Faktatät idrottshistoria för golfentusiaster – där de kvinnliga golfikonerna sticker ut

Johnny Wijk
Stockholms universitet


John Williamson
Born on the Links: A Concise History of Golf
273 pages, hardcover, ill.
Lanham, MD: Rowman & Littlefield 2018
ISBN 978-1-5381-1452-0

Idrottshistoriska studier kan emellanåt tippa över och domineras av detaljer som resultatredovisning, årtal, tabeller och specifika enskilda matcher och idrottshändelser. Det ligger något i det idrottshistoriska intresset som lockar till att dyka ner djupt i idrottshistoriens oändliga utbud av specifika händelser, tävlingar, nostalgi och detaljutveckling inom olika sporter. Utifrån betraktat tror jag att det inte är ovanligt att uppleva just idrottshistoriska studier, och oss som sysslar med ämnet, som ovanligt intresserade av detaljkunskaper och där det inte anses märkligt att utantill kunna rabbla OS- och VM-medaljörer genom tiderna, vinnare av olika ligor årtionden tillbaka och ibland även laguppställningar person för person i t.ex. vissa framgångsrika landslag. Är vi sådana? Är vi lite ”nördiga” rent av?

Givetvis kan man inte dra alla över en kam och självfallet finns inget entydigt svar. Idrottshistoriker sysslar ju också med större utvecklingsstrukturer, om idrottens roll och utveckling i samhället på olika nivåer, idrottspolitik genom tiderna och många andra liknande mer strukturella aspekter, inte minst inom den mer akademiska delen av det idrottshistoriska ämnet. Men även bland dessa idrottshistoriker, undertecknad är inget undantag, finns inte sällan både ett stort intresse och dessutom en stor kunskap om detaljerna, de stora idrottspersonligheterna och för all del även om idrottsresultat och fakta inom olika idrottsgrenar. Det är nog för övrigt tveksamt om det finns så många andra historiska fält där personintresset med detaljerade skildringar av enskilda individers livshistoria och deras prestationer är så stort som just inom idrottshistoria. Det är väl i och för sig inget fel med det, men jag funderar på vilka målgrupper vi egentligen riktar oss till, vilka skriver vi för? Är det främst för de redan frälsta?

De här lite lätt negativa tankarna dök upp i mitt huvud när jag i recensionssyfte läste boken Born on the Links: A Concise History of Golf av John Williamson. Boken innehåller ca 250 tättskrivna sidor om, som titeln anger, en synnerligen koncentrerad berättelse om golfens historia där i princip varje sida innehåller ett stort antal fakta och årtal om såväl golfsportens utveckling i detalj från 1400-1500-talet till idag, som omnämnande av ett stort antal golfklubbar och personer inom golfhistorien. De sista 40 sidorna i boken består dessutom helt av kronologiska uppställningar av viktiga årtal i golfens historia och framförallt tabeller med personnamn över alla vinnare i golfens alla stortävlingar under hela 1900-talet. Bokens författare John Williamson anger att han har hämtat alla fakta från ett antal andra författares och forskares tidigare studier om golfens historia, och att föreliggande bok är ett slags försök till sammanfattning av den samlade kunskapen om idrottsgrenen.

Då jag blev nyfiken – och faktiskt lite irriterad också – på upplägget i denna rätt speciella bok, klarnade det något då informationen om författaren angav att Williamsson är jurist till professionen, uppväxt strax utanför New York med skotska rötter och har tidigare publicerat åtta böcker kring olika juridiska spörsmål. Denna nionde bok handlar alltså om ambitionen att sammanfatta golfens historia då författaren uppges vara stor golfentusiast och själv aktiv spelare sen 50 år. Juristbakgrunden ger onekligen en viss förklaring till att boken kännetecknas av utförliga redovisningar av t.ex. det första regelverket kring hur golf skulle spelas från mitten av 1700-talet med exakta återgivningar av alla regeltexter, tillika alla turer kring hur själva golfbollen utvecklats vad gäller materialet från trä till olika typer av gummiblandningar genom århundranden. Det är helt enkelt inte många detaljer inom sporten som går Williamson förbi.

Nå, efter dessa mina inledande reflektioner i syfte att tydliggöra vad det handlar om för bok vill jag ändå försöka lyfta fram en del intressant information i boken som kan skönjas mitt bland alla faktauppgifter. I mina ögon gäller det främst information om de stora individuella golfprofilerna som är det mest läsvärda och intressanta, och särskilt är det de kvinnliga ikonerna i golfhistorien som sticker ut.

Golfspelet växer fram

Golfsporten har en lång förhistoria som kan spåras ända ner till 1400-talet. Golfhistoriker har konstaterat att det fanns ett slags föregångare till golf i Nederländerna som benämndes ”het kolven”och som lär ha varit ett spel med träklubbor och en träboll, sannolikt större än dagens golfboll, som spelades på gator i städerna och där det handlade om att slå på en boll fram till ett bestämt mål. Handelskontakter innebar att spelet under tidigt 1400-tal introducerades även i Skottland, men där började man snart att istället för på vägar och gator spela utmed kusterna, på gräsytorna och sandjorden som fanns mellan havet och den mer bördiga jordbruksmarken längre upp – ytor som benämndes ”linksland”, området som länkade ihop havet och den bördiga jorden. Senare kom även järnvägar i Skottland att dras utmed kusterna, en bit upp från havet för att undvika översvämningar och den mjuka sandjorden. Byar och städer växte sen fram ovanför järnvägarna. Det blev på så sätt en yta över, remsor utmed havet, där många golfbanor anlades och som idag kännetecknar begreppet ”linksbanor”, golfbanor utmed kuster i direkt anslutning till havet. Överallt runt golfvärlden anses det idag att linksbanor är det mest genuina och finaste att spela på.

Det är inte utan att en och annan böjer sig ned och symboliskt kysser gräset också. Få saker i idrottsvärlden är så ceremoniella som att spela golf på S:t Andrews Old Course.

Spelet med klubbor och boll på linksytorna utmed kusterna skedde de första århundradena mer spontant utan speciella banor att spela på, spelarna bestämde för varje gång vilka mål man skulle spela mot. Det kunde vara befintliga träd, stora stenar eller pinnar som stacks ner i marken och likaså bestämdes gång för gång hur många banor man skulle spela. Så småningom började man istället att göra hål i marken dit bollen skulle transporteras på minsta möjliga antal slag och även vissa mer fasta banor skapades. Under de första århundrandena med spelet i Skottland utvecklades också både klubbor och bollar stegvis till att passa bättre för spel på gräs jämfört med holländarnas spel på hårda vägar. Hela denna utveckling kan för den intresserade alltså följas i detalj i Williamsons bok. En faktor är att i Nederländerna förändrades spelet till att bli ett inomhusspel som det idag endast finns vissa spillror kvar av i landet, medan spelet i Skottland på gräsytorna således utvecklades till en stor världssport som idag spelas i alla världsdelar.

Lilla staden S:t Andrews, nordöst om Edinburgh upp efter kusten, var under 1400-talet ett centrum för katolicismen i Skottland med helgondyrkan och pilgrimsfärder från hela Europa till S:t Andrews katedral, där enligt sägnen aposteln Andrews ben fanns bevarade. I staden uppfördes redan år 1410 även ett universitet, ett av de allra äldsta i den engelskspråkiga världen. Strax utanför staden spelades även tidigt golf på de stora generösa linksytorna utmed hela S:t Andrewsbukten, och området kom sedermera att bli något av golfsportens verkliga Mecka. Flera fasta banor anlades runt S:t Andrews, dessa hade dock olika antal hål, och även storleken på själva hålen varierade fortfarande. Likaså växlade gräsets kondition och höjd starkt då man fick förlita sig på att fåren och kaninerna betade av det till lämplig höjd att spela på.

Den första organiserade golfklubben såg sitt ljus i Edinburgh på 1730-talet och årtiondena därefter bildades ett tiotal till i Skottland, år 1754 bildades klubben ”The Society of S:t Andrews Golfers”. På kustremsan direkt utanför staden fanns utrymme för nio golfhål bort från S:t Andrews, därefter vände man och spelade nio andra parallella hål tillbaka mot staden, en golfbana blev på så sätt 18 hål. Start och mål var alldeles bredvid de sista husen ner mot havet, och så ligger banan ”Old Course” i S:t Andrews än idag där amatörspelare från hela världen anmäler sig åratal i förväg för att ställa sig i kö för att en gång i livet få komma och spela den gamla banan i S.t Andrews. Liknelsen att detta är den nya formen av pilgrimsfärder till S:t Andrews är lättfunnen, varje äkta golfspelare strävar efter att få göra den resan en gång i livet och det är verkligen som att beskåda en religiös ceremoni att stå och se när själaglada och nervösa spelare från världens alla hörn på darrande ben går fram och slår ut på den ”heliga” banan för första gången i sitt liv, för många en livsdröm. Det är inte utan att en och annan böjer sig ned och symboliskt kysser gräset också. Få saker i idrottsvärlden är så ceremoniella som att spela golf på S:t Andrews Old Course.

De nya klubbarna i mitten av 1700-talet började utlysa öppna golftävlingar på sina respektive banor och områden där klubbarna huserade. För att samordna reglerna vid tävlingar skapades 1744 de första offentliga golfreglerna, i form av 13 artiklar som noggrant beskrev hur spelet skulle gå till och vilka regler som skulle gälla och hur man skulle bete sig på banan. Vidare bestämdes vilka klubbor som var tillåtna, vad som gällde om bollen försvann, om någon utomstående stoppade bollen, om bollen hamnade i vatten eller om bollen träffade en förbispringande häst eller hund etc. Det är för övrigt slående hur mycket av dessa golfregler från mitten av 1700-talet i huvudsak gäller inom golfen idag, inklusive de springande hästarna. I sammanhanget kan nämnas att det från 2019 är en ”regelrevolution” på gång i golfvärlden, då man beslutat att göra regeljusteringar för att förenkla i avsikt att försöka snabba på spelet. Man vill ta bort en del onödiga procedurer som förlänger speltiderna, det är i dagens samhälle tidskrävande nog ändå. De nya reglerna ska introduceras över hela världen samtidigt och har diskuterats och planerats i flera år. Att justera reglerna för detta gamla spel med så långa anor och regler är inget som görs lättvindigt. Golfspelet är utan tvekan konservativt till sin prägel, eventuella förändringar sker med mycket långa mellanrum.

Golfen gör succé och växer snabbt i USA

Från brittiska öarna spreds golfsporten över till USA, och under 1880-talet sköt det fart även på andra sidan Atlanten med en rejäl golfboom. När det nya seklet 1900 inträdde fanns ca 1000 golfklubbar med egna banor, allt från enstaka hål till 9-, 12- eller hela 18-hålsbanor. Till skillnad mot i Skottland där golfbanorna lades ut på samhällens offentliga mark längs stränderna, var golfklubbarna i USA som regel privata med slutna banor på privat mark. Bokens författare John Williamson är som nämnts amerikan och redovisar även noggrant sitt stora intresse för den tidiga golfens utveckling i USA. Williamson återger på ett antal sidor årtal och namn på många av de nya klubbarna och anger även en del detaljer om de första tävlingarna som klubbarna anordnade, deras ordförande och om andra ledande personer både på och utanför banorna. Detaljrikedomen är påtaglig. En mer generell upplysning handlar om bildandet av USGA, the United States Golf Association år 1894, en organisation som finns än idag, liksom turerna bakom de första amerikanska öppna mästerskapen 1895 och tillverkandet av prisbucklan som än idag delas ut till vinnaren av US Amateur. Golf är som sagt en sport som starkt värnar om gamla sina gamla traditioner. Golfsporten fortsatte att växa starkt i USA tidigt 1900-tal, och på mitten av 1920-talet fanns det runt 2 miljoner golfspelare i landet, fler än i hela övriga världen tillsammans. Idag en bit in på 2000-talet har golfen fortsatt expanderat starkt och utvecklats till en av de största sporterna i USA med ca 16.000 banor och 30 miljoner aktiva golfare.

De tidiga golfprofilerna

De i mina ögon mest intressanta delarna i boken utgörs av korta berättelser om välkända golfprofiler, för att inte säga ikoner, genom historien. Likt många andra idrotter finns inom golfen ett antal individer som nått hög kultstatus, och vars namn, prestationer och levnadsöden är berättelser som vårdas ömt både i golflitteraturen och i viss mån även i populärkulturen. Det stora flertalet som uppmärksammas är män, men i ett kapitel i boken figurerar också ett antal kvinnor. Utan tvekan är bokens författare Williamson mycket förtjust i äldre tiders golfikoner, här omnämns ett stort antal namn med både faktauppgifter och några anekdoter. Både skotska och amerikanska golfprofiler i äldre tider passerar revy innan genomgången så småningom börjar närma sig 1900-talet.

Harry Vardon.

En av de verkligt stora namnkunniga profilerna som nämns föddes på ön Jersey i Engelska kanalen 1870 och i mitten av 1890-talet började han vinna mästerskapstävlingar, bl.a. vann han British Open sex gånger. Han hette Harry Vardon och hans namn är väl bevarat i golfhistorien inte bara tack vare hans talang och hans vinster, utan även för att han introducerade en rad nyheter både vad gäller själva golfsvingen och hur man kunde hålla i klubban, det så kallade ”Vardon-greppet”. Hans golfsving blev omtalad och berömd som både mjuk, rytmisk och kraftfull. Vardon publicerade även moderna instruktionsböcker i början av 1900-talet som blev världsledande och lanserade nya produkter inom golfen, bl.a. en ny golfboll som flög längre än de tidigare. Han gjorde flera uppmärksammade tävlings- och affärsresor runt hela USA och var sannolikt den första riktigt globala, och kommersiella, golfstjärnan. Inom parentes kan för övrigt nämnas att i Lasse Åbergs filmkomedi Den ofrivillige golfaren profileras just Harry Vardon som den stora golfförebilden genom tiderna vars perfekta sving ska uppnås genom att nybörjaren spänns fast i en på skämt tillverkad svingmaskin med Vardons namn.

Byron Nelson.

Under 1900-talets första decennier kom en rad nya golfstjärnor att nå ryktbarhet och berömmelse, bl.a den första amerikanska världsstjärnan Walter Hagen och hans främste utmanare Bobby Jones, följt av legendarer som Byron Nelson, Ben Hogan och Sam Snead. Golfikonerna och deras dueller i de största tävlingarna är mycket välkända i amerikansk idrottshistoria och det har till och med gjorts ett par stora spelfilmer i modern tid som fokuserar på den tidiga golfens stora personligheter och rivaliteten och motsättningarna dem emellan, bl.a. The Greatest Game Ever Played, Legenden om Bagger Vance samt Bobby Jones – Stroke of Genius.

Arnold Palmer.

På 1950-talet slog TV-mediet igenom med full kraft. Redan i början av 1960-talet hade nio av tio hushåll i USA minst en TV-apparat. Golfsporten blev tidigt en mycket populär TV-sport och nya golfstjärnor som Arnold Palmer, Gary Player och Jack Nicklaus blev kända profiler och celebriteter även långt utanför de golfengagerades krets. Tack vare TV kommersialiserades golfen med följd att prispengar, sponsorer och reklamintäkter ökade i snabb takt. Just Arnold Palmer slöt i slutet av 1950-talet avtal med en ung advokat vid namn Mark McCormack om att denne skulle sköta Palmers ekonomi och sponsorkontrakt, vilket innebar att Arnold Palmer snart blev den förste idrottsutövaren i alla sporter som tjänade över en miljon dollar per år. Med svenska ögon kan tilläggas att den unge advokaten byggde upp en stor framgångsrik firma med idrottsreklam och sponsring som sitt huvudsakliga affärsområde, och det var Mark McCormack som i mitten av 1970-talet tog en ung Björn Borg under sitt beskydd med reklamkontrakt och affärer över hela världen.

Williamson följer i boken golfens explosiva utveckling och även det stora antal nya golfprofiler som kommit fram under 1900-talets senare decennier och en bit in på 2000-talet. Här figurerar i korta nedslag många av golfens moderna stjärnor från alla världsdelar, bla. Tom Watson, Nick Faldo, Seve Ballesteros, Greg Norman, Phil Mickelson, Vijay Singh, Ernie Els, David Duval till dagens storstjärnor som Tiger Woods, Sergio Garcia, Rory McIllroy och många fler. Persongalleriet är omfattande.

Kvinnliga golfikoner

Det avslutande kapitlet i boken behandlar kvinnliga golfikoner och inleds med noteringar om när de första kvinnorna överhuvudtaget tilläts bli aktiva spelande medlemmar i golfklubbar. Det var i Skottland på 1860-talet och årtiondet efter öppnades även särskilda banor för kvinnor och även tävlingar startade. År 1893 spelades första brittiska mästerskapet för kvinnor, två år senare första mästerskapet i USA – samma år faktiskt som för männen. Jämfört med många andra idrotter var således golfsporten relativt tidigt ute med stora tävlingsmästerskap även för kvinnor.

Beatrix Hoyt.

I början av 1900-talet började utkristalliseras ett antal framgångsrika kvinnliga golfstjärnor som återkommande vann de större tävlingarna. Williamson anger ett antal kvinnor med särskild tonvikt på utvecklingen i Nordamerika. I USA hette den första stjärnan Beatrix Hoyt, som var enbart 16 år vid första segern i amerikanska mästerskapen, och vann tävlingen tre år i rad. Margaret Curtis var framgångsrik både i golf och tennis och 1908 vann hon mästerskapstitel i USA i bägge sporterna samma år, den enda som lyckats med det i den amerikanska idrottshistorien.

Joyce Wethered.

På brittiska öarna dominerade Joyce Wethered bland de kvinnliga golfarna på 1920-talet med mästerskapsvinst fem år i rad. Den mytomspunne manlige världsstjärnan Bobby Jones turnerade runt och spelade ett antal uppvisningsmatcher tillsammans med Joyce Wethered i slutet av 1920-talet och uttalade att Joyce var den bästa golfaren han någonsin spelat med, oavsett kön. Joyce Wethered var även i USA och tävlade och mötte flera gånger i uppmärksammade publikmatcher den största amerikanska kvinnliga golfstjärnan på 20-30-talet, Glenna Collett, som vann USA-mästerskapen fem gånger. Efter det gifte sig Collett, bildade familj och födde flera barn. Till skillnad från många andra tävlingskvinnor vid den här tiden återkom hon till elitspel efter barnaåren, och i mitten av 1930-talet lyckades återigen med bedriften att vinna hela USA-mästerskapet en sjätte gång.

Superkvinnan Babe Didrikson Zaharias

Den största kvinnliga golfstjärnan på 1940-talet, och en av de största och mest intressanta kvinnliga idrottsprofilerna överhuvudtaget, var Mildred Ella Didrikson, senare med smeknamnet Babe Didrikson. Hon var i sin ungdom en mångsidig atlet och framgångsrik i flera sporter på elitnivå, bl.a. basketboll och allmänt i friidrott där hon vann i amerikanska nationella mästerskap i spjutkastning, kulstötning, längdhopp, höjdhopp och häcklöpning. Babe Didrikson blev uttagen till OS i Los Angeles 1932, och trädde där fram som den stora imponerande stjärnan på damsidan med guldmedaljer i både spjut och 80 meter häck samt ett silver i höjdhopp. Vid 23 års ålder började hon spela golf på goda vänners inrådan och redan efter ett år, 1935, reste hon runt i USA och uppvisningsspelade för tusentals åskådare som kom för att se mirakelkvinnan från OS, som ansågs ha muskler och fysik som en man och slå golfbollar hårdare och längre än någon annan kvinna. Hon gifte sig med en professionell brottare med svällande muskler, George Zaharias, och tillsammans utgjorde de ett mycket uppmärksammat och synnerligen kraftfullt par. Hon fick sen privatlektioner när det gällde golfens alla olika tekniska slag av kände golfproffset Tommy Armour i Florida, utvecklades snabbt och 1938 tävlade hon till och med mot manliga proffs på deras tour. Direkt efter andra världskriget var hon redo, 35 år gammal, att utmana de allra bästa golfkvinnorna i världen.

Babe Didrikson Zaharias.

Babe Didrikson Zaharias vann redan första gången hon spelade amerikanska mästerskapen 1946 och vann sen nästan allt inom den kvinnliga golfen de närmaste åren. Hon slog lika hårt och långt som de professionella männen och utvecklade även ett mycket bra närspel inklusive puttning. Hon var helt överlägsen i USA och när hon 1947 åkte över till Skottland för spel på klassiska banan Muirfeld i brittiska mästerskapen mot de bästa europeiska kvinnliga golfarna, hade ryktet om henne som en superkvinna nått fram före henne. Tusentals skotska golfintresserade följde hennes spel runt banan och hon blev snabbt en publikfavorit då hon förutom att slå bländande kraftfulla golfslag, älskade uppmärksamheten och konverserade högt hela tiden med publiken och showade mellan slagen. Hon vann allt även i Skottland. Golfhistoriker menar att Babe Zaharias bröt könsbarriärer i både golfens och sportens värld då hon med sin kraftfullhet och starka muskler representerade något nytt inom kvinnoidrotten. År 1950 bildade hon och 12 andra golfkvinnor Ladies Professional Golf Association (LPGA), och fick igång en egen golftour med prispengar för kvinnor, redan första året tävlade man om 50.000 dollar i sju stora tävlingar, Babe Zaharias vann sex av dem. Hon var även ordförande i LPGA 1952-55, men drabbades av magcancer, opererades flera gånger och gjorde comeback med bl.a. en vinst i USA igen innan cancern återkom och ändade en närmast osannolik idrottskarriär alldeles för tidigt. Babe Zaharias dog 1956 endast 45 år gammal. En fascinerande levnadshistoria man gärna skulle vilja veta lite mer om, jag hoppas kunna återkomma i ärendet.

När den kvinnliga proffstouren i golf väl var etablerad expanderade den kvinnliga tävlingsgolfen rejält. Det är ett intressant faktum att inom både golfen och tennisen bildades tidigt, 1950-60-tal, egna separata kvinnliga proffsorganisationer – alltså inte som underorganisationer till männen – som efter hand lyckades stå på egna kommersiella ben, med resultat att nu, en bit in på 2000-talet, år efter år finns chansen för tusentals elitkvinnor i dessa två sporter att kvalificera sig till en professionell karriär med möjlighet att leva på sitt idrottskunnande, de allra främsta att till och med bli förmögna och några få med inkomster i närheten av de bästa manliga proffsen. Ett intressant faktum då det parallellt i många andra idrotter mest diskuteras usla ekonomiska förutsättningar för elitkvinnor och där utvecklingen går mycket långsamt. Här finns en del att fundera på. Den ekonomiska utvecklingen för kvinnliga golfproffs har på drygt femtio år i alla fall varit mycket positiv. De 50.000 dollarna i sju tävlingar man spelade om inom LPGA i början av 1950-talet hade år 2016 växt till 33 proffstävlingar i 14 olika länder med total prissumma om 63 miljoner dollar, runt en halv miljard svenska kronor. Dessutom finns en särskild Europatour och ett antal mindre nationella undertourer med vissa prispengar. Och då har inte reklam- och sponsorpengar nämnts. I sammanhanget kan för övrigt sägas att idag in på 2010-talet har man samma prissumma för män som kvinnor i tennisens Wimbledon, vinnaren i respektive singelklass vinner ca 1 miljon pund, över 10 miljoner svenska kronor.

Annika Sörenstam – en golfhistorisk framgångssaga

Mot slutet av 1900-talet var den professionella golfvärlden synnerligen massmedialt utvecklad internationellt sett, både herrarnas och kvinnornas större tävlingar direktsändes i TV över hela världen i olika sportkanaler – givetvis en av grundförutsättningarna för de stora inkomster golfsporten totalt sett inbringat. Utvecklingen har varit synnerligen kommersiell och global. De främsta golfarna har därför i stor utsträckning också blivit välkända idrottsstjärnor för en bred idrottspublik. Inom den kvinnliga golfen var det namn som Nancy Lopez, Julie Inkster och Laura Davies som dominerade i pris- och inkomstlistorna. Med svenska ögon är det glädjande att John Williamson i boken lyfter fram Annika Sörenstam som en av de absolut största genom tiderna. Efter fina framgångar vid internationella juniortävlingar blev hon 1991 inbjuden att studera och spela golf vid Arizona universitet. Som första icke-amerikan vann hon hela det individuella nationella collegemästerskapet, bäst i hela USA således, och blev 1995 proffs på heltid. Under sin 12 år långa karriär vann hon 72 proffstävlingar på touren varav tio så kallade majors, de allra största mästerskapen som US respektive British Open. Sörenstam var bäst i världen, vann proffsens penningliga åtta gånger och när hon slutade 2008 hade hon spelat in 22 miljoner dollar i officiella prispengar, det klart mesta en kvinnlig golfare dittills vunnit i sin karriär. Sörenstam är tveklöst en av Sveriges mest framgångsrika idrottare alla kategorier, oavsett sport och kön.

Vad John Williamson märkligt nog inte nämner i boken är att Annika Sörenstam var så överlägsen på damtouren i flera år att hon antog en utmaning och ställde upp och spelade mot de bästa männen i världen på deras tour i USA år 2003, precis som Babe Zaharias gjorde i slutet av 1930-talet. Sörenstam spelade imponerande bra trots den stora massmediala pressen och visade golfvärlden att en kvinna kan klara att matcha de allra bästa männen i direkt tävlan, hon vann över ett 20-tal av världens främsta män efter två dagars spel. Evenemanget väckte en närmast hysterisk massmedial uppmärksamhet, främst i USA, med direktsändning över hela världen. Sörenstams utmaning basunerades ut som ett nytt ”Battle of Sexes”, en historisk repris från 1973 då en av tennisens främsta proffskvinnor, Billie-Jean King, utmanades i ett spektakulärt jippo genom att spela en match mot en äldre man, tidigare Wimbledonsegraren Bobby Riggs, för att bevisa sin och andra proffskvinnors spelskicklighet.

Golfsporten har en lång och dynamisk historia och dess utveckling från en relativt begränsad liten sysselsättning för främst medel- och överklassen till en av världens största sporter både vad avser antalet utövare och när det gäller massmedialt och kommersiellt intresse innehåller många intressanta perspektiv. Boken Born on the Links: A Concise History of Golf gör sitt bästa för att trycka in så mycket faktauppgifter som möjligt från ett par århundrades utveckling. Otvetydigt finns mycket intressant information att hämta i boken, men jag är ändå skeptisk till själva metoden att närmast dränka läsaren med årtal, detaljer, resultat, namn på klubbar och personer i hundratals. Ett striktare urval och mer utrymme till relevanta och spännande berättelser hade lyft boken rejält. Målsättningen att skriva en slags totalhistoria fungerar i mina ögon inte så bra, läsbarheten blir för låg, det blir för mycket känsla av uppslagsbok.

Copyright © Johnny Wijk 2019

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.