Ambitiös forskning om kvinnors idrottsutövande i Storbritannien

Therese Nordlund Edvinsson
Historiska institutionen, Stockholms universitet

Efter första världskriget förändrades kvinnors villkor i Västeuropa. I synnerhet unga frihetstörstande kvinnor fick nya möjligheter att utmana rådande ideal. Ett sätt att förändra livsmönstret för kvinnor var att delta i idrott. Idrottshistorikern Fiona Skillen har i en ny studie undersökt kvinnors idrottsutövande i Storbritannien under tidsperioden 1919–1939. De senaste åren har kvinnors idrottsutövande fått ökad uppmärksamhet inom internationell forskning, men fortfarande saknas flera djupgående historiska studier, där forskaren teoretiskt och empiriskt nyanserar kvinnlig idrott över tid. Skillens studie utmanar traditionell idrottshistoria genom att problematisera frågan om kvinnors aktiva idrottande utifrån ett genusperspektiv. I boken Women, Sport and Modernity in Interwar Britain undersöker hon hur kvinnors idrottsaktiviteter påverkats av deras klass, ålder och civilstånd. Boken består av fem kapitel samt en sammanfattning av resultaten. Överlag hämtas hennes underlag från Skottland. Detta är möjligen något problematiskt, då hon avser att ge en heltäckande bild av kvinnors idrottsutövande i Storbritannien under den studerade perioden. Visserligen använder hon statistik från hela Storbritannien, men de empiriska fallstudierna bygger främst på skotska exempel. Det är förstås ingen nackdel överlag, men ett tydliggörande hade kunnat göras.

Källmaterialet är diversifierat och består av tidningspress, rapporter, enskilda klubbars material, med mera. Hon använder också statistik och företagsmaterial. Dessutom har Skillen gjort intervjuer med ett tiotal kvinnor som var aktiva under den studerade perioden, samt ett rundabordsamtal med ett antal inbjudna kvinnor. Hennes ambition är att fånga kvinnors erfarenheter, där intervjuerna ska ge uttryck för de ”informella” historierna. Det metodiska greppet är ”oral history”, men som läsare saknar jag ändå en diskussion kring urval och representativitet.

Boken inleds med ett kapitel om unga flickors skolidrott, där läsaren får en god insikt i hur viktigt det blev att introducera flickor till fysisk träning, inte minst för att säkra Storbritanniens framtid – nationen behövde ”starka” mödrar. Det finns också ett samband med krigsårens erfarenheter, där folkhälsan kom att spela en allt viktigare roll för samhället. Skolidrotten vittnar dock om stora skillnader mellan flickor och pojkar. Kapitel 2 behandlar framväxten av organiserad idrott. Skillen påpekar det bristande forskningsläget; kvinnors idrottsliga aktiviteter har studerats mycket sparsamt. Hon väljer att undersöka golf, tennis och landhockey. Kapitlet visar att medelklassens kvinnor hade större möjligheter, då det handlade om att finna tid för idrottsutövande samt kapitalresurser för tillgång till utrustning, kläder, etc. Att betala medlemsavgift spelade också en avgörande roll.

Det främsta skälet till att kvinnor idrottade handlade dock enligt Skillen om att idrotten skapade sociala band med andra kvinnor. Idrott genererade nätverk och kontakter. Många idrottade också för att det helt enkelt var roligt. Klubbarna som öppnades för kvinnor var dock ofta ledda av män, vilket i sig skapade motsättningar. Kvinnor hade begränsade rättigheter som medlemmar och kunde i liten utsträckning påverka hur klubben utvecklades. Det fanns exempelvis få renodlade kvinnogolfklubbar, ofta rörde det sig om en avdelning inom mansklubben med kvinnor som spelade golf. Det innebar att kvinnor inte betraktades som fullvärdiga medlemmar i golfklubben. Andra problem var att kvinnor som ville golfa endast fick spela på begränsade tider, såsom vardagar eller sent på helger. Det innebar att endast kvinnor som hade barnpassning, var barnlösa eller de som inte hade arbete kunde ägna sig åt golfande. Det tyder på att idrott också var en klassfråga.

I kapitel 3 behandlar Fiona Skillen offentligt tillhandahållande av idrottsanläggningar och simhallar, som bidrog till att kvinnor fick nya förutsättningar för sitt idrottande. Här har hon dock svårt att få tydliga svar rörande i vilken utsträckning kvinnor använde sig av idrottsanläggningar. Hon nöjer sig med resultatet att många använde sig av dem, och belägger det med hjälp av fotografier, intervjuer och tidningsartiklar som visar att kvinnor utnyttjade idrottsanläggningar i stor utsträckning. Främst rörde det sig dock om unga kvinnor.

Personligen anser jag att bokens två sista kapitel är de mest intressanta. Kapitel 4 behandlar relationen mellan arbete och sport. I takt med att allt fler kvinnor började arbeta inom industrin kom de att involveras i idrottsaktiviteter genom arbetet. Ytterst få studier har behandlat dessa frågor, så här ger Skillen ett intressant bidrag. Tidigare forskning har ofta präglats av uppfattningen att arbetarklassens kvinnor inte var involverade i idrott, men Fiona Skillens undersökning uppvisar andra resultat.

Efter första världskriget etablerade flera företag så kallade välfärdsavdelningar som satsade på de anställdas hälsa och välmående. Detta brukar definieras som ”industrial welfarism”, en form av modern paternalism, där lojalitetsband till arbetsgivaren knöts genom olika satsningar på välfärd i form av förbättrad arbetsmiljö och rekreation. I Sverige fanns flera liknande inrättningar, exempelvis vid Asea. Forskning har inte diskuterat detta tillräckligt och Fiona Skillens bidrag är därför mycket relevant, i och med att hon lyfter fram sportens betydelse kopplat till företagens intressen. Det var exempelvis vanligt att företag i Skottland arrangerade idrottsdagar som ett sätt att knyta lojala anställda samman med lokalsamhället. De anställda kunde också få tillgång till utrustning i form av skor, bollar osv. Från början rörde det sig främst om manliga anställda och deras idrottsaktivteter.

Efter första världskriget engagerades allt fler kvinnor inom företagen. Ofta grundades klubbar med anknytning till företaget på initiativ av kvinnliga anställda; ett exempel är British Oxygen Company. Vanligen var dock arbetsgivaren initiativtagare, då denne hade en underliggande ambition att skapa kontroll över de anställda genom att hålla dem undan föregivet farliga och omoraliska aktiviteter. Idrotten blev således ett kontrollredskap för företagens gentemot de anställda, såväl män som kvinnor. Skillens resonemang är övertygande, även om jag emellanåt hade önskat lite mer koppling till företagsforskning på detta område. Arbetet i fabrikerna kunde vara monotont och tråkigt i taylorismens anda, och idrotten erbjöd en tillfällig flykt från vardagens sysslor. Generellt såg företagen positivt på att de anställda utvecklade tävlingsanda vilket ansågs ge upphov till produktiva medarbetare. Skillens undersökning visar att många gifta kvinnor deltog i idrottsaktiviteterna, de var inte bara passiva åskådare.

Det sista kapitlet i Fiona Skillens studie undersöker hur media uppmärksammade idrottande kvinnor efter första världskriget. Hon visar här hur den moderna kvinnan kom att tänka mer på hälsa och kroppskultur. Artiklar i tidningar behandlade frågor som ”How to be beautiful at Games”. Annonser för produkter uppvisade eleganta och feminina kvinnor som ägnade sig åt idrott, som därmed blev ett uttryck för självständighet och frigörelse bland kvinnor. Samtidigt förekom också en debatt om hur idrotten skapade maskulina kvinnor. Med stöd av medicinska resonemang lyfte man fram i media att kvinnor kunde utveckla manliga drag genom att engagera sig i ”maskulina” sporter som fotboll. Kvinnor fick gärna vara ”åskådare” när det rörde tuffa och aggressiva sporter, men de skulle inte själva vara aktiva. Dock fanns det flera kvinnor som gick emot rådande diskurs och ägnade sig åt den idrott de tyckte om att utöva.

Skillen analyserar även sport, mode och konsumtion, och försöker i det sammanhanget placera in kvinnors idrottande i en historisk kontext. Överlag lyckas hon bra med att förklara hur idrott inte enbart var en fritidssyssla utan också ett sätt att artikulera modernitet. Den unga moderna kvinnan som hade ett yrke var också intresserad av att sköta sin kropp. Denna del hade dock kunnat utvecklas mer, med koppling till forskning om hälsa, hygien och skönhetsvård.

Överlag är Fiona Skillens studie ett välkommet bidrag till forskningsfältet om kvinnors idrottsutövande. Hon har gjort ett ambitiöst arbete som väcker många nya frågeställningar. Förhoppningsvis banar det väg för fler idrottshistoriska studier om kvinnligt idrottande. Hennes egen studie pekar på flera intressanta resultat, bland annat handlade kvinnors idrottsutövande mycket om social interaktion, där diskurser om kvinnors fysiska svaghet inte hindrade dem från att utveckla och kämpa för sina intressen.

Copyright © Therese Nordlund Edvinsson 2014