Licentiatseminarium vid GIH | Sabina Vesterlund: “Hälsa med andra ord – innebörden av att genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet”

Svenska grundskoleelever ska enligt kursplanen i idrott och hälsa utveckla förmåga i att genomföra och värdera rörelse ur olika synsätt på hälsa. Den förmågan har i studien avgränsats till lärandeobjektet – att genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Sabina Vesterlund har därför studerat vad som var kritiskt för årskurs 9-elevers lärande av lärandeobjektet, samt vad eleverna behövde erbjudas att erfara i undervisningen för att utveckla det avsedda kunnandet.

• Opponent är docent Dean Barker, Göteborgs universitet
• Huvudhandledare: docent Jane Meckbach, GIH, bihandledare lektor Bengt Larsson, GIH.
• Examinator: professor Håkan Larsson, GIH

Alla som är intresserade är hjärtligt välkomna!

Sammanfattning av licentiatuppsatsen

Att planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil är en av de förmågor elever ska ges möjlighet att utveckla i undervisningen i idrott och hälsa. Trots Skolverkets direktiv ägnas bara fem procent av undervisningstiden åt kursplanens centrala innehåll; livsstil och hälsa och endast en halv procent används till ord och begrepp för samtal av upplevelser av fysisk aktivitet.

Hälsobegreppet är komplext och behöver tydliggöras för eleverna. Eleverna bör i undervisning utveckla ett fördjupat kunnande av innebörden av begreppet hälsa, vilket innefattar verktyg för att problematisera hälsa i relation till fysisk aktivitet och kunna främja sin och andras hälsa.

Läroplansreformen 1994 innebar bland annat att skolämnet idrott ändrade namn till idrott och hälsa. Hälsa och livsstil skrevs fram i ämnets kursplan som ett eget kunskapsområde. Sedan dess har lärare i idrott och hälsa brottats med vad hälsa i idrott och hälsa kan innebära och hur hälsa kan iscensättas i undervisning som ett objekt för lärande.

I ett läroplansteoretiskt perspektiv identifieras idrott och hälsa som ett ämne med både stark och svag inramning i relation till andra skolämnen. Idrott och hälsa är å ena sidan det enda ämnet som har rörelseförmåga i fokus och å andra sidan är ämnet influerat av både av skolans naturvetenskapliga och samhällsorienterade ämnen och dess vetenskapliga förankring. Ämnet har över tid haft en stark dragningskraft och vaga gränser till föreningsidrottens idrotter, normer och värderingar. Emellertid har idrott och hälsas varande sedan 2011 års kursplan infördes kommit att motiveras allt mer utifrån olika hälsoperspektiv.

En underliggande ambition i föreliggande studie var att utgå från det forskningen säger att ämnet idrott och hälsa har avsaknad av i sitt innehåll och iscensätta det i undervisning och utvärdera det lärandet. Undervisningsinnehållet valdes utifrån frågor som: Vilket lärande i ämnet saknas? Vilka aktiviteter är marginaliserade och varför och hur kan de iscensättas? Vad är det som gör att innehållet i ämnet idrott och hälsa blir det, det blir? Den fysiska aktiviteten utgjordes i studien av street dance och synsättet på hälsa som genomsyrade elevers genomförande och värderande av street dance var salutogent, genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Studien har haft två intentioner. Den ena har varit att studera relationen undervisning och lärande i kursplaneförmågan; “planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil”. Den andra avsikten har varit att studera om det går utveckla undervisningen för att uppnå ett mer kvalitativt kunnande hos eleverna i ovanstående förmåga genom att tillämpa forskningsmetoden och undervisningsmodellen Learning Study.

En idé med Learning Study är att lärare ska kunna vetenskapliggöra sin egen praktik genom att tillämpa fenomenografi och variationsteori som didaktiska analysverktyg för planering, genomförande och utvärdering av undervisningens innehåll. Syftet är att kunna identifiera avgörande faktorer av innehållets behandling för att förstå varför elever lärt sig det som var avsett eller inte lärt sig det som var avsett. Fenomenografi har i studien använts för att urskilja och analysera den variation av erfaranden av lärandeobjektet som finns i en grupp av elever. Variationsteori har tillämpats i undervisning för att skapa variation i kritiska aspekter av lärandeobjektet. Kritiska aspekter är avgörande för elever att erfara för att utveckla kvalitativ kunnighet i relation till lärandeobjektet. Relationen planering, undervisning, utvärdering blir tydlig med fenomenografins och variationsteorin tillämpning.

Under tre forskningslektioner, i tre olika klasser i årskurs 9 studerades innebörden av studiens valda lärandeobjekt utifrån elevernas och lärarnas erfaranden av det. I elevernas intresse låg att utveckla en förmåga i relation till ett innehåll. Lärarna hade samma intresse men utifrån frågan: “Hur ska vi förhålla oss till innehållet i undervisningen så eleverna lär sig det som är avsett på ett så kvalitativt sätt som möjligt?”

Studien har undersökt vad som är svårt för elever att urskilja av det som skulle läras samt vad elever behövde erbjudas att erfara i undervisningen för att utveckla kunnande i att genomföra och värdera en fysisk aktivitet utifrån ett kvalitativt perspektiv på hälsa. Ett kvalitativt perspektiv innebär att det inte är kvantitativt mätbart, utan istället bygger på upplevelse av fysisk aktivitet, utifrån innebörden av ett antal begrepp som är relaterade till hälsa.

Lärandeobjektet i studien formulerades som innebörden av att genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen är hämtade från Antonovsky (1991) och hans salutogena hälsoteori som tar utgångspunkt i Känsla av sammanhang, KASAM. Dock görs i studien inga anspråk på att använda KASAM-begreppet i sin helhet. Vi har i studien varit tre lärare som har samarbetat kring iscensättandet av lärandeobjektet. Även om jag tidigare har undervisat många gånger med utgångspunkt i vald kursplaneförmåga var lärandeobjektet nytt för mig och kollegor samt för eleverna. Det innebar ett samtidigt, gemensamt utforskande av lärandeobjektet för elever och lärare

Resultat

Studiens resultat visar att elever hade svårt att skilja på begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhets synonymer i relation till resurser eller förutsättningar för att begreppen skulle upplevas i situationer i street dance. Resultatet visar att eleverna behövde erfara variation, det vill säga skillnader och likheter i resurser eller förutsättningar för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i relation till street dance. De behövde också erfara att dessa likheter och skillnader varierade med individer och hur samspelet mellan individer utgjorde resurser för, eller hindrade begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att eleverna skulle erfara denna variation var en förutsättning att de diskuterade en samtidigt upplevd situation.

Det visade sig nämligen svårare för eleverna att enbart erfara variation i begriplighet, hanterbarhet eller meningsfullhet från återberättade upplevelser av street dance. För att erbjuda eleverna att erfara variation behövde de med andra ord dels sina egna upplevelser av street dancekontexten att relatera till, samt en för hela gruppen gemensam samtidigt upplevd situation att föra resonemang utifrån. Den gemensamt upplevda situationen utgjordes av ett bildstödsmaterial med utgångspunkt i street dance-lektionerna som eleverna hade genomfört. Bilderna problematiserade begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i relation till street dance samt till det “nu” i vilket diskussionen pågick. Tre kritiska aspekter identifierades som avgörande för eleverna att urskilja variation i för att kunna utveckla avsett kunnande.

• Erfara begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i street dance
• Erfara olika former av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i olika situationer i street dance
• I street dance erfara egna handlingar och erfaranden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i relation till andra individers samtida handlingar av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

Resultatet visade att när innehållet i street dance-kontexten var begripligt, hanterbart och meningsfullt innebar det positiva känslor för eleverna relaterat till delaktighet och kunnande. Medan utebliven begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet framkallade känslor av stress, utanförskap och ifrågasättandet av värdet som individ.