🇬🇧 In English
Tomas Peterson1, Daniel Bjärsholm2, Susanne Linnér2 & Katarina Schenker2
1 Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet;
2 Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Det har blivit vanligare att föreningsidrotten används som verktyg för att lösa samhällsutmaningar så som segregation, integration och ojämlikhet. I denna text presenteras en analys av vad som krävs för att idrotten ska kunna användas för att konstruktivt ta sig an samhällsutmaningar.
Analysen är baserad på tidigare forskning om socialt entreprenörskap inom idrotten samt en pågående studie av Hemmaplan-föreningar. Det metodologiska redskapet idealtypen Hemmaplan-förening presenteras. Idealtypen är byggd på definitionen av idrottslikt socialt entreprenörskap. Den har kompletterats med för Hemmaplan-föreningar karakteristiska drag. Idealtypen Hemmaplan karaktäriseras av att:
- Verksamheten korsar på ett konfliktfyllt sätt gränser mellan samhällets olika sektorer.
- Verksamheten utgår i varje fall från den lokala kontexten.
- I verksamheten eftersträvas gratis eller mycket billig verksamhet utan trösklar för deltagande.
- Verksamheten har en genomtänkt hållning till unga ledare, som innefattar utbildning och ekonomisk ersättning.
- Skolan har en central plats och roll i verksamheten.
- I verksamheten används idrott som medel, inte som mål. Tävlingsidrott med serier och cuper ingår inte.
- För den som är intresserad av tävlingsverksamhet finns en slussfunktion till föreningar med sådan verksamhet.
- Hemmaplan-föreningen är organisatoriskt knuten till ett specialidrottsförbund.
- Om Hemmaplan-föreningen hade använt sig av företagsformen hade pengarna (vinsten) använts som medel, inte som mål.
- Verksamhetens sociala innehåll överensstämmer med statens mål för det skattefinansierade stödet till idrottsverksamhet, och har samma innehåll som begreppet föreningsfostran.
Hämta ned artikeln ”På hemmaplan” här!
TOMAS PETERSON är verksam som senior professor på Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet. Hans forskningsområden inkluderar svensk fotbolls professionalisering, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa, samt idrott och socialt entreprenörskap.
DANIEL BJÄRSHOLM är lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskning handlar om idrottens roll i samhället med tonvikt på socialt ansvarstagande inom idrott, i synnerhet har forskningen fokuserat på socialt entreprenörskap inom idrott.
SUSANNE LINNÉR är docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning berör social rättvisa, hållbarhet och ledarskap inom idrottsrörelsen. Hon har genomfört professionella utvecklingskurser för lärare om social rättvisa och har konsulterats av utbildningsdepartementet och Lärarförbundet i frågor som rör yrkesetik och läroplansutveckling.
KATARINA SCHENKER är professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon forskar om sociala och politiska frågor relaterade till hållbar idrott, mer specifikt mekanismer som kan medföra inklusion eller exklusion av barn och unga. Hon bedriver bland annat forskning om idrottslikt socialt entreprenörskap.
Läs mer på idrottsforum.orgs temasidor om
- barn- och ungdomsidrott
- idrottspolitik
- idrott och politik
- sport management
- svensk idrott, idrottspolitik och idrottsforskning