Physical Activity Interventions in School and Their Impact on Scholastic Performance: English and Swedish summaries


🇬🇧 The article “Physical Activity Interventions in School and Their Impact on Scholastic Performance” by Dr. Ingegerd Ericsson, Dept. of Sport Sciences, Malmö University, was published in Research and Investigations in Sports Medicine (RISM, ISSN 2577-1914), Vol. 6, nr 4, s. 543-550. Below is the original abstract for this publication, and further down a popular Swedish summary. The article is available in its entirety here.

🇾đŸ‡Ș Artikeln “Physical Activity Interventions in School and Their Impact on Scholastic Performance” av docent Ingegerd Ericsson, Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet, publicerades i Research and Investigations in Sports Medicine (RISM, ISSN 2577-1914), Vol. 6, nr 4, s. 543-550. Nedan Ă„terges artikelns ursprungliga abstract, och dĂ€runder en populariserad svensk sammanfattning. Artikeln finns tillgĂ€nglig i fulltext hĂ€r.


Abstract

The school is the only arena where the vast majority of children and youth can be reached, and school programs have had better results for improving inhibitory control than any other approach. The aim was to present and discuss intervention effects of Physical Activity (PA) carried out in the classroom compared to motor skills and Physical Education (PE) interventions.

Results from PA interventions in school are inconsistent, but PE interventions which include motor skills exercise seem to be the most promising. The main findings show that motor skills are a stronger predictor of scholastic performance than aerobic fitness. Aerobic exercise with a high level of physical exertion does not improve any cognitive function in children. Cognitive engagement in PA at a moderate level seems to be the most promising type of exercise. PA lessons do not seem to improve any executive function and classroom-based PA do not have a positive impact on scholastic performance. Although there is some evidence that a single session of moderate PA may improve cognitive performance among children, too intense levels of PA may blunt any beneficial effect. There is a lack of a theoretical basis as to why PA lessons may facilitate scholastic performance. What students are supposed to learn from physical activities in the classroom needs to be clarified.

An increase of the school subject PE and motor skills exercise can be a feasible to improve motor skills and scholastic performance in children and youth, especially when interventions are developed by trained PE teachers. Daily PE in combination with adapted motor skills support can improve not only motor skills but also scholastic performance and proportions of students who reach qualification for higher education. In addition the intervention would produce health-economic gains for society (reduced morbidity costs and productivity gains). Well educated PE teachers are essential for translating research findings into practice since they can properly design motor skill observations, PE programs, and motor skill programs in order to optimize their effect on childrenÂŽs cognition and scholastic performance.

Conclusion: There is limited and inconclusive evidence regarding effects of different PA interventions in school on cognitive functioning and scholastic performance. Moderate levels of PA with cognitive challenges are more effective than aerobic exercise. There is a strong association between motor competence and scholastic performance. PE interventions which include motor skills exercise seem to be more promising than PA in the classroom. Motor skills assessment early in school is associated with later school achievement and can be used as an indicator of childrenÂŽs future scholastic performance. Daily PE and adapted motor skills training can positively influence motor skills, higher grades and higher proportions of pupils who reach qualification for higher education.

Keywords: Fundamental motor skills; MUGI observation checklist; Physical education; The Bunkeflo project; Executive functions; Brain breaks; Teacher education

 

Fysisk aktivitet i skolan och dess inverkan pÄ skolprestationer

Ingegerd Ericsson

Skolan Àr en arena dÀr de allra flesta barn och ungdomar kan nÄs, och ökad fysisk aktivitet (FA) i skolan har visat sig kunna förbÀttra elevers koncentration och sjÀlvkontroll mer Àn nÄgon annan metod. Syftet med denna artikel var att presentera och diskutera interventionseffekter av FA som genomförs i klassrum jÀmfört med motorisk trÀning och idrottsundervisning.

Resultaten frĂ„n studier med extrainsatt FA i skolan Ă€r inte entydiga, men idrottsundervisning som inkluderar motorisk trĂ€ning verkar vara mest lovande. Flera forskningsstudier visar att motoriska fĂ€rdigheter bĂ€ttre Ă€n aerob kondition/syreupptagningsförmĂ„ga kan förutsĂ€ga skolprestationer. Aerob trĂ€ning med hög fysisk anstrĂ€ngning har inte visat sig vara en framgĂ„ngsrik metod för att förbĂ€ttra kognitiv funktion hos barn, medan kognitivt engagemang i FA pĂ„ mĂ„ttlig nivĂ„ verkar vara den mest lovande typen av trĂ€ning. PulstrĂ€ning i klassrum verkar inte förbĂ€ttra nĂ„gon exekutiv funktion och klassrumsbaserad FA har inte haft sĂ€rskilt positiv inverkan pĂ„ skolprestationer. Även om det finns visst belĂ€gg för att ett enda pass med mĂ„ttlig FA kan förbĂ€ttra kognitiv prestanda bland barn, kan alltför intensiva nivĂ„er av FA förta eventuell positiv effekt. I mĂ„nga studier saknas en teoretisk grund som förklarar varför pulspass i klassrum skulle kunna förbĂ€ttra skolprestationer. Vad eleverna förvĂ€ntas lĂ€ra sig av FA i klassrummet behöver klargöras och förtydligas.

En utökning av skolÀmnet idrott & hÀlsa och motoriktrÀning kan vara en möjlig vÀg för att förbÀttra sÄvÀl motorik som skolprestationer hos barn och ungdomar, sÀrskilt nÀr undervisningen planeras och genomförs av utbildade idrottslÀrare. Daglig idrottsundervisning i kombination med anpassat motorikstöd kan förbÀttra inte bara motorik utan Àven skolprestationer samt andelen elever som nÄr behörighet att söka till gymnasieskolan. Dessutom skulle interventionen kunna ge ekonomiska vinster för samhÀllet i form av minskade sjukvÄrdskostnader och produktivitetsvinster visar hÀlsoekonomiska analyser. VÀlutbildade idrottslÀrare behövs som kan omsÀtta forskningsresultat i praktiken, dvs utforma och genomföra motorikobservationer, ge relevant motorikstöd samt planera idrottsundervisning för att optimera effekter pÄ elevers motorik, kognition och skolprestationer.

Slutsats: Det finns begrÀnsade och ofullstÀndiga belÀgg för effekterna av olika FA-program i skolan pÄ kognitiv funktion och skolprestationer. MÄttliga nivÄer av FA med kognitiva utmaningar Àr effektivare Àn aerob trÀning. Det finns ett starkt samband mellan motorisk kompetens och skolprestationer. Idrottsundervisning som inkluderar motorisk trÀning verkar vara mer lovande Àn FA i klassrummet. Resultat frÄn strukturerad motorikobservation vid skolstarten Àr förknippad med senare skolprestationer och kan anvÀndas som en indikator pÄ barns framtida skolprestanda. Daglig idrottsundervisning och anpassad motoriktrÀning kan positivt pÄverka motorik, betyg samt andel elever som nÄr behörighet för högre utbildning.

Nyckelord: GrundlÀggande motoriska fÀrdigheter; Checklista för MUGI-observation; Idrott och hÀlsa; Bunkeflo-projektet; Exekutiva funktioner; Kognition; LÀrarutbildning

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.