On Friday, February 8, 2019, at 13:00, Anna Qvarfordt will present and defend her dissertation Anti-doping – a legitimate effort? Elite athletes’ perspectives on policy and practice at the Krusenstiernasalen, University of Gävle.
The external reviewer is Professor Sigmund Loland, Norwegian School of Sport Sciences, and the examining committee is made up of Professor Peter Öberg, University of Gävle, Dr. Natalie Barker-Ruchti, University of Gothenburg, and Professor emeritus Johnny Nilsson, Swedish School of Sport and Health Sciences.
Anna Qvarfordt’s principal supervisor has been Professor Nader Ahmadi, University of Gävle; Dr. Åsa Bäckström, Swedish School of Sport and Health Sciences, and Dr. David Hoff, Lund University have been assistant supervisors.
Anna Qvarfordt’s thesis is available here in full text, open access.
English abstract (see below for Swedish summary)
The global anti-doping enterprise in sport is a comprehensive system in which the athlete is at the centre of regulation, scrutiny and control. There is limited knowledge about the implications of this extensive control system for athletes and about how athletes perceive the system; little is known about possible consequences of these implications and perceptions for the legitimacy of the system. The overall aim of this thesis is to analyse the legitimacy of global anti-doping policy and practice from the perspectives of international elite athletes.
Four articles are included in this compilation thesis. The first illustrates, based on a discourse analytical approach, how claims for legitimacy of the anti-doping system are produced in policy documents aimed at athletes. The second explores the perceptions and legitimacy of anti-doping policy and practice through a survey aimed at elite athletes in different sports and from different regions of the world. The third article examines, through an interview study, how athletes in different contexts experience the practice of anti-doping and what consequences this may have for the system’s legitimacy. The interview study was also the basis for the fourth article, focusing on the athletes’ experiences and perceptions of their opportunities for compliance and how this is related to their view of the system’s legitimacy. Using the four articles as a basis, the analysis of legitimacy within the anti-doping system is expanded in the thesis through an overarching analytical framework inspired by David Beetham.
The results show that the legitimacy of the policy documents is based on essentially authoritative, but also rational, arguments for justifying the anti-doping enterprise. Elite athletes are generally in favour of anti-doping policy and the principle that doping should be prohibited. However, when the rules are implemented into practice, problems to do with lack of procedural justice arise which may have an impact on the system’s legitimacy. Procedures in the system are perceived as having a negative effect on sportspersons’ private life, and as ineffective and unequally implemented across the world; also, athletes have little influence over decision-making processes. Anti-doping practice is moreover perceived to cause structural inequalities due to inequality in access to technology, education and knowledge as well as supportive systems. Most athletes wish to comply with the rules, but many struggle with lack of control and have limited scope for taking responsibility regarding compliance with the doping rules. Even when athletes are dutiful and perform acts that confer legitimacy to the rules and the authorities, some experiences and perceptions could endanger the legitimacy of antidoping, as seen in the overall legitimacy analysis of the thesis. Athletes’ perceptions of inequality, ineffectiveness and lack of leeway can be interpreted as a lack of rule conformity to the anti-doping authority. There also appears to be a lack of shared normative beliefs between sportspersons and the anti-doping authorities, as many athletes feel that their opinions are not taken into account. Decision-making processes that do not pay attention to the perceptions of those involved can result in a discrepancy between the rules and the norms.
The international anti-doping system is a major international enterprise with comprehensive rules that need to be applied equally around the world, and that also need to be legitimated in different countries where athletes have different conditions to comply with the regulations. In this thesis, I have shown that these different conditions have consequences for the ability to comply with the rules and also for the application of the regulations. The far-reaching rules mean that procedures within the system are experienced as causing a number of negative consequences. I have shown that this poses a risk to the legitimacy of the system if these problems are not addressed.
Svensk sammanfattning
Det globala antidopingarbetet inom idrottsrörelsen är en omfattande verksamhet där idrottsutövaren står i centrum för regleringar, granskningar och kontroller. Det finns begränsad kunskap om vad detta relativt genomgripande kontrollsystem innebär för idrottsutövarna och vilka konsekvenser detta kan få för systemets legitimitet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att analysera legitimiteten för global anti-doping policy och praktik ur internationella elitidrottares perspektiv.
Fyra artiklar ingår i denna sammanläggningsavhandling. Den första belyser, utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt, hur legitimitetsanspråk för antidopingverksamheten skapas i policydokument riktade till idrottsutövare. I den andra artikeln undersöks uppfattningar om, och legitimiteten för, antidopingarbetets policy och praktik genom en enkätstudie riktad till elitidrottare i olika idrotter och regioner i världen. I avhandlingens tredje artikel undersöks, genom en intervjustudie, hur idrottsutövare i olika kontexter upplever antidopingarbetets praktik och vilka konsekvenser detta kan få för arbetets legitimitet. Intervjustudien var också underlaget för den fjärde artikeln där fokus riktas mot utövarnas upplevelser av, och uppfattningar om, möjligheter till regelefterlevnad och dess följder för synen på legitimitet. I avhandlingen kappa utökas analysen av legitimitet inom anti-dopingsystemet genom ett övergripande analytiskt ramverk inspirerat av David Beetham.
Resultaten visar att legitimitetsanspråken i policydokumenten baseras på i huvudsak auktoritativa, men också rationella argument för att rättfärdiga antidopingverksamheten. Elitidrottare visar sig generellt vara positiva till anti-dopingarbetets policy och princip om att doping ska vara fortsatt förbjudet. När reglerna omsätts i praktik uppstår dock problem som kan ha betydelse för arbetets legitimitet, genom upplevd brist på rättvisa procedurer. Procedurer inom systemet uppfattas inkräkta på privatlivet, ha bristande effektivitet, inte vara likvärdigt genomfört globalt sett och inte heller ge utövarna själva inflytande i beslutsprocesser. Anti-dopingarbetets praktik upplevs också ge upphov till ojämlikhet och strukturella orättvisor beroende på skiftande tillgång till teknologi, 80
utbildning och kunskap samt stödjande system. Utövarna känner vidare en plikttrogenhet att följa reglerna, samtidigt som vissa idrottares situation karaktäriseras av brist på egen kontroll och därigenom ett begränsat handlingsutrymme för att ta det strikta ansvar som dopingreglerna föreskriver. Även om idrottsutövarna är plikttrogna och utför handlingar som ger legitimitet till reglerna och auktoriteterna, visar också den övergripande legitimitetsanalysen att det finns upplevelser och uppfattningar som kan riskera antidopingarbetets legitimitet. Idrottsutövarnas uppfattningar om brist på likvärdigt, effektivitet och handlingsutrymme kan tolkas som att antidopingauktoriteter inte tillämpar de regler som de själva har utformat. Det förefaller också finnas en brist på kunskap om utövarnas uppfattningar och värderingar inom antidopingsystemet. Beslutsprocesser i systemet som inte tar hänsyn till elitidrottarnas uppfattningar kan resultera i en diskrepans mellan reglerna och utövarnas värderingar.
Det internationella antidopingarbetet är ett stort internationellt system där omfattande regler ska tillämpas lika världen över och som också ska erhålla legitimitet i olika länder där idrottsutövarna har helt olika förutsättningar för att följa regelverket. I denna studie har jag visat att dessa olika förutsättningar får konsekvenser för möjligheten att följa reglerna och även för tillämpningen av regelverket. De långtgående reglerna innebär att procedurer inom systemet upplevs medföra en rad negativa konsekvenser. Jag har också visat att detta riskerar utmanar systemets legitimitet om man inte uppmärksammar problematiken.
