On Friday, May 3, 2019, at 13:00, Dan Fransson will present and defend his dissertation Game demands and fatigue profiles in elite football – an individual approach: Implications for training and recovery strategies at the Department of Food and Nutrition, and Sport Science, University of Gothenburg, at Pedagogen, room BE 036.
The external reviewer is Professor Matthew Spencer, University of Agder, Norway, and the examining committee is made up of Dr. Henrik Sørensen, Aarhus University, Denmark; Dr. Susana Póvoas, University Institute of Maia, ISMAI, Portugal; and Dr. Berner Lindström, Department of Applied Information Technology, University of Gothenburg.
Dan Fransson’s principal supervisor has been Professor Magni Mohr, University of Gothenburg; Professor Mats Börjesson, University of Gothenburg and Dr. Stefan Pettersson, University of Gothenburg, have been assistant supervisors.
The introductory chapter of this compilation thesis is available here in full text, open access.
English abstract (Swedish summary below)
The physical activities performed during a football game are of intermittent prolonged character, including explosive actions and running at different speeds. The prolonged intermittent activities are conjoined with periods where physical intensity is markedly increased. The intense periods and prolonged activities affect the physiological and metabolic systems which provoke fatigue both temporarily throughout the game as well as towards the end of a game. Therefore, physical training in football should aim to reach physiological and metabolic adaptations to be able to resist fatigue in order to perform optimally throughout the game. Furthermore, post-game recovery and restoration of performance seems to be a slow process. Physical game demands, training responses and recovery can vary largely between players and needs to be studied with individual emphasis.
The aim of the thesis is to improve the understanding of physical game demands, fatigue profiles in male elite football players with an emphasis on individual differences and implications for fitness training strategies. Running distance and in-game fatigue profiles were investigated through an analysis of game activity data from top-class football players (n = 473). Post-game fatigue and recovery profiles were examined using maximum voluntary contraction in various muscle groups after a simulated football model in competitive players (n = 12). Inter-individual relations between physical game demands and physical response in different small-sided game formats were investigated with global positioning system techniques on professional players (n = 45). Finally, muscular adaptations and physical performance responses of two different
training protocols (four weeks of small-sided games or speed endurance training) were examined by means of pre- and post-intervention muscle biopsies and performance tests on 39 competitive football players.
The results demonstrated that all playing positions indicate temporary fatigue after intense periods during a football game. However, after shorter intense periods central defenders were the only position that did not show a decline in running performance. A large inter-player variation in running performance between and within playing positions was found. Post-game fatigue showed large inter-player differences between various muscle groups and between players. Muscle performance in all investigated groups had recovered within 24 hours post-game except trunk-muscles, which was back to baseline values within 48 hours post-game. The physical response in small-sided game formats differed from game demands on an individual level. High intensity training was more potent in up-regulating muscle oxidative capacity and physical performance compared to small-sided games.
In conclusion, individual differences in game demands and fatigue profiles are large and need to be considered when planning training. Small-sided games seem not to be the most appropriate training method to meet the individual game demands of all individual players. Thus, in order to increase exercise performance and associated physiological adaptations, additional high-intensity training should be considered for some individual football players.
Summary in Swedish
Matchspel i fotboll karakteriseras av intermittent långvarigt arbete bestående av explosiva aktioner och löpning i olika hastigheter. Det intermittenta långvariga arbetet blandas med perioder där den fysiska intensiteten höjs markant. Dessa korta intensiva perioder och det långvariga intermittenta arbete påverkar fysiologiska och metabola processer vilka framkallar trötthet tillfälligt under och i slutet av matcher. Därför bör fotbollsspelares fysiska tränings syfta till att erhålla fysiologiska och metabola anpassningar för att kunna motstå trötthet och prestera under hela matchen. Återställande av fysiologiska parametrar och prestationsförmåga efter en fotbollsmatch, s.k. återhämtning, är en långsam process. Fysiska matchkrav, återhämtning och träningsrespons kan variera till stor del mellan spelare och behöver studeras med en individuell inriktning.
Syftet med denna avhandling är att öka förståelsen av fysiska matchkrav, trötthet och återhämtningsprofiler hos manliga elitfotbollsspelare med betoning på individuella skillnader som underlag för träningsstrategier. Fysiska match- krav och prestationsnedsättningar undersöktes genom analys av löpdistans hos spelare på högsta nivå i Europa (n = 473). Vidare undersöktes trötthet och återhämtning i olika muskelgrupper genom maximal frivillig muskelkontraktion hos spelare på tävlingsnivå (n = 12) efter simulerad fotbollsmatch. Inter- individuella samband mellan fysiska match-krav och olika format av smålagsspel, studerades med global positioneringsteknik hos spelare på professionell nivå (n = 45). Slutligen undersöktes skillnader i muskulära förändringar, fysisk prestation mellan individuellt genomförd högintensiv träning och smålagsspel med hjälp av muskelbiopsiteknik och flera prestationstester på 39 spelare på hög tävlingsnivå.
Resultaten visade att alla spelpositioner indikerade temporär trötthet efter intensiva perioder under match. Emellertid, efter kortare intensiva perioder var centrala försvarare den enda positionen som inte visade en nedsättning i löpdistans. Variationen i löpdistans under matcher var stor mellan olika positioner samt inom olika positioner. Prestationsnedsättningar efter simulerade fotbollsmatcher visade stora skillnader mellan enskilda muskelgrupper och mellan spelare. Alla muskelgrupper återhämtades inom 24 timmar efter spel utom mag-musklerna som återvände till utgångspunkten inom 48 timmar efter matchen. Fysisk prestation under smålagsspel skiljde sig i stor utsträckning från match-krav på en individuell nivå. Gruppen som genomförde individuell högintensiv träning var den enda som visade uppreglering av muskulär oxidativ kapacitet och hade större ökning i fysisk prestation än smålagsspel.
Sammanfattningsvis är individuella skillnader i spelkrav och återhämtningsprofiler i olika muskelgrupper stora. Smålagsspel kanske inte är den lämpligaste träningsmetoden för att möta de individuella matchkraven. Adderad träning som utförs som individuell högintensiv träning kan vara en lämplig metod för att säkerställa fysiologiska anpassningar och ökad fysisk prestation hos fotbollsspelare.
