Hej Idrottshistoriker!
Vid det här laget har vi idrottshistoriker i Sverige hunnit producera en hel del forskning om den svenska idrottens historia. Överlag har dock denna historieskrivning präglats av ”metodologisk nationalism”. Med några få undantag har vi i våra undersökningar oreflekterat utgått från en svensk nationell kontext. Vi har ofta också antagit att det finns en särskild svensk idrottsmodell. Ändå har mycket av det vi uppfattar som något särskilt svenskt funnits i andra länder också och olika nationella utvecklingsförlopp har på många sätt liknat varandra. På detta sätt skapar alltså den ”metodologiska nationalismen” både möjligheter och begränsningar.
Idrott, historia och samhälle bjuder härmed in till att i en kortare essä (3–5 sidor) reflektera över detta ämne och den svenska idrottens historia utifrån exempelvis ett internationellt, komparativt perspektiv. Vad, om något, menar vi svenska idrottshistoriker, har utmärkt den svenska idrottens historia jämfört med andra länders? Vad är egentligen svenskt i den svenska idrottsmodellen? Och vad har i så fall detta betytt för hur idrotten har utvecklats i landet? Framförallt bör vi kanske fundera på vad som sker med våra tolkningar, analyser och förklaringar av den svenska idrottens historia om vi anstränger oss för att sätta in dem i ett vidare internationellt sammanhang? Vad kan vi upptäcka då som vi inte har sett tidigare?
Vi ser fram emot att i kommande nummer av årsboken kunna publicera kortare essäer med olika, och gärna motstridiga, infallsvinklar på temat. Börja med att skicka några rader om din idé till jens.ljunggren@historia.su.se senast 30 juni. Den färdiga texten skulle vi behöva senast 30 september för publicering i årets nummer.
Med vänlig hälsning,
Jens Ljunggren och redaktionsrådet
