Feature articles

Sommarskola i Oxford

August 1, 2018

Alexander Jansson
Institutinen för idrottsvetenskap, Malmö universitet

“If you can close your eyes and imagine the world
as an excel sheet, you’re halfway there…”
J. Stephen Downie

Jag vill börja med att tacka Riksbankens Jubileumsfond. Deras utlysning gjorde det möjligt för mig att vara med på sommarskolan i digital humaniora, under en vecka på universitetet i Oxford. För den intresserade går det att läsa mer om hur man ansöker till sommarskolan på deras hemsida[1] Jag kan varmt rekommendera det!

Resan tog sin början i ett varmt Skåne och slutade i ett lika varmt Oxford. Under min vistelse bodde jag på Keble College som är uppbyggt av stora utsmyckade tegelbyggnader i rött-vitt-blått. Omgivningarna var som tagna direkt ur en film och jag tänkte osökt på Harry Potter när jag gick i stentrapporna till rummet.

Nåväl, innan jag sammanfattar erfarenheter och lärdomar från veckan vill jag passa på att beskriva hur välorganiserad sommarskolan var. Arrangörerna hade verkligen lyckats att skapa ett program som var välorganiserat och innehöll aktiviteter från morgon till kväll. Trots ett stort antal deltagare så uppstod det inte köer och väntan, inte ens när alla åt lunch samtidigt i en mycket vacker matsal från 1878 – bara en sådan sak. Det varierade utbudet av föreläsningar och workshops höll hög kvalitet. Trots min begränsade förkunskap om digital humaniora och att idrottsvetenskap (som är mitt område) inte behandlades explicit på sommarskolan, så fick jag kunskap om metoder/verktyg/program som i alla högsta grad är användbara inom olika discipliner och i synnerhet i mitt eget arbete.

I den vackra salen från 1878 serverades frukost och lunch.

Utöver kunskapen om hur olika digitala verktyg fungerar och hur de används, tar jag framför allt med mig två övergripande lärdomar från sommarskolan:

Det finns en mycket stor mängd digitala verktyg som kan användas för att utforska nya, spännande och viktiga forskningsfrågor inom humaniora, men de digitala verktygen är oftast inte begränsade till just humaniora, utan kan med fördel användas inom andra vetenskapliga discipliner.
För att kunna utforska vissa nya spännande forskningsfrågor, krävs kunskap om hur (olika) digitala program fungerar och hur de är uppbyggda – inte minst för att kritiskt kunna reflektera kring resultatet från verktygen.

Det tar tid att lära sig dessa digitala program och betydelsen av samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner känns därför särskilt angeläget för att till fullo kunna utnyttja potentialen i de digitala verktygen, i synnerhet som det i vissa fall (till exempel för R och python), krävs kunskaper i form av programmering.

Sommarskolan bjöd på flera intressanta föreläsningar och workshops. Första dagen inleddes med att en av huvudtalarna, Dr Victoria Van Hyning, presenterade vad som kännetecknar digital humaniora. Kortfattat inbegriper digital humaniora, enligt Van Hyning, metoder och verktyg för att bedriva forskning inom humaniora. Det är naturligtvis en bred beskrivning och digital humaniora kan också dels beskrivas utifrån (digitala) verktyg som används för att undersöka forskningsfrågor, dels som ett eget studieobjekt. Sommarskolan var främst inriktat på det förstnämnda, det vill säga hur olika digitala verktyg kan användas för att undersöka forskningsfrågor inom humaniora. Under veckan presenterade föreläsare en stor mängd digitala verktyg som vi sedan fick arbeta med i seminarieform. För den intresserade läsaren kan jag rekommendera några av verktygen, (se fotnot)[2]. Nedan ger jag även ett exempel på hur ett av verktygen (gephi) kan användas.

Under veckan fick vi en inblick i hur olika tvärvetenskapliga forskargrupper använt olika digitala verktyg för att undersöka forskningsfrågor med utgångspunkt i sociala medier. Vi fick också själva, utifrån Twitterinlägg om sommarskolan, analysera vem som hade varit mest aktiv, vad de hade Twittrat om och vilka personer som Twittrat med varandra. Resultatet visualiserades med hjälp av Gephi (www.gephi.org), som är kostnadsfritt och kan laddas ner från hemsidan. Ett resultat kan ses nedan. Pipwillcox (ljusblå text), som för övrigt var en av arrangörerna, verkade vara en av de personer som hade gjort flest inlägg (stor röd cirkel) och interagerat med andra i hög utsträckning (streck och pilar).

Ett exempel på hur Twitterinteraktionen om sommarskolan kan visualiseras med hjälp av Gephi.

Under en workshop med J. Stephen Downie fick vi en inblick i hur digitala verktyg kan användas för att visualisera meta-data. Begreppet meta-data definieras av vissa som, data om data[3]. Exempelvis finns det över 14 miljoner recensioner av professorer på http://RateMyProfessor.com. För att beskriva hur de recensionerna ”ser ut” – till exempel hur många recensioner som är positiva, vilka ämnesområden som berörs eller vilka ord som används – behövs data (information) om data (recensionerna). Ett av de digitala verktyg som Downie presenterade var http://benschmidt.org. Det verktyget kan exempelvis användas för att visualisera om studenter använder ord (exempelvis: funny) lika ofta för män och kvinnor. Eftersom databasen av recensioner är mycket stor, är det möjligt att själv skriva in ett ord på hemsidan. Det nedanstående är ett urklipp från http://benschmidt.org när jag sökte på ordet funny och resultatet illustreras på bilden nedan. Det går att utläsa att; om studenter använder ordet funny för att recensera en professor, så används det oftare för att beskriva en man, jämfört med en kvinna.

Utklippet illustrerar hur http://benschmidt.organvänder metadata från RateMyProfessor.com för att illustrera könsskillnaden mellan studenters recensioner av sina professorer uppdelat för ämne och valt sökord (i det ovanstående exemplet, funny).

Trots att veckan överlag varit mycket lärorik och givande, så finns det delar av föreläsningar som var svåra att ta till sig. Exempelvis genomfördes vissa föreläsningar av forskare från Oxford som främst pratade om komplicerade specifika analyser, exempelvis programmering i R och python. Eftersom jag inte hade en grundläggande kunskap om programmering, var detta svårt. Från de föreläsningarna tar jag främst med mig en annan lärdom. Genom att behärska olika digitala verktyg eller genom att samarbeta med personer som behärskar dessa verktyg – går det att ställa och utforska nya forskningsfrågor som traditionellt inte undersökts inom idrottsvetenskap. Slutligen, sommarskolan bestod av forskare, doktorander, professorer, lektorer och mastersstudenter från olika discipliner och från flera olika länder. Detta berikade de diskussioner vi hade under kursen och gav mig en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg används för att utforska nya forskningsfrågor inom olika vetenskapliga discipliner.