Ingegerd Ericsson
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet
Syftet med denna Movement-konferens var att sprida kunskap om mänsklig rörelseaktivitet såsom gång, rörelseförluster, rehabilitering, motorisk utveckling, balans, koordination, kognition, kinesiologi, ergonomi samt optimerad elitträning. Workshops i dans, dansterapi och fysioterapi fanns också i det varierade programmet. Konferensen sponsrades till viss del av Harvard University School of Medicine, Hebrew University of Jerusalem, National Institute for Brain and Rehabilitation Sciences i Nazareth, Institute for Neurology and Neurosurgery i Havana, School of Public Health of the University of Havana, och Universität Bielefeld i Tyskland. Ordförande för den vetenskapliga kommittén var Gerry Leisman från University of Haifa, School of Health Science i Israel.
Under konferensens tre intensiva dagar gavs 156 presentationer (muntliga och workshops) samt posters under kaffe-pauser. Här ett litet smakprov på lockande(?) föreläsningar:
-
- Development of Cognitive-Motor Interaction
- Prenatal movements as indicators of healthy brain development
- Integration of primitive reflexes to create motor patterns for higher cognitive functions and socio-cultural activity
- Plasticity of the sensorimotor systems. Neuromodulation to facilitate motor learning
- External influences on motor and cognitive function
- Trunk rotation due to persistence of primitive reflexes in early school age children
- The principles of proprioceptive activation system: PAS
- Measuring Movement
- EEG, TMS, fMRI, DTI to study the sensorimotor motor-cognitive networks, motor brain dynamics, Computational models of action selection and motor learning.
- Computational Neuroscience in Sport and Motor Control Research
- Architecture of motor action. Motor expertise and the optimization of the elite athlete.
- The association between movement and cognition in learning disabilities and persistent primitive reflexes
- Re-habilitation as Re-Integration: Motor-Cognitive Interactions
- Reintegrating Movement and Cognition after injury, functional neurosurgery, DBS, lesions
- Movement disorders and cognitive disabilities; Rehabilitation methods and results
- The Dancing Brain: Creativity in movement; Dance related interventions
Många av deltagarna var sjukgymnaster, vilket avspeglades i flera workshops som fokuserade metoder för behandling av exempelvis stroke, Parkinson och autism. Anat Baniel-metoden och varianter av Feldenkreis-metoden togs emot med stor uppskattning.
Nadja Reissland vid Durham universitet har studerat fosterrörelser som indikatorer på hälsosam hjärnutveckling. Nikotin och upplevd stress hos gravida kvinnor påverkar fosterrörelser negativt och kan märkas i förändrade ansiktsuttryck samt arm- och handrörelser. Andrew Campell talade om vad miljöförändringar (luft, vatten, föda) kan innebära för kroppens funktioner och hälsa. Vanliga kemikalier och nanopartiklar som används i mat, drycker, kosmetika och hygienartiklar kan exempelvis leda till inflammationer, ändrade blodflöden, matsmältningsproblem och försämrade kognitiva funktioner. Ändrade matvanor och fysisk aktivitet har en betydande roll i att motverka denna negativa trend.
Crispiani-metoden som syftar till att förbättra koordination, balans och kognitiva funktioner har utvecklats i Italien av Piero Crispiani och Eleonora Palmieri. Träningen fokuserar på automatisering för att förbättra motoriska och akademiska prestationer såsom läs- och skrivförmåga samt matematiska färdigheter. Metoden är ekologisk och dynamisk, dvs den omfattar hela individen med hänsynstagande till motoriska, perceptuella, känslomässiga och sociala funktioner. Ett experiment med 33 barn visade 40–60 procent förbättring i läsförmåga efter tre månaders intervention. En slutsats är att aktivering av automatiserade korsvisa koordinerade rörelser samt rotationer verkar ha betydelse för hjärnfunktioner. Denna kognitiva motorikträning har en hel del gemensamt med MUGI-modellen, som jag redogjorde för i min presentation ”Movement and scholastic performance: A nine-year intervention study with gains in Sweden”. Resultaten visade att 129 skolelever som haft daglig idrottsundervisning och extra motorikstöd förbättrade grovmotorik (balans och koordination) samt skolprestationer, så att en större andel elever (96%) blev behöriga till gymnasieskolan än elever som haft ordinarie idrott och hälsa två ggr/vecka (89%). Malmökommissionens hälsoekonomiska analys visar dessutom att en investering i daglig idrottsundervisning (4 600 kr/elev) skulle ge vinster på 38 000kr i ökat produktionsvärde och minskade sjukvårdskostnader tio år efter avslutad grundskola, för varje elev! Se mer om MUGI-forskningen på www.mugi.se.
En tolkning är att karateträningens krav på uppmärksamhet för att lära nya serier av rörelser utmanar arbetsminnet, vilket har positiva effekter på kognitiv förmåga.En motorikstudie i Litauen bland 7-8-åringar (n=129) visar att fysiskt aktiva barn har bättre grovmotoriska färdigheter (rulla, balansera, hoppa) och objektkontroll (kasta, fånga, studsa, dribbla) än mindre fysiskt aktiva. Antonia Stergiou studerade effekter av fysisk aktivitet på förskolebarn (n=61) i Bristol och fann signifikant förbättring på reaktionshastighet och impulskontroll. Barnen uppvisade dessutom positiva känslor efter rörelsepass på 30 minuters fysisk aktivitet på moderat nivå. Slutsatsen är att utökad idrottsundervisning i skolan är en rimlig implementering.
Robert Melillos studier handlar om samband mellan sen neurologisk mognad och diagnoser såsom ADHD, OCD, Tourettes syndrom och ASD. Förbättring eller integrering av primitiva reflexer har visat sig korrelera med förbättrad inlärning och akademiska prestationer. Integrering av primitiva reflexer studerades i Polen av Ewa Gieysztor och Anna Choinska, och deras resultat visar att musikterapi kan stödja neurologisk mognad genom integrering av såväl asymmetrisk som symmetrisk tonisk nackreflex samt tonisk labyrintreflex.
Daniela Arnold presenterade ett musik-motorik-program, som lärare i Österrike använder i klassrummet 15 minuter varje skoldag, för att förbättra elevernas läsförmåga. En utvärdering efter två år visade ett högt samband mellan rytmiska rörelser och läsförmåga (n=274). Avsaknaden av en kontrollgrupp i studien gör det dock svårt att veta hur mycket av förbättringarna som beror på musik-motorikprogrammet och hur mycket som beror på ålder, motivation eller andra faktorer.
I Tyskland har Katharina Dahmen-Zimmer med kollegor jämfört kognitiva effekter av karateträning med mindfulness-träning för medelålders vuxna. I en kontrollerad studie med slumpmässigt urval (RCT) deltog 55 personer i åtta veckors träning två gånger i veckan, antingen karate (n=15), mindfulnessträning (n=23) eller ingen träning alls (n=17). Karate innebar inlärning av nya specifika rörelsemönster med armar och ben samt taktikträning utan skaderisk. Mindfulness-gruppen tränades i att observera intryck i stället för att helt uppslukas av dem. Resultaten visade signifikanta förbättringar i psykisk hälsa och kognitiv hastighet för karategruppen. En tolkning är att karateträningens krav på uppmärksamhet för att lära nya serier av rörelser utmanar arbetsminnet, vilket har positiva effekter på kognitiv förmåga. Även korsvisa koordinerade rörelser samt ej tävlingsinriktade par- och gruppövningar bidrar till kognitiv förbättring.
Fay Nenander från Balettakademin i Stockholm belyste hur ”flow” medverkar till kommunikation och artistisk excellens i ett dansframträdande.
Danslektioner som medel att förbättra motorik hos patienter (n=143) med Parkinsons-symptom har undersökts i Australien, Italien och Irland. Positiva effekter på förflyttning, balans, gånghastighet och depression märktes av de prövade dansformerna argentinsk tango, irländsk squaredance och traditionell sällskapsdans. Effekterna av irländsk squaredance var till och med bättre än behandling med reguljär fysioterapi.
Petra Pohl från Linköpings universitet redogjorde för Ronnie Gardiners rytm-metod (RGM) för rehabilitering av stroke-patienter. RGM bygger på motoriskt lärande och postural kontroll. Syftet är att stimulera kognitiva funktioner såsom minne, koncentration, exekutiva funktioner, uthållighet och motoriska färdigheter såsom koordination, rörlighet och balans.
Clark Elliot, professor i artificiell intelligens, redogjorde för sin personliga rehabilitering efter åtta år med perceptuella och motoriska problem såsom oförmåga att bedöma den egna kroppen i rummet (spatiala relationer) och att initiera rörelser under stress, problem med avståndsbedömning och att passera genom dörröppningar, att kunna dansa men inte gå, samt extrem långsamhet i rörelsemönster. Efter åtta års tester och behandling var den samlade läkarbedömningen att ingen förbättring kunde väntas. Men med kognitiv återstrukturering, där bland annat visuella pussel användes, försvann alla kognitiva och motoriska problem efter två års intensiv träning. Elliots slutsats är att hjärnan i huvudsak fungerar genom visuella-spatiala funktioner och att neuro-optiska behandlingar fungerar.
Sammantaget gav konferensen många nya intryck och blandningen av forskare och yrkesverksamma fysioterapeuter var intressant. En tydligare struktur på rubriker och presentationer hade underlättad val av spår att ta del av, vilket också efterlystes i den öppna utvärderingen. Forskningsresultat och metodpresentationer varvat med praktik i workshops var ett plus, liksom de pedagogiska dansinstruktioner som gavs i varje kaffepaus; något som vore väl värt att ta efter i all kommande konferensplanering!
Copyright © Ingegerd Ericsson 2018
