On Friday, September 20, 2019, at 13:00, Maria Ohlin will present and defend his dissertation How to Make Bicycling Safer:ย Identification and Prevention of Serious Injuries among Bicyclistsย at the Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, at Pedagogen, room BE 036.
The external reviewer is Dr. Tech. Annika Nilsson, City Traffic Office, Gothenburg, and theย examining committee is made up of Professor Ulf Bjรถrnstig, Umeรฅ University; Associate Professorย Anna Anund, Linkรถping University/Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI);ย and Professor Stefan Grau, University of Gothenburg.
Maria Ohlinโs principal supervisor has been Professor Anders Kullgren, Chalmers University of Technology; Associate Professor Beatrix Algurรฉn, University of Gothenburg, hasย been assistant supervisor.
The introductory chapter of this compilation thesis is available here in full text, open access.
Englishย abstract (Swedish summary below)
The overall aim of this thesis was to guide current and future safety improvements that address serious injuries among bicyclists. The thesis is compiled by four studies, of which the first two aimed to identify injuries leading to loss of health from a biopsychosocial perspective, and the two following studies aimed to understand how these injuries occur and how they can be prevented.
Study I investigated health-related quality of life (HRQoL), based on the EQ-5D questionnaire, while Study II investigated sickness absence (SA), following a bicycle crash. On a general level, the injuries associated with problems in HRQoL and long-term SA included mainly fractures of the hip and upper leg, fractures of the lower leg and ankle, fractures of the upper arm, fractures and sprains of the shoulder, traumatic brain injuries, and fractures and strains to the spine.
Study III found that the majority (68%) of such injuries occurred in single bicycle crashes, and further 17% in collisions with motor vehicles. In Study IV it was shown that the current Swedish safety performance indicators related to cycling could address up to 22% of crashes involving injuries associated with problems in HRQoL and long-term SA.
In addition to the current safety performance indicators, the following five actions should be the focus of more rapid implementation: autonomous emergency braking with cyclist detection on passenger cars, extended maintenance to include all urban roads used for cycling, improved design of curbstones, and to separate cyclists from both motor vehicles and pedestrians. Overall, this thesis highlights that additional interventions targeting single bicycle crashes need to be prioritised by road authorities in order to prevent health loss among bicyclists.
Swedish summary
Utifrรฅn hรคlso- och hรฅllbarhetsperspektiv vill samhรคllet รถka andelen resor med cykel. Samtidigt รคr cyklister en oskyddad trafikantgrupp, vilket gรถr att man som cyklist รคr sรฅrbar i hรคndelse av en olycka. Sedan nรฅgra รฅr tillbaka utgรถr cyklister majoriteten av de som fรถrvรคntas fรฅ bestรฅende men till fรถljd av personskador i vรคgtrafiken. 1997 antog Sveriges riksdag Nollvisionen, ett angreppsรคtt med det lรฅngsiktiga mรฅlet att ingen ska dรถ eller skadas allvarligt till fรถljd av trafikolyckor. Det รถvergripande syftet med denna avhandling har varit att bidra till arbetet med att fรถrbรคttra trafiksรคkerheten fรถr cyklister med fokus pรฅ allvarliga skador. De inledande tvรฅ studierna syftade till att identifiera skador som, frรฅn ett biopsykosocialt perspektiv, leder till hรคlsofรถrlust bland skadade pรฅ cykel. I de efterfรถljande studierna undersรถktes hur dessa skador uppstรฅr och hur de kan fรถrhindras.
I Studie I undersรถktes fรถrekomsten av problem i hรคlsorelaterad livskvalitรฉ 1โ3 รฅr efter trafikskada, baserat pรฅ frรฅgeformulรคret EQ-5D, bland 959 personer som skadats i cykel- och bilolyckor. Resultaten visade att det bรฅde bland skadade i bil och pรฅ cykel oftast var skador pรฅ ben och rygg bland de personer som hade problem efter sin trafikskada. Studie II var en populationsbaserad registerstudie som undersรถkte sjukskrivning bland personer som skadats i en cykelolycka. Inkluderade var personer i รฅldrarna 16โ64 รฅr som under 2009 till 2011 fรฅtt specialiserad รถppen eller sluten medicinsk vรฅrd i samband med cykelolycka (22, 045 personer). Omkring 1% av personerna blev sjukskrivna under minst 180 dagar i samband med olyckan. Bland dessa hade 21% skadats i nedre delen av benet, 17% i axel och รถverarm, och 15% hade fรฅtt en hjรคrnskada. Skador pรฅ ryggraden visade hรถgst risk fรถr sjukskrivningsfall som varade 90 dagar eller lรคngre, fรถljt av svรฅrare hjรคrnskador och skador pรฅ ben.
Vidare undersรถktes omstรคndigheter kring olyckor dรคr personer fรฅtt skador som oftare leder till hรคlsofรถrlust. I Studie III gjordes ett urval frรฅn den nationella olycksdatabasen Strada baserat pรฅ skadediagnoser frรฅn de skadade pรฅ cykel som hade problem i hรคlsorelaterad livskvalitรฉ efter sin trafikskada (Studie I) samt bland de personer som blivit sjukskrivna minst 180 dagar (Studie II). Dessa skador inkluderade frakturer pรฅ ben och รถverarm, frakturer och stukningar pรฅ axel, skador pรฅ ryggraden samt hjรคrnskador. Informationen frรฅn Strada kompletterades med ett frรฅgeformulรคr i syfte att fรฅ mer detaljerad information om olyckan och konsekvenser av skadan. Urvalet begrรคnsades till personer som var minst 15 รฅr vid olyckstillfรคllet och som skadats i en cykelolycka mellan januari 2013 och april 2017.
Resultat frรฅn Studie III visade bland annat att majoriteten (68%) skadats i singelolyckor, 17% hade skadats i kollision med ett motorfordon (oftast en personbil), och 11% hade skadats i kollision med en annan oskyddad trafikant. I 46% av singelolyckorna hade personer av olika anledningar tappat kontrollen รถver cykeln, exempelvis genom fรถrlust av friktion vid halt underlag. I Studie IV undersรถktes i vilken utstrรคckning olika sรคkerhetshรถjande รฅtgรคrder hade potential att adressera olyckorna i Studie III. De รฅtgรคrder som idag anvรคnds som indikatorer fรถr sรคker cykling i Sverige hade potential att adressera 22% av olyckorna. Av dessa stod fรถrbรคttrad drift och underhรฅll pรฅ vintervรคglag fรถr 8%, sรคkra personbilar fรถr 5%, och sรคkra cykelpassager fรถr 4%.
Hรถgsta mรถjliga potential, med lรคgst antal รฅtgรคrder, skulle uppnรฅs genom att kombinera de รฅtgรคrder som idag anvรคnds som indikatorer fรถr sรคker cykling med: automatisk nรถdbroms fรถr cyklister, utรถkad drift och underhรฅll inom tรคtort, fรถrbรคttrad utformning av trottoarkanter och kantstenar, samt att sรฅ lรฅngt som mรถjligt separera cyklister frรฅn bรฅde motorfordon och fotgรคngare. Implementering av dessa รฅtgรคrder bรถr dรคrfรถr prioriteras. Vidare bรถr fokus fรถr fortsatt utveckling av nya รฅtgรคrder vara pรฅ singelolyckor, eftersom dessa stรฅr fรถr en klar majoritet av de cykelolyckor med skador som oftare leder till hรคlsofรถrlust.