is made up of Professor Catrine Kostenius, Lulea University of Technology; Dr. Suzanne Lundvall, Swedish School of Sport and Health Sciences; and Professor Thomas Johansson, University of Gothenburg.
Andreas Fröberg’s supervisors have been Dr. Anders Raustorp, University of Gothenburg; Professor Christel Larsson, University of Gothenburg; and Dr. Cecilia Boldemann, Karolinska Institutet.
The introductory chapter of this compilation thesis is available here in full text, open access.
English abstract (see below for Swedish summary)
The overarching aim of the present thesis was two-fold. The first aim was to describe and critically reflect upon the experiences of developing and implementing an empowerment-based school intervention, focusing on food and physical activity, involving adolescents from a Swedish multicultural area characterized by low socioeconomic status. The second aim was to investigate accelerometer-measured sedentary time and physical activity among the adolescents, and to evaluate the effects of the intervention on these variables. The two-year intervention was continually developed and implemented, as a result of cooperation and shared decision making among researchers and the participating adolescents. Data was collected in seventh, eighth and ninth grade using documentation and observation protocols, accelerometers, and questionnaires. This thesis shows the importance of acquiring a broad and deep understanding of the targeted context and the participants of the intervention, and to be open-minded when it comes to negotiating, adjusting, and reorganizing empowerment-based interventions. This thesis further shows that the participating girls accumulated more sedentary time and less moderate-to-vigorous physical activity than boys, and that approximately half of the adolescents met the physical activity recommendations. The intervention had no positive effects on sedentary time and moderate-to-vigorous physical activity. Finally, this thesis shows that cautiousness is warranted when cross-comparing accelerometer-based studies with different epoch durations and cut-points.
Svensk sammanfattning
Fysisk aktivitet bland ungdomar i ett svenskt ultikulturellt område: En hälsopromotiv skolintervention med fokus på egenmakt
Övergripande syfte
Det övergripande syftet med denna avhandling var två-delat. Det första syftet var att beskriva och kritiskt reflektera över utvecklingen och implementeringen av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område kännetecknat av låg socioekonomisk status. Det andra syftet var att undersöka objektivt mätt stillasittande och fysisk aktivitet hos ungdomarna, samt utvärdera effekten av interventionen på dessa variabler.
Deltagare och metod
Data för de fyra delstudier som utgör denna avhandling samlades in under en tvåårig skolintervention (’How-to-Act?’ projektet) med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet. Vid baslinjen rekryterades 114 ungdomar i årskurs 7 från tre skolor (n = 1 interventionsskola och n = 2 kontrollskolor) i Angered, Göteborg. Angered är ett svenskt multikulturellt område där populationen har lägre medelinkomst och utbildningsnivå jämfört med övriga Göteborg.
Interventionen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna. Fyra interventionskomponenter utvecklades för att stödja delaktighet och känslan av egenmakt: 1) Hälsocoaching med syftet att involvera ungdomarna i utvecklingen och implementeringen av interventionen genom att stödja dem till att uttrycka sina målsättningar, önskemål och behov kring kost och fysisk aktivitet, samt lyssna till deras förslag och idéer och omsätta dem i praktiken; 2) Interventionsaktiviteter där tematik, syfte och innehåll vägleddes av ungdomarnas uttryckta målsättningar, önskemål och behov kring kost och fysisk aktivitet, men också forskargruppens gemensamma erfarenheter och rimliga åtgärder för genomförande (bland annat att innehållet var möjligt att genomföra inom den givna tidsramen och den fysiska miljön, samt att aktiviteterna skulle vara hälsofrämjande). Dessa interventionsaktiviteter genomfördes tillsammans med ungdomarna under skoltid och i skolmiljön (bland annat i skolans klassrum, hem- och konsumentkunskapskök, idrottshall och på skolgården); 3) Privat (sluten) grupp på den sociala nätverkstjänsten Facebook med syfte att främja delaktighet och möjliggöra kommunikation mellan forskargruppen och ungdomarna under interventionen; samt 4) En reflektionsmodell som forskargruppen använde för att reflektera över erfarenheter, såsom utmaningar och möjligheter, från hälsocoaching och interventionsaktiviteter. Baserat på dessa erfarenheter nåddes konsensus inom forskargruppen kring insatser och/eller modifieringar av interventionskomponenterna för att möta deltagarnas målsättningar, önskemål och behov kring kost och fysisk aktivitet. Fältarbetare dokumenterade utvecklingen och implementeringen av interventionen via protokoll och dessa utgjorde ett ramverk under reflektionsprocessen.
Data för delstudie I bestod av 145 protokoll som samlades in under utvecklingen och implementeringen av interventionen. I protokollen dokumenterade fältarbetarna: 1) förväntningar inför, erfarenheter av och övergripande observationer under hälsocoaching; 2) information relaterat till interventionsaktiviteter, såsom tematik, syfte, innehåll och närvaro; samt 3) upplevt deltagande och generella observationer och reflektioner under utvecklingen och implementeringen av interventionen. I delstudierna II-IV användes avancerade rörelsemätare (accelerometrar från ActiGraphTM) ochfrågeformulär för att mäta: 1) stillasittande och fysisk aktivitet; respektive 2) involvering i organiserad idrottsverksamhet, samt träningsfrekvens och träningsduration. Data för dessa variabler samlades in under tre mättillfällen, i början av årskurs 7, 8 respektive 9.
Resultat och diskussion
Delstudie I syftade till att beskriva och kritiskt reflektera över utvecklingen och implementeringen av skolinterventionen med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet. Interventionen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna. Ungdomarna hade flera förslag och idéer på aktiviteter kring kost och fysisk aktivitet, uppskattade att samarbeta med varandra och tog ansvar för att utveckla och implementera interventionen genom att planera och organisera interventionsaktiviteter. Under tre skolterminer genomfördes 31 interventionsaktiviteter innehållande bland annat tillagning av hälsosam mat, muskelstärkande aktivitet med kroppen som belastning, promenad med stegräknare, jogging/löpning, dans och fotboll, samt sökning (online via läsplattor) och sammanställning av hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis konstateras dock att processen med att utveckla och implementera interventionen var förenat med en del hinder som utmanade forskargruppens initiala intentioner att stödja delaktighet och känslan av egenmakt. Bland annat önskade ungdomarna praktiska interventionsaktiviteter snarare än hälsocoaching, och förhållandevis få var intresserade av att arbeta med målsättning i relation till kost och fysisk aktivitet.
Delstudierna II-IV syftade till att undersöka objektivt mätt stillasittande och fysisk aktivitet hos ungdomar, samt utvärdera effekten av interventionen på dessa variabler. Delstudie II visade att majoriteten av den vakna tiden tillbringades stillasittande med mindre tid ägnat åt lätt fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Ungefär hälften av ungdomarna nådde rekommendationen om fysisk aktivitet, det vill säga 60 minuter eller mer per dag av fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Flickor var överlag mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva på lätt och måttlig till hög intensitet jämfört med pojkar. Ungdomar involverade i organiserad idrottsverksamhet var mer fysiskt aktiva på måttlig till hög intensitet. Delstudie III visade att interventionen inte hade några positiva effekter på stillasittande, fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet, träningsfrekvens eller träningsduration. Stillasittande ökade och fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet minskade mellan årskurs 7 och 9. Under samma tidsperiod observerades inga förändringar i varken träningsfrekvens eller träningsduration. Vidare visade resultatet i delstudie IV att stillasittande och fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer varierade beroende på val av tidsperiod för summering av rörelse. Korta tidsperioder för summering av rörelse ökade stillasittande och fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet, samt minskade fysisk aktivitet på lätt intensitet och vice versa. Resultaten visade också att stillasittande och fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer varierade beroende på val av skärningspunkt för att definiera stillasittande och fysisk aktivitet på lätt, måttlig och hög intensitet.
Forskargruppens erfarenheter och lärdomar från interventionen betonar vikten av att förvärva en bred och djup förståelse kring det sammanhang som interventioner med fokus på egenmakt utvecklas och implementeras. Likaså betydelsen av att vara öppensinnad när det kommer till att förhandla, justera och omorganisera interventioner för att möta deltagares önskemål och behov. Denna avhandling visar också att ungdomar i ett svenskt multikulturellt område kännetecknad av låg socioekonomisk status tillbringar majoriteten av den vakna tiden stillasittande och att ungefär hälften når rekommendationerna om fysisk aktivitet. Resultaten tyder också på att stillasittande ökar och fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet minskar över tid. Avhandlingen visar också att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom stillasittande och fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer varierar beroende på val av tidsperiod för summering av rörelse och skärningspunkt för att definiera stillasittande och fysisk aktivitet på lätt och måttlig till hög intensitet.
Denna avhandling bidrar med erfarenheter vid utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område kännetecknat av låg socioekonomisk status. Avhandlingen är också ett bidrag till den befintliga kunskapen kring stillasittande och fysisk aktivitet hos ungdomar i dessa områden, såväl som ett bidrag till kunskapen kring tolkning av accelerometerdata.
