News

Disputation | Early specialising aesthetic performers: an investigation of conceptualisation, motivation and context | Charlotte Downing, GIH, fredagen den 24 februari 2023

February 14, 2023

Fredagen den 24 februari 2023 kl 13:00 lägger Charlotte Dowling fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan GIH, Early specialising aesthetic performers: an investigation of conceptualisation, motivation and context. Disputationen äger rum i Aulan.

Charlotte Downing har i sin avhandling undersökt kontextuella, konceptuella och motiverande aspekter av tidig specialisering i kontexten av svensk estetisk verksamhet.

Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren docent Sanna Nordin-Bates, GIH, samt bihandledaren professor Karin Redelius, GIH.

Ordförande för disputationen är professor Mikael Quennerstedt vid GIH.

Professor Joe Baker, York University är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av docent Eva Andersson, GIH, docent Louise Davis, Umeå universitet, samt docent Stefan Wagnsson, Karlstads universitet

Avhandlingen är baserad på nedanstående artiklar:

1. 1. Downing, C., Redelius, K., & Nordin-Bates, S. M. (in review). A systematic review of study designs and results concerning psychological aspects of early specialisation.
  2. Downing, C., Redelius, K., & Nordin-Bates, S. M. (2020). An index approach to early specialization measurement: An exploratory study. Frontiers in Movement Science and Sport Psychology, 11, 1-9.
  3. Downing, C., Redelius, K., & Nordin-Bates, S. M. (2022). Early specialisation among Swedish aesthetic performers: Exploring motivation and perceptions of parental influence. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 20(4), 1013-1032.
  4. Downing, C., Redelius, K., & Nordin-Bates, S. M. (in preparation). Athlete reflections on early specialisation: A self-determination theory perspective

Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.

Abstract

This doctoral research project is situated within the wider debate of talent development in so-called early sports, where early specialisation is often normalised. The overarching aim is to investigate early specialisation within the context of Swedish aesthetic activities. Two research questions guided this research: 1) what characterises early specialisation, and 2) in what ways are aspects of early specialisation related to motivation?

This doctoral research project includes four individual papers. The first paper is a systematic review that investigated the contextual underpinnings of recommendations regarding early specialisation and psychological aspects (e.g., motivation, burnout). The second paper outlines the development of a measurement tool for capturing degrees of early specialisation within the context of Swedish aesthetic activities. The third paper is a cross-sectional questionnaire-based study which used this measurement tool to explore the relationship between degrees of early specialisation and motivation (autonomous motivation, controlled motivation, and dropout intentions), and explored perceptions of parental influence as a moderator. The fourth paper is a qualitative interview-based study that investigated reflections on motivation throughout the training history of high-level gymnasts and figure skaters who specialised early. Additional data regarding perfectionism and parental participation in sport, collected in relation to this research but not included within the four papers, is also outlined and discussed in this thesis.

Results highlight the complexity of early specialisation in terms of how it is defined, measured, and conceptualised, as well as the possible relationship to psychological aspects (e.g., motivation, perfectionism). Overall, the results do not align with the notion that early specialisation leads to lower quality motivation and an increased risk of dropout.

While this research has made methodological, theoretical and empirical contributions to this research area, it is also clear that more research is needed to better understand and explain the possible outcomes often associated with early specialisation.

Svensk sammanfattning

Detta forskningsprojekt bidrar till den bredare debatten om talangutveckling inom så kallade tidiga idrotter, såsom gymnastik, där tidig specialisering ofta normaliseras. Även om det inte råder konsensus om hur tidig specialisering ska definieras, så definieras det inom detta doktorandforskningsprojekt som intensiv träning året runt i en enda idrott före 12 års ålder (LaPrade et al., 2016). Medan många organisationer och forskare varnar för sådan träning så är forskningsläget oklart vad gäller möjliga utfall, särskilt för psykologiska aspekter som motivation.

En anledning till att många avråder från tidig specialisering är att de befarar negativa konsekvenser för deltagarnas motivation. Ändå sägs tidig specialisering vara fördelaktigt för prestationsförmåga på hög nivå i estetiska idrotter och dans. Empiriska studier om tidig specialisering i dessa populationer saknas dock.

Syftet med detta doktorandforskningsprojekt är att undersöka tidig specialisering inom svenska estetiska idrotter och dans. Utöver de specifika forskningsfrågor som besvarats i fyra enskilda studier så har avhandlingen två övergripande forskningsfrågor som båda gäller kontexten svenska estetiska aktiviteter: 1) vad kännetecknar tidig specialisering? och 2) på vilka sätt är aspekter av tidig specialisering relaterade till motivation? Dessa frågor behandlas med avstamp i fyra artiklar som kortfattat beskrivs nedan. Utöver de fyra artiklarna sammanfattas opublicerade data för varje artikel.

Artikel 1

I denna systematiska litteraturöversikt undersöktes kritiskt litteraturen om psykologiska aspekter av tidig specialisering. Syftet var att undersöka de studiedesigner som använts för att utforska sambanden mellan tidig specialisering och psykologiska aspekter, och att ge en överblick över forskningsresultaten. Därmed analyserades olika aspekter av publicerade studiers design, inklusive de deltagare som representeras, de psykologiska variabler som undersökts samt deras forskningsfrågor och resultat. Datasökningar utfördes i PubMed, SportDiscus och PsychINFO med söktermer som “early sport speciali*”. Tjugoen relevanta artiklar uppfyllde våra inklusionskriterier. Resultaten visar att de publicerade artiklarna inom detta område är breda i vissa avseenden (flera olika sporter, prestationsnivåer och kön), men begränsade i andra (främst studier från Nordamerika, få psykologiska aspekter utforskade och få studier per psykologisk aspekt). Många av studierna bygger på tvärsnittsdesigner och retrospektiva självrapporter. Därför anses den empiriska evidensen vara en svag grund för de ofta kausalt formulerade och allmänt generaliserade rekommendationerna om att tidig specialisering bör undvikas. Sammantaget fungerar denna studie som en uppmaning till ytterligare forskning med mera nyanserade och kontextualiserade tillvägagångssätt för att utforska psykologiska aspekter av tidig specialisering.

Artikel 1: Ytterligare material

Medan endast kvantitativa artiklar inkluderades i studie 1, genomförde jag självständigt en granskning av de fyra kvalitativa artiklarna som publicerats inom området. Sammanfattningsvis är de kvalitativa artiklarna något begränsade (t.ex. är tre artiklar från brittisk fotboll) men de belyser ytterligare komplexitet när det gäller psykologiska aspekter på tidig specialisering. Studierna belyser flera psykologiska utmaningar relaterade till tidig specialisering (t.ex. stress, begränsade sociala erfarenheter utanför idrotten, stark idrottslig identitet) som inte har studerats i någon större omfattning. Det är också värt att notera att samtliga publicerats under de senaste fem åren. Detta tyder möjligen på ett växande intresse för kvalitativ forskning relaterad till tidig specialisering.

Artikel 2

Denna explorativa studie föreslår en ny riktning för hur tidig specialisering kan konceptualiseras och mätas. Vi skapade ett index där tidig specialisering mäts som en kontinuerlig variabel, i linje med vanliga definitioner. Den kontinuerliga variabeln för grader av tidig specialisering beräknas utifrån ett frågeformulär som fångar de fyra nyckelkomponenterna för tidig specialisering: (1) intensitet, (2) träning året runt, (3) deltagande i en enda idrott och (4) att ha börjat innan 12 års ålder. Den föreslagna metoden illustreras via data från 290 svenska utövare av estetiska idrotter och dans i åldern 12–20 år (M = 15,88), vars deskriptiva statistik används för att diskutera metodens lämplighet och användbarhet. Vi hoppas att vi genom att införa denna nya metod kommer att bidra till ytterligare diskussion kring hur tidig specialisering kan mätas. Dessutom hoppas vi kunna bana väg för att utforska mer komplexa forskningsfrågor i framtida studier.

Artikel 2: Ytterligare material

Extramaterialet för studie 2 innehöll mer data om deltagarnas träningshistorik. Exempelvis fann vi att dessa utövare i allmänhet tränar i endast ett par klubbar innan 20 års ålder, men de har vanligtvis flera tränare inom samma klubb. Det var vanligt att ha provat minst en annan fysisk aktivitet, men somliga hade endast erfarenheter av estetiska aktiviteter. Därför kan vi ifrågasätta hur varierade deras erfarenheter är.

Artikel 3

Denna studie utforskar sambandet mellan motivation och tidig specialisering hos svenska estetiska idrottare och dansare, utifrån ett motivationsteoretiskt perspektiv. Syftet med denna studie var tvåfaldigt: (1) att identifiera om grad av tidig specialisering är förknippad med motivation (självbestämd motivation, kontrollerad motivation och avhopp), och (2) att undersöka om sådana samband modereras av uppfattningar om föräldrarnas inflytande. Tvåhundranittio estetiska utövare på hög nivå (M = 15,88 år, SD = 2,34; 83% kvinnor) rekryterades från svenska klubbar och skolor för att fylla i ett frågeformulär (samma deltagare som artikel 2). Enkätpaketet innehöll frågor om demografi, specialiseringshistorik, motivation, avhoppsavsikter och uppfattningar om föräldrarnas inflytande. Resultaten av våra analyser stödjer inte påståendena om att tidig specialisering är förknippat med sämre motivationskvalitet. Faktum är att resultaten visar att de som rapporterade en högre grad av specialisering ≤ 12 år rapporterade mindre kontrollerad motivation än de som rapporterade en lägre grad av tidig specialisering. Uppfattningar om föräldrarnas inflytande modererade inte sambandet mellan tidig specialisering och motivation. Dessa resultat diskuteras i relation till den växande kritiken kring konceptualisering och mätning av tidig specialisering inom idrottsforskningen.

Artikel 3: Ytterligare material

Ytterligare data om deltagarnas perfektionism och en mer detaljerad uppdelning av deras motivation samlades in till artikel 3. Sammantaget var graden av tidig specialisering inte signifikant korrelerad till någon aspekt av perfektionism (inte någon av åtta delskalor om perfektionism eller de sammansatta variablerna för perfektionistiskt strävan och perfektionistisk oro). Eftersom data samlades in med hjälp av frågeformuläret för motivationsreglering i sport (BRSQ; Stenling et al., 2018), är det möjligt att ge en ytterligare uppdelning av de individuella motivationsreglerna, snarare än de sammansatta variablerna för autonom och kontrollerad motivation som använts i artikel 3. De som rapporterade en högre grad av tidig specialisering beskrev i allmänhet en något lägre grad av introjicerad motivation (dvs. de var mindre benägna att delta i sin aktivitet utifrån inre press såsom skuldkänslor). Inga andra signifikanta samband identifierades mellan grader av tidig specialisering och de återstående fem motivationsregleringarna (inre, integrerad, identifierad, extern, amotivation).

Artikel 4

Denna studie syftade till att undersöka hur tidigt specialiserade estetiska idrottare reflekterar över sin träningshistoria i relation till motivation. Specifikt var vi intresserade av vad som motiverar tidiga specialiserade estetiska idrottare att stanna kvar i sin träning. Tio kvinnliga idrottare på hög nivå (2 konståkare, 3 artistiska gymnaster och 5 truppgymnaster) mellan 18 och 24 år (M = 21 år; SD = 1,94) deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys för att ge en rik förståelse för tidiga specialisters motiv för fortsatt träning. Resultaten tyder på att de bibehöll självbestämd motivation under hela sin tidiga specialisering (dvs. deltog främst utifrån egen vilja). Denna självbestämda motivation kvarstod trots att de med tiden också upplevde viss extern och introjicerad motivation. Detta påvisar vikten av att ha ett mångfacetterat perspektiv på motivation snarare än att dikotomisera självbestämd och kontrollerad motivation. Även om flera positiva aspekter av tidig specialisering lyfts fram i denna studie så ifrågasätter vi i vilken utsträckning tidig specialisering kan vara ett välgrundat val av estetiska idrottare när det görs i ung ålder, samt de möjliga långsiktiga konsekvenserna av att ha begränsade upplevelser under barndomen.

Artikel 4: Ytterligare material

Som är typiskt för kvalitativt arbete kunde inte alla resultat presenteras i det slutliga manuskriptet. Förutom de resultat som presenteras i artikel 4 berättade idrottarna också om sin uppfattning att tidig specialisering var fördelaktigt och “värt det”, men vissa reflekterade också över att de kunde haft nytta av träning och erfarenheter inom andra sporter under barndomen. Komplexiteten i att konceptualisera tidig specialisering visas tydligt i dessa ytterligare data, eftersom dessa självidentifierade tidiga specialiserare alla började träna året runt i sin huvudidrott direkt, men talade ändå om träning i andra sporter och lekfullt engagemang i huvudidrotten.

Sammanfattning

Tidig specialisering i svenska estetiska idrotter och dans kännetecknas av ett tidigt inträde i huvudverksamheten som börjar med ett lekfullt engagemang innan det blir mer intensivt. Även om urval och fokusering på tävlingar eller prestationer kan ske före tolv års ålder, är detta inte nödvändigtvis liktydigt med att ha tävlingsframgång tidigt (dvs. ≥ 12 år).

Forskningsprojektet har vidare belyst att sambandet mellan tidig specialisering och motivation är komplext. Resultaten stämmer inte överens med föreställningen att tidig specialisering leder till lägre eller sämre motivation och ökad risk för avhopp, som ofta påstås i litteraturen (t.ex. Côté et al., 2009; Horn, 2015; Wiersma, 2000). Faktum är att vissa fördelar med tidig specialisering identifierades ur ett motivationsperspektiv (t.ex. lägre kontrollerad motivation, stark känsla av meningsfull tillhörighet till en grupp).

Sammantaget belyser resultaten av fyra artiklar och ytterligare data (Kapitel 9) komplexiteten i tidig specialisering när det gäller hur den definieras, mäts och konceptualiseras. Framtida forskning bör fortsätta att undersöka sambandet mellan tidig specialisering och de postulerade riskerna. Särskilt longitudinell forskning som utforskar aspekter relaterade till introjicerad motivation (inklusive perfektionism och idrottslig identitet) skulle vara värdefull.