Idrottens fem första årtusenden

Anders Östnäs
Socialhögskolan, Lunds universitet

”Studies of sport which are not studies of society are studies out of context”, för att citera sociologen Norbert Elias är det rättesnöre som idrottshistorikern eller kanske snarare den historiske idrottssociologen Allen Guttmann (verksam vid Amherst College) följer i denna bok om idrottens utveckling från förhistorisk tid till dagens situation. Han är sedan länge känd för idrottssociologiska och idrottshistoriska läsare för välskrivna verk som From Ritual to Record: The Nature of Modern Sports (1978), Women’s Sports: A History (1991), Games and Empires (1994), The Erotic in Sports (1996), Japanese Sports: A History(med Lee Thompson, 2001), The Olympics: A History of the Modern Games (2002), som alla präglas av djup kunskap, god analysförmåga och en i god mening lättflytande penna. Det ska också sägas att en del av innehållet känner man igen från tidigare skrifter, något som författaren också nämner i förordet. Man kan säga att boken har fått draghjälp av Guttmanns tidigare skrifter.

Det ska först som sist sägas att Guttmann torde vara oöverträffad när det gäller historisk-sociologiska översikter av idrotten och idrottens utveckling. Det omdömet gäller i hög grad även denna bok.  Det finns inte mycket som undgår Guttmanns öga när det gäller världens idrotter. Efter en kort inledande diskussion kring idrottsbegreppet, där ”Sports” definieras som ”Physical Contest” (tävling med fysiska inslag) kommer han in på vad som konstituerar modern idrott: sekularisering, jämlikhet, specialisering, byråkatisering, rationalisering, kvantifiering, rekorshets. Det senare ligger för övrigt i linje med vad idrottshistorikern Jan Lindroth tog upp i sin klassiska avhandling från 1970-talet, Idrotten som folkrörelse.

Sedan går Guttmann metodiskt igenom idrottsutövandet under olika epoker och i olika delar av världen. I de 21 kapitlen sättes idrotten in i sitt sammanhang alltifrån förlitterata kulturer fram till dagens moderna och t.o.m ”postmoderna” idrott (olika s.k. äventyrsidrotter). Vi får som läsare ta del av idrotten i Grekland och Rom, traditionell asiatisk idrott, idrotten i Europa från medeltiden fram till renässansen, den moderna idrottens ursprung i England (inte minst cricket) och hur idrotten institutionaliseras i England och USA. Vi får också lära känna idrotten i Latinamerika, Kontinentaleuropa, Asien och Afrika. I några intressanta kapitel diskuterar Guttmann den ”teknologiska” idrotten (cykel, motorsport, flygning), vintersport, de olympiska spelen, motståndet mot idrotten, hur traditionella idrotter har överlevt, instrumentaliserandet av idrotten (hur idrotten använts som medel i den statliga propagandan; till exempel nazismen, fascismen, kommunismen), modern idrott som globalt fenomen samt avslutningsvis idrotten i det postmoderna samhället. Den lättflytande texten varieras med (två) uppspaltningar av fotografier – den första med inslag från idrottens forntid och ”moderna” barndom och den andra från dagens idrottsvärld. En ymnig notapparat på 80 sidor visar Guttmann har grävt djupt i källorna. En möjlig invändning mot bokens innehåll är i sig naturlig: om man tar upp 5000 års idrottande på knappt 500 sidor blir naturligtvis analysen lidande på utvecklingsbeskrivningens bekostnad. Den kan ibland bli lite rapsodisk. Och som handikappidrottsforskare hade man också önskat sig lite diskussion kring handikappidrotten, men man kan ju inte få allt.

Annars torde boken vara enastående i sitt slag. Vill man sen fördjupa sig i till exempel japansk idrott kan man alltid läsa Guttmanns och Lee Thompsons bok om detta annorlunda idrottsfält. Motsvarande gäller vid önskad fördjupning kring de moderna olympiska spelen, kvinnors idrottande, den moderna idrottens utveckling (se ovan). Det märks för övrigt att Guttmann är väl insatt i japansk idrott och dess historia eftersom detta idrottsområde får ordentligt med utrymme i boken.

Sammanfattningsvis: som uppslagsverk, referensskrift och översikt över världens idrotter och dess utveckling är Guttmanns bok troligen oöverträffad i forskarvärlden. Den bör rimligen också kunna bli ett standardverk inom idrottsvetenskapliga kurser på våra högskolor och universitet. Även för idrottsforskare av olika discipliner bör den bli ett viktigt läsval. Den utgör också ett kunskapsmättat underlag för idrottsvetenskapliga diskussioner. Köp den och läs den!