Fysiskt, psykiskt och medicinskt – visst finns det en hel del som förenar kvinnor och män. Men där finns också skillnader som behöver utforskas. Kvinnor och idrott var temat för den nyligen avslutade konferensen Scandinavian Congress of Medicine and Science in Sports (SCMSS), som World Village of Women Sports (WVWS) var medarrangör till.
-En stor del av idrottsforskningen baserar sig fortfarande på resultat från män, och slutsatserna från de går inte alltid att översätta direkt till idrottande kvinnor. Därför känns det mycket glädjande att de specifika frågeställningarna för kvinnor nu blev belysta av experter på olika områden, säger Harald Roos (bilden) som är professor i ortopedi och kongressgeneral för SCMSS.
Malin Eggertz Forsmark är VD för WVWS och framhäver även hon vikten av att rikta särskilt fokus på kvinnors specifika situation inom idrotten.
– SCMSS var mycket framgångsrik, vilket visar på att där finns ett stort intresse runt dessa frågor. Detta faktum att den mesta idrottsforskningen utgår från mannan belystes under kongressens fyra dagar och denna problematik är inte typisk svensk, utan internationell. På plats under kongressen fanns bl a WVWS:s internationella vetenskapliga råd, med representanter från bl a FIFA och IOC, och de var alla rörande överens om att satsningar som WVWS verkligen behövs för att föra utvecklingen framåt.
Över 400 idrottsläkare, sjukgymnaster, naprapater och idrottsledare hade samlats för att sprida och ta del av de senaste forskningsrönen inom områden som fysiologi, nutrition och medicin. Inom det sistnämnda fältet har problematiken med korsbandsskador hos kvinnor som idrottar diskuterats länge utan att någon vetenskapligt säkerställd förklaring kunnat ges. Harald Roos, som är en av Sveriges ledande experter på området, trodde själv länge att det främst var hormonella faktorer som låg bakom den dystra statistiken. Men det vetenskapliga stödet för den teorin har, menar han, inte varit tillräckligt starkt. I dag lutar han snarare mot att det rör sig om anatomiska förklaringar som bäckenbenets vinkel (den så kallade Q-vinkeln).
-Ja, och då är det väldigt viktigt med specifik träning för att exempelvis kunna hantera landningar och tvära riktningsförändringar. Intressanta resultat kring detta presenterades på konferensen av forskarna Markus Waldén och Martin Hägglund. Men allt handlar inte bara om idrottsmedicinska frågor, jag vill gärna också betona vikten av ”mjukare” forskning som ur kvinnors perspektiv berör allt från anläggningsproblematik till så kallad ”drop out” från tävlingsidrotten, avslutar Harald Roos.
