Ny studie om cykelpendlares uppfattningar om sina färdvägsmiljöer: Grönska, skönhet och trygghet kan stimulera fler till att börja cykelpendla

Syftet med studien var att ta reda på vilka miljövariabler som stimulerar personer som bor i ett förortsområde till att börja cykelpendla.
– Resultaten visar att faktorer som estetik, grönska och cykelvägar i förortsområden stimulerar till att cykelpendla men att flödet av motorfordon och buller hindrar, säger professor Peter Schantz,  som tillsammans med fil. dr Lina Wahlgren vid GIH är ansvarig för studien. Resultatet är viktigt för beslutsfattare och stadsplanerare så att de kan ta till sig denna kunskap så att fler börjar cykelpendla.

Peter Schantz & Linn Wahlgren
Peter Schantz & Lina Wahlgren

Den metod som används i studierna har utvecklats vid GIH i Stockholm och utgörs av en så kallad färdvägsmiljöskala. Med hjälp av den har cykelpendlares uppfattningar och värderingar av sina ordinarie cykelvägar studerats. Fördelen med den är att den kan isolera miljöfaktorer med hänsyn till variationer i andra faktorer.

­– Fysisk aktivitet har stora fördelar för hälsan, men den industrialiserade världen har resulterat i en allmän livsstil av fysisk inaktivitet. Cykelpendling bidrar till en bättre folkhälsa och bra utformade cykelvägar kan påverka så att fler börjar cykla och röra på sig. Färdmiljöer kan vara avgörande för beslutet att cykla eller inte cykla och därför är det angeläget att skapa bättre förutsättningar så att fler blir inspirerade, säger Peter Schantz.

Studien är en del i ett forskningsprojekt som kallas fysiskt aktiv pendling i Stor-Stockholm (FAAPwww.gih.se/faap). I studien deltog 1107 cykelpendlare som bor i Stor-Stockholm och utanför Stockholms innerstad. 63 procent var kvinnor och alla var över 20 år. Enligt forskarna är denna studie en av de första om hur cyklister i förortsmiljöer uppfattar sin cykelpendlingsväg.

– Vi har tidigare sett att de som cyklar i förorterna bedömer sin cykelväg som mer stimulerande och trygg jämfört med de som cyklar i innerstan. Nu ville vi alltså förstå vilka miljövariabler det var som kunde förklara vad som stimulerar respektive hämmar cykling i förortsmiljöer, säger Peter Schantz. Och intressant nog skiljer sig dessa delvis från innerstan. Avgaser och trängsel hämmar i innerstan, medan buller och flödet av motorfordon har motsvarande roll i ytterstaden. Grönska och skönhet är däremot viktiga för att stimulera till cykling i både inner- och ytterstaden.

Studien har nyligen publicerats i International Journal of Environmental Research and Public Health och kan laddas ned här.

För mer information:

  • Peter Schantz, professor GIH, telefon 070-300 10 58
  • Lina Wahlgren, fil.dr GIH, telefon 08 120 538 23
  • Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, telefon tel 08-120 53 711 eller 070-202 85 86

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, vid Stockholms Stadion är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Här utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare och hälsopedagoger. Inom GIH bedrivs också avancerad forskning inom idrottsområdet; ofta i nära samarbete med idrottsrörelsen, skolan, samhället samt med svenska och internationella universitet och högskolor. På GIH arbetar 140 anställda och här går cirka 1 000 studenter. Under 2013 firades att GIH varit verksam i 200 år med olika aktiviteter, föreläsningar, seminarier och en jubileumstillställning i Stadshuset.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.