Fredagen den 1 mars 2024 kl 10:00 lägger Christopher Engdahl fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan GIH, Indetermination in creative dance: On creative dance teaching in physical education teacher education. Disputationen äger rum i Aulan och hålls på engelska.
I avhandlingen presenterar doktorand Christopher Engdahl de didaktiska överväganden i svensk idrottslärarutbildning när det gäller undervisning i skapande dans till idrottslärarstudenter. Han har även undersökt hur idrottslärarstudenter kan uttrycka och uppleva skapande dans, och nya idéer om rörelseutforskande i skapande dans.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren professor Suzanne Lundvall, Göteborgs universitet, samt bihandledarna universitetslektor Dean Barker, Örebro universitet och lektor Simon Ceder, Konstfack.
Ordförande för disputationen är lektor Ida Al Fakir vid GIH.
Professor Trine Ørbaek, Universitetet Sørøst, Norge är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av professor Richard Pringle, Monash University, Australien; professor Hilde Rustad, Högskolan i Kristiania, Norge; samt docent Magnus Kilger, Stockholms universitet
Avhandlingen är baserad på nedanstående artiklar:
-
-
- Engdahl, C. (unpublished manuscript). Creative dance teaching in physical education and physical education teacher education – a literature review.
- Engdahl, C., Lundvall, S. & Barker, D. (2021). ’Free but not free-free’: teaching
creative aspects of dance in physical education teacher education. Physical Education and Sport Pedagogy. doi: https://doi.org/10.1080/17408989.2021.2014435 - Engdahl, C., Lundvall, S. & Barker, D. (2022). Dancing as searching with Deleuze
– a study of what students in physical education teacher education express and experience in creative dance lessons. Research in Dance Education. doi:
https://doi.org/10.1080/14647893.2022.2144195 - Engdahl, C. & Ceder, S. (2023). Exploring Movement in Creative Dance: Intro-
ducing ‘Dancemblage’ in Physical Education Teacher Education. Journal for Research in Arts and Sports Education. doi: https://doi.org/10.23865/jased.v7.5852
-
Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.
Abstract
The overall aim of this thesis is to explore how creative dance in Swedish physical education teacher education (PETE) can be taught and experienced. PETE holds a responsibility to extend preservice teachers’ movement repertoires and plays a crucial role to provide opportunities for the future physical education (PE) teachers to gain experience and knowledge of dance teaching. Creative dance is part of the teaching area of dance in PE and often a new experience for students when entering PETE programs. The research literature is scarce, in a Scandinavian context as well as internationally, about creative dance teaching in PETE.
This doctoral project, guided by Deleuzian scholarship, includes three studies, a literature review, an interview study and a pedagogical intervention study. These three studies resulted in one article in the form of an unpublished manuscript and three published articles. The first article, the manuscript, explores how theoretical approaches are used in studies of creative dance teaching in PE and PETE. The second article explores how PE teacher educators describe their teaching of creative aspects of dance in PETE. The third article explores what PETE students express and experience when participating in mirror assignments during creative dance lessons and what insights can be made regarding creative dance teaching. The fourth article explores how human and non-human materialities play a part in movement exploration in creative dance in PETE and pedagogical implications in creative dance teaching.
The thesis offers four key insights. The first insight is that PE teacher educators have specific ideas about creative aspects of dance and about teaching creative dance. The second insight is that inspiration from Deleuze’s philosophy can support and extend ideas about teaching mirror assignments in creative dance lessons in PETE. The third insight is that teaching mirror assignments in creative dance lessons in PETE can make students’ expressions and experiences involve indetermination. The fourth insight is that a post-anthropocentric and Deleuzian approach can be seen to extend notions of creative dance teaching in PETE. My thesis shows various ways how teaching can encourage PETE students to engage with a teaching area that can be unfamiliar to them. The pedagogical insights presented in this thesis can support PE teacher educators and PE teachers when considering teaching creative dance.
Svensk sammanfattning
Dans har varit ett undervisningsområde inom idrottsämnet i skolan i flera länder under lång tid (Mattsson and Lundvall 2015; Vertinsky 2009). Dans, eller snarare estetisk form av gymnastik med influenser från dans, blev i början av 1900-talet en rörelsepraktik inom idrottslärarutbildningen i Sverige, såväl som internationellt (Lundvall 2015a). Undervisningsområdet har erbjudit en viktig rörelseutbildning för barn och fortsätter att göra det. Idag ingår dans som en obligatorisk aktivitet i läroplanen för idrottsämnet i skolan i 23 europeiska medlemsländer, Sverige inkluderat (Konstantinidou 2023), såväl som i Storbritannien (Payne and Costas 2021).
Dansundervisning är dock inte vanligt förekommande i idrottsundervisningen i skolan, i synnerhet inte den del av undervisningen som berör expressiv dans där elever bland annat kan introduceras till kreativa processer (Adamčák et al. 2023; Steinberg and Steinberg 2016; Mattsson and Lundvall 2015). I en skandinavisk kontext, såväl som internationellt, vittnar idrottslärare om bristande erfarenhet av dans och dansundervisning och att de kan känna sig obekväma med att inkludera dans i sin undervisning (Rustad 2017; Bajek et al. 2015). Idrottslärare tenderar att välja att undervisa andra rörelsepraktiker före dans. Om idrottslärare – trots sin bristande erfarenhet – är motiverade att lära ut expressiv dans, lämnas de ofta ensamma om att hitta lämpliga undervisningsmetoder (Ørbæk 2018; Steinberg and Steinberg 2016). Trots idrottslärarnas bristande erfarenhet och självförtroende har var fjärde lärare uppgett i en svensk undersökning att de skulle vilja lägga mer tid på att undervisa i dans (Lundvall and Meckbach 2008). Idrottslärarutbildning spelar här en avgörande roll för att ge framtida idrottslärare möjligheter att få erfarenhet och kunskap om dans i undervisningen (Rustad 2017). Det ligger även ett ansvar på idrottslärarutbildning att vidga de blivande idrottslärarnas rörelserepertoar, bland annat genom att uppmuntra studenter att röra sig utanför deras bekvämlighetszoner (Backman et al. 2020).
Expressiv dans är ofta en ny upplevelse för studenter när de börjar sin idrottslärarutbildning (Ørbæk 2018; Rustad 2017). När idrottslärarstudenter börjar sina studier förknippar de idrottsämnet med olika idrotter och hälsa men inte med dans. På grund av deras bristande erfarenhet, sociala normer och förutfattade idéer om dans upplevs ofta deltagande i lektioner i expressiv dans som utmanande och kräver mod av idrottslärarstudenter (Heikkinen and Mattsson 2022; Rustad 2012; Lundvall and Maivorsdotter 2010). Samtidigt kan idrottslärarstudenter uppleva glädje när de deltar i lektioner i expressiv dans när de skapar dans tillsammans med sina klasskamrater. Under idrottslärarutbildningen möter studenterna nya sätt att både undervisa och dansa (Ørbæk 2018).
Läroplaner i svensk idrottslärarutbildning hänvisar till skapande och utforskande i dansundervisningen. Men forskningslitteraturen är begränsad när det gäller expressiv dansundervisning i idrottslärarutbildning i en skandinavisk såväl som en internationell kontext, och internationellt. Givet detta är en ambition med denna avhandling att öka kunskap om expressiv dansundervisning i idrottslärarutbildning.
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna avhandling är att utforska hur expressiv dans i svensk idrottslärarutbildning undervisas och upplevs. Följande specifika forskningsfrågor behandlas i fyra artiklar: 1. Hur används teoretiska tillvägagångssätt i studier om expressiv dansundervisning i idrottsämnet och i idrottslärarutbildning? 2. Hur beskriver svenska idrottslärarutbildare sin undervisning av kreativa aspekter av dans i PETE? 3. Vad uttrycker och upplever idrottslärarstudenter när de deltar i spegelövningar under lektioner i expressiv dans i idrottslärarutbildning i Sverige och vilka insikter kan man få gällande expressiv dansundervisning? 4. Hur samskapar mänskliga och icke-mänskliga materialiteter i rörelseutforskande i expressiv dans i svensk idrottslärarutbildning och vilka är de pedagogiska implikationerna för expressiv dansundervisning?
Metodologi och teori
Avhandlingen bygger på tre studier: en litteraturöversikt, en intervjustudie och en pedagogisk interventionsstudie. Dessa tre studier har resulterat i fyra artiklar. I analyserna av intervjustudien och interventionsstudien guidas jag av Gilles Deleuzes filosofi (t.ex. May 2005; Deleuze 1994; Deleuze and Guattari 1987).
Syftet med litteraturöversikten var att utforska hur olika teoretiska tillvägagångssätt används i studier om expressiv dansundervisning i idrottsämnet och i idrottslärarutbildning. Inspiration togs från metodologin av en narrativ litteraturöversikt för att göra det möjligt att sammanfatta, jämföra, förklara och tolka studier som är relevanta för mina syften. 33 sakkunnigbedömda empiriska studier om expressiv dans i idrottsämnet och idrottslärarutbildning identifierades och analyserades. De analytiska frågorna som guidade analysen var: Vilka centrala idéer om expressiv dansundervisning genomsyrar litteraturen? och, Hur används teoretiska tillvägagångssätt för att utforska dessa idéer?
I intervjustudien var syftet att utforska hur expressiv dans undervisas i svensk idrottslärarutbildning för att bemöta avhandlingens övergripande syfte. I studien undersökte jag hur en idrottslärarutbildare från var och en av de åtta idrottslärarutbildningarna i Sverige beskriver kreativa aspekter av dans och deras undervisning av dessa. I denna studie har analysen inspirerats av ett abduktivt tillvägagångssätt. Analysen präglades av en systematisk process där data och teori kontinuerligt diskuterades av medförfattare och mig. Analysen inspirerades teoretiskt av Deleuzes och Félix Guattaris koncept släta och räfflade rum och experimenterande. De analytiska frågorna som guidade analysen var: Hur visas släta och räfflade rum i lärarnas beskrivningar av undervisning av kreativa aspekter av dans? och, Hur talar lärarna om sin undervisning i termer av ett experimenterande?
Den efterföljande studien syftade till att bemöta avhandlingens övergripande syfte att
utforska hur expressiv dans i svensk idrottslärarutbildning undervisas och upplevs. Jag genomförde en liten pedagogisk intervention med idrottslärarstudenter och mig som lärare/forskare. Elva studenter, sex kvinnor och fem män i åldern 22 till 28 år under sitt femte och sista år på idrottslärarutbildningen, deltog i studien. Sju lektioner som var och en var 90 minuter tilldelades mig inom en tidsram av nio dagar. Två analyser gjordes av det empiriska materialet. Den första analysen var återigen inspirerad av ett abduktivt tillvägagångssätt. Analysen var iterativ och präglades av en systematisk process i samarbete mellan medförfattarna och mig. De deleuzianska begreppen palpation och experimenterande inspirerade vår analys. De analytiska frågorna som guidade analysen var: Hur utvecklas processer för att palpera skillnad när det gäller idrottslärarstudenternas deltagande i expressiv dans? och Hur talar, agerar och skriver idrottslärarstudenterna i termer av vad de uttrycker och upplever när de dansar genom att experimentera? Den andra analysen av det empiriska materialet var en postantropocentrisk och deleuziansk analys. Det empiriska materialet bearbetades på flera sätt. Min medförfattare och jag började med att läsa in oss på begrepp från Deleuze, såsom assemblage och experiment, och postantropocentriska studier i utbildningsområdet. Vi skapade två analytiska frågor: Hur samskapar mänskliga och icke-mänskliga materialiteter i rörelseutforskande i expressiv dans? och, vilka är de pedagogiska implikationerna när materialiteter utgör en betydande del av rörelseutforskande i expressiv dans? Mot bakgrund av de analytiska frågorna tog vi fram en instruktion som jag tog med mig när jag analyserade det empiriska materialet. Instruktionen gick ut på att identifiera sekvenser där mänskliga och icke-mänskliga materialiteter tycktes utgöra en särskilt aktiv del av rörelseutforskandet och där oförutsägbarhet var framträdande.
Resultat
Avhandlingen visar att idrottslärarutbildare i Sverige har specifika idéer om expressiv dansundervisning. De uppger att det mesta de undervisar är nytt för studenterna och att uttrycka sig genom rörelse kan vara utmanande för studenterna. Resultaten målar upp en liknande bild som tidigare studier som visar att många studenter möter expressiv dans för första gången i idrottslärarutbildning, och att de kan uppleva obehag och till och med rädsla när de ställs inför expressiv dansundervisning. Resultaten visar att sådana känslor sannolikt relaterar till studenternas förväntningar av vad det innebär att lära sig dansa, bland annat i ljuset av de officiella styrdokumenten för idrott och hälsa i skolan.
Avhandlingen visar att idrottslärarutbildare anser att det är viktigt att undervisa idrottslärarstudenter på ett sätt så att studenterna själva upplever och utforskar expressiv dans, snarare än att förse studenterna med metoder att använda när de själva undervisar skolelever i idrott och hälsa. Fyra faktorer av expressiv dansundervisning genomsyrar idrottslärarutbildarnas beskrivningar. Faktorerna är; att ge vägledning och trygghet, att artikulera ramar tydligt, att låta studenterna utgå från välbekanta rörelseupplevelser, och lekfullhet.
Idrottslärarutbildarna konstaterar också att brist på tid som avsatts för dans i deras idrottslärarutbildning hämmar deras undervisning av expressiv dans. Tidsbristen är problematisk mot bakgrund av tidigare studier som visar att för att idrottslärarstudenter ska få kunskaper i dans och dansundervisning krävs tid och kraft och att de studenter som har erfarenhet av dans från skolan har en stor fördel.
Resultaten från avhandlingen visar också hur inspiration från Deleuzes filosofi kan bekräfta och utveckla idéer om att undervisa expressiv dans i idrottslärarutbildning. Här noterade jag att obestämdhet kan utgöra en faktor både när det gäller undervisning av spegelövningar och när det kommer till studenters uttryck och upplevelser när de deltar i spegelövningar.
Dessutom visar avhandlingen att det vanligaste teoretiska tillvägagångssättet i studier om expressiv dans i idrottsämnet och idrottslärarutbildning var fenomenologisk, att väldigt få studier sysslar med kritiska frågor om till exempel genus och funktionsnedsättningar, och att inga studier arbetar med ett posthumanistiskt förhållningssätt. Avhandlingen illustrerar hur ett postantropocentriskt och deleuzianskt tillvägagångssätt kan ses som ett sätt att vidareutveckla studier om materialitet i expressiv dansundervisning i idrott och hälsa och i idrottslärarutbildning och för att utveckla idéer om expressiv dansundervisning i idrottslärarutbildning. Detta teoretiska tillvägagångssätt kan visa hur expressiv dansundervisning kan involvera att uppmärksamma vad mänskliga och icke-mänskliga materialiteter kan bidra till i ett rörelseutforskande.
Slutsats
Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling med kunskap om hur expressiv dans i svensk idrottslärarutbildning kan undervisas och upplevas. De huvudsakliga bidragen av min avhandling innefattar pedagogiska och didaktiska insikter i expressiv dansundervisning i svensk idrottslärarutbildning, kunskap om idrottslärarstudenters uttryck och upplevelser när de deltar i lektioner i expressiv dans, och, ett nytt teoretiskt tillvägagångssätt till studier om expressiv dans i idrottslärarutbildning. Avhandlingen visar även på sätt att tänka kring hur obestämdhet och mänskliga och icke-mänskliga materialiteter kan utgöra en del av expressiv dansundervisning i svensk idrottslärarutbildning. Avslutningsvis visar min avhandling olika sätt som undervisning kan uppmuntra idrottslärarstudenter att engagera sig i ett undervisningsområde som kan vara obekant för dem. Insikterna som presenteras i avhandlingen kan bidra till idrottslärarutbildares och idrottslärares arbete med att inkludera expressiv dans i sin undervisning.
