On Friday, June 16, at 13:00, Susanne Johansson will present and defend her dissertation “Sexual Relationships between Athletes and Coaches: Love, Sexual Consent, and Abuse” at the Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm. The defense will take place in Aulan, Lidingövägen 1, Stockholm.
The external reviewer is Professor Kari Fasting, Norwegian School of Sport Sciences, and the examining committee is made up of Professor Tomas Peterson, Malmö University, Peter Korp, Associate Professor, University of Gothenburg, and Pia Lundquist Wanneberg, Associate Professor, Swedish School of Sport and Health Sciences.
Susanne Johansson’s supervisors have been Professor Håkan Larsson, Swedish School of Sport and Health Sciences, and Carolina Lundquist, Associate Professor, Karlstad University..
The thesis is available here in full text, open access.
English abstract (see below for Swedish summary)
Coach-athlete sexual relationships (CASR) and sexual harassment and abuse (SHA) in sport can profoundly impact athletes’ welfare and performance. Yet, it is often ignored due to sensitivity, secrecy, and lack of knowledge. There is no previous research on SHA in sport in Sweden, and legal, consensual, same-sex CASR is under-researched. The overall purpose of this doctoral thesis is to examine CASR in competitive sport in Sweden. More specifically: a) athletes’ experiences of CASR; b) prevalence of SHA in coach-athlete relationships; c) conceptual and theoretical issues to broaden the understanding of CASR and SHA, will be examined.
Survey methodology is employed in Article I to explore the prevalence of SHA, coach-athlete relationship factors, and association between relationship factors and SHA. A random sample of current and former male and female Swedish athletes (n=477) aged 25 participated. Article II outlines critical issues of CASR, and theories and conceptualisations of romantic love, sexual consent, and female athlete sexual agency is further developed in the thesis research summary. Drawing on interviews with five female elite athletes aged 23-30, experiences of CASR are analysed in-depth using discourse analyses in Article III and narrative case study design in Article IV.
Results show that athletes’ experiences of CASR are positively and negatively diverse but potentially problematic because boundary ambiguity, secrecy, and isolation are common. Social and ethical dilemmas may also occur because CASR intersect contrasting discourses regarding elite sport, coach–athlete relationships, and romantic love. Moreover, CASR integrate professional and private contexts in which equality and power deviate. The research illustrates empirically and theoretically how female elite athletes exercise agency and recognise consensual, mutually desired CASR where romantic love is priority. However, sexual consent can be ambivalent rather than a mutually exclusive yes/no dualism. Socially, consent is a process of negotiation informed by contextual factors, sexual agency, and social structure. In addition, 5.5% prevalence of SHA perpetrated by male coaches is reported, distributed throughout the sampled athletes’ gender, age, sport performance levels, and individual/team sports in the sample.
In conclusion, this thesis expands knowledge of athletes’ experiences of love, sexual consent, and abuse in CASR. Previous evidence of SHA in sport is confirmed to include sport in Sweden. Implications for sport and sport sciences are offered.
Svensk sammanfattning
Bakgrund och syfte
Sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare samt sexuella övergrepp [1] i tränar-aktivrelationer kan få stora konsekvenser för idrottares välbefinnande och idrottsprestation. Trots det saknas i mångt och mycket uppmärksamhet, rutiner och kunskap om dessa fenomen inom idrotten i Sverige såväl som internationellt. Det saknas tidigare forskning om sexuella övergrepp i svensk idrott. Det saknas också forskning om lagliga sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare över 18 år. Sexuellt samtycke är ofta en avgörande faktor för att särskilja sexuella övergrepp från ömsesidigt sexuellt umgänge, men är samtidigt ett outforskat område i idrottsforskningen. Den här avhandlingen svarar således mot kunskapsbehov både i svensk idrott och inom idrottsforskningen.
Syftet med doktorsavhandlingen är att undersöka a) idrottsaktivas erfarenheter av sexuella tränar-aktivrelationer, b) förekomst av sexuella övergrepp i tränar-aktivrelationer, c) konceptuella och teoretiska spörsmål för att diversifiera förståelsen av sexuella tränar-aktivrelationer och sexuella övergrepp. Sexuella tränar-aktivrelationer inkluderar t.ex. parrelationer med pojkvänner och flickvänner, äktenskap och mer obundna sexuella förbindelser som är tillfälliga eller regelbundna över tid. Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar, i vilka resultaten presenteras, samt en forskningssammanfattning (“kappa”).
Metodologi
För att bidra med såväl kvantitativ som kvalitativ kunskap har jag genomfört två delstudier där empiri i form av enkätdata och intervjudata har samlats in och analyserats i linje med gängse forskningsmetodik (Bryman, 2015). I den första delstudien utforskades förekomsten av sexuella övergrepp, faktorer gällande tränar-aktivrelationer samt samband mellan sexuella övergrepp och tränar-aktivfaktorer. Datainsamlingen genomfördes i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Ett slumpmässigt urval av 25-åriga män och kvinnor som var eller tidigare varit idrottare (medlemmar i svensk föreningsidrott) besvarade enkäten. Resultaten från den statistiska analysen presenterades i artikel I. I den andra delstudien genomfördes djupintervjuer med elitidrottande kvinnor mellan 23 och 30 år, som haft någon form av sexuell relation med sin tränare under sin idrottskarriär. Studien renderade i två artiklar som baserades på en diskursanalys av kärleksrelationer mellan idrottsaktiva och tränare (artikel III) respektive en narrativ fallstudie om sexuellt samtycke och utnyttjande (artikel IV).
Avhandlingens konceptuella och teoretiska ramverk började ta form i artikel II genom att jag identifierade och problematiserade begränsningar i den tidigare forskningen utifrån fyra teman: 1) gränsdragning, 2) sexuellt samtycke, 3) makt, 4) kärlek och sexuellt aktörskap. Detta ramverk utgjorde grunden för efterföljande två artiklar och vidareutvecklades sedermera i kappan samt kompletterades med en konceptuell modell. Tillämpningen och utvecklingen av teori har således getts ett ökat utrymme vartefter avhandlingsarbetet fortskridit, från ett initialt deskriptivt, empiriskt fokus i artikel I. I kappan har det konceptuella och teoretiska ramverket renodlats med fokus på teman om romantisk kärlek, sexuellt samtycke och kvinnliga idrottares sociala och sexuella aktörskap (agency). Vidare aktualiserar avhandlingens forskningsområde flera forskningsetiska spörsmål som getts stort utrymme och prioritet under arbetet, varav den första åtgärden bestod av prövning och godkännande av lokala etikprövningsnämnden (Nr. 2011/669-31/5).
Resultat
I resultaten från enkätstudien (artikel I) rapporterade 5,5 procent att de blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier och utnyttjande av tränare. Samtliga av dessa tränare var män. Analysen visade inga signifikanta skillnader mellan kön, åldersgrupper, idrottsnivåer eller individuella idrotter och lagidrotter. Detta kan dock delvis bero på att gruppen som rapporterade sexuella övergrepp var liten (n=26), vilket motiverar vidare forskning med större urval. De mest frekvent rapporterade tränar-aktivfaktorerna var förtroende, samhörighet och tränarinflytande i tränar-aktivrelationer (71% – 95%). Sambandet mellan rapporterade sexuella övergrepp och tränar-aktivfaktorer visade en negativ korrelation för samhörighet och idrottsaktivas attraktion till tränare, samt en positiv korrelation för kroppskontakt (utöver träningsmoment, teknik och instruktion såsom kramar och klappar) och tränare som “raggar” på idrottsaktiva. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att sexuella övergrepp i tränar-aktivrelationer snarare är generella och multikausala än problem som är avgränsade till specifika faktorer vad gäller könstillhörighet, ålder eller typ av idrott.
Resultaten från diskursanalysen av intervjudatan i artikel III indikerar att sexuella tränar-aktivrelationer är potentiellt problematiska för att de inkorporerar och utmanar diskurser om elitidrott, tränar-aktivrelationer, kärleksrelationer, kvinnors sexualitet och aktörskap. Vidare varierar maktdiskurser mellan professionella och privata kontexter. Medan idrottare förväntar sig att tränaren ska utöva makt och kontroll i elitidrottskontexten, handlar kärleksrelationer mer om jämlikhet och att ömsesidigt ge avkall på makt och kontroll för att ge sig hän till förälskelse och kärlek. De idrottsaktiva beskriver kärlek som deras främsta prioritet, trots deras hängivenhet till idrottskarriären i enlighet med en elitidrottsdiskurs. Resultaten visar även att sexuella tränar-aktivrelationer kan ha en positiv påverkan på idrottsaktivas välbefinnande, motivation och idrottsprestation. Problem är ofta förknippade med otydliga gränser, hemlighållande, isolering och missvisande antaganden om relationerna. Diskurser som gör gällande att sexuella tränar-aktivrelationer per definition är ojämlika, oetiska och innebär att idrottsaktiva blir sexuellt utnyttjade (se även artikel II), bidrar enligt resultaten snarare till ökad stigmatisering, osynliggörande, utsatthet, och till att iscensätta idrottsaktiva som maktlösa.
I artikel IV presenteras resultaten dels i form av en berättelse baserat på en av intervjuerna, dels på en analys där empiri kopplas till teori om sexuellt samtycke. Berättelsen handlar om elitidrottaren Karin och hennes relation med tränaren och flickvännen Selma (båda fingerade namn) som utspelades i en gråzon mellan samtycke och utnyttjande. Karin hade en förhoppning om att hennes berättelse kunde bidra till att hjälpa andra. I analysen sammanfattas kontextuella faktorer som påverkade hur Karin förstod, förhandlade, omförhandlade och förmedlade samtycke (gällande mer än sexuellt umgänge). Till exempel hennes ålder (“mellan barn och vuxen” samt stor åldersskillnad), sexuella oerfarenhet, ensamhet, mottaglighet kopplad till behov samt idrottskontexten som enligt Karin var den sociala kontext som möjliggjorde relationen. Lönndom, isolering och stigmatisering fördjupades och ytterligare sårbarhet tillfogades relationen som socialt problematisk och avvikande (både som tränare-aktivrelation, par- och kärleksrelation). Könsrelaterade, heteronormativa förgivettaganden och förövare/offer-stereotyper bidrog till ökad utsatthet och ambivalens för Karin eftersom tränaren var kvinna. Analysen leder till slutsatsen att sociala implikationer av sexuellt samtycke inte kan reduceras till en ömsesidigt uteslutande ja/nej-dualism eller stipulera att idrottsaktiva är inkapabla att samtycka i sexuella tränar-aktivrelationer.
Slutsatser
Sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare är potentiellt problematiska. De kan orsaka utsatthet och stigmatisering av idrottsaktiva. Samtidigt kan dessa relationer också bidra till exempelvis välbefinnande och ökad motivation.
En gråzon där samtycke är komplext och ambivalent förbinder sexuella tränar-aktivrelationer med sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp och trakasserier i tränar-aktivrelationer. Socialt sett är sexuellt samtycke en pågående förhandlingsprocess influerad av kontextuella faktorer, individers aktörskap och sociala strukturer. Sexuellt samtycke som ömsesidigt uteslutande kriterium för att definiera sexuella övergrepp kan därmed vara problematiskt. Så även ett deterministiskt perspektiv som objektifierar idrottsaktiva/kvinnor, som maktlösa och underordnade tränare/män oavsett kontext.
Avhandlingen bekräftar förekomsten av sexuella övergrepp i idrotten i tidigare forskning, samt tillfogar ny kunskap om idrottsaktivas erfarenheter av kärlek, sexuellt samtycke och utnyttjande i sexuella tränar-aktivrelationer. Implikationer för idrotten och idrottsforskningen presenteras. Behovet av ökad kunskap, synliggörande och rutiner inom idrotten poängteras särskilt.
[1] I den här svenska sammanfattningen använder jag för enkelhetens skull termen “sexuella övergrepp”. En mer ordagrann översättning från de engelska begrepp jag använder i avhandlingen skulle dock vara “sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande”. Dessa begrepp syftar oavsett till att övergripande omfatta alla former av ovälkomna fysiska, verbala och visuella sexuella handlingar samt sexuellt umgänge med minderåriga.
