En överblick av idrottens utveckling under 2023: Analys och recension av en rapport

Björn Anders Larsson
Ekonomicentrum vid Lunds universitet och IdrottsEkonomiskt Centrum, IEC, Lund

Svensk idrott och sport har ca 3,3 miljoner medlemmar och dess storlek i ekonomiska termer kan mätas som andel av bruttonationalprodukten BNP och uppgår till 2–3% av BNP. Osäkerheten beror på vad vi inkluderar. Gränserna är otydliga gentemot den ännu större fritids- och hobbysektorn. Idrotten i Sverige stöds av staten varje år med ca 0,03 % av BNP (2024 var beloppet 2,5 mdr kr). Andra utvecklade ekonomier i EU ger motsvarande och i vissa fall större statligt stöd.

Men det som är unikt i Sverige är de 290 kommunernas mycket stora struktur av anläggningar och driftkostnaderna för dessa. Kostnaderna för drift per år är ca 8000 mkr (avgränsningar är svåra att göra, vissa hallar och andra anläggningar ingår i skolor och andra fastigheter). IEC har beräknat antalet kommunala anläggningar till ca 70 000 (från basketkorgar och motionsslingor till stora arenor). Sektorn idrott och sport med 72 förbund, ca 19 000 föreningar, 290 kommuner, ca 20 000 sportföretag och 130 000 årsarbeten skapar således en stor sportekonomi som betalar ca 60 mdr kr i skatter varav 12–18 mdr kr till staten (moms, löneavgifter) , 12–15 mdr kr till regionerna (till främst sjukvård, trafik) och 24–30 mdr kr till kommunerna.

Insatserna från stat, regioner och kommuner per år är således ca 10 mdr kr samtidigt som sektorn skapar tillbaka 50 mdr dvs 5 ggr mer i skatter till samhället. Plus mjuka värden som social inkludering, demokratisk fostran, bättre folkhälsa, bättre skol- och arbetsresultat och t ex positiv attraktion till event, orter, regioner och nationen Sverige. En samhällsnyttig och bra affär för vårt land, med andra ord..

Rapporten som Centrum för idrottsforskning gjorde 2022 avseende pandemiåren 2020–2021 visade en nedgång med 10% i idrottandet under 2021 i åldern 7–20 år. Samtidigt låg utomhusidrott och motion högt. Covidpandemin kunde överbryggas till viss del med bl a statliga bidrag.

Men folkhälsoforskningens resultat kan tolkas som att det inte är främst idrotten som förklarar goda hälsoresultat utan goda levnadsbetingelser och samhällsinstitutioner.

Efter hösten 2023 är idrottandet i föreningar åter högre (IEC) i volym men ekonomin i verksamheterna är försämrad. Inkomsterna i många föreningar och förbund är lägre än 2020 och kostnaderna högre genom inflationen på 10%.

Statens stöd till idrotten Uppföljning 2023 består av tre delar:

1. 1. Svensk elitidrott vid ett vägskäl – sammanfattning och slutsatser sid 5–35
   2. Statens stöd till idrotten 2023 sid 45–48
   3. Indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrotten sid 49–126

1. Svensk elitidrott vid ett vägskäl

Avsnittet omfattar 30 sidor och ger en positiv bild av svensk idrott. Både bredd och elitidrott i Sverige är stark jämförd med de flesta andra nationer. Men diskussionen i idrotterna och media efterlyser förnyelser. Andra nationer tycks kunna skapa mer elitframgång trots mindre befolkning. Etc.

Svensk folkhälsa visar gynnsamma nyckeltal jämfört med de nordiska grannarna och jämfört med nationer med liknande socioekonomisk struktur (Canada, Australien, Nya Zealand). Men folkhälsoforskningens resultat kan tolkas som att det inte är främst idrotten som förklarar goda hälsoresultat utan goda levnadsbetingelser och samhällsinstitutioner.

Antalet elitidrottare förklaras i stor utsträckning av de ekonomiska, tekniska och kunskapsmässiga resurserna. Internationell framgång kräver alltmer resurser per förbund, i lokala föreningar, per individ och till lokala träningscentra. Men resurserna i svensk idrott ökar inte.

Nya strategier kommer att behöva utvecklas i individuella sporter av individer, familjer, och nätverk runt dessa. När vi i Sverige och internationellt ser nya framgångar i elit och bredd ser vi ofta att detta sker med kommersiella, organisatoriska och metodmässiga innovationer och utanför den konventionella idrottsstukturen.

2. Statens stöd till idrotten 2023

Avsnittet redovisar på 4 sidor utgångspunkterna för statens idrottspolitik, dess organisatoriska ramar och stödets utformning och omfattning. En sådan årlig uppföljning över hela idrotten har kunnat ske sedan flera år.

Denna text för 2023 är till innehållet i stort sett oförändrad jämförd med de två tidigare årens uppföljningar. Förordningen om statligt stöd (SFS 1999:1177) preciserar mål och syften med statens idrottspolitik mm.

Samma år instiftade riksdagen en lag om att RF fördelar statsbidraget detaljerat mot angivna mål och syften och med återrapporteringskrav, samt ett regleringsbrev ställt till Kammarkollegiet som preciserar bidragets anslagsposter och särskilda villkor.

3. Indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrotten

Fem viktiga målområden för svensk idrott pekas ut. I dessa gör rapporten på 77 sidor en systematisk genomgång av måluppnåelser. Det sker med data från olika källor som i år mäts med 19 indikatorer som ger oss trender över åren som gått.

Utveckling som lyfts fram med de olika indikatorerna är följande.

• • Idrotten som folkrörelse. Idrotten är verkligen stor och dominerande i Sverige liksom i övriga Norden, men når ändå bara 1/3 av folket och i stor utsträckning de redan aktiva.
  • Idrottens betydelse för folkhälsan. Se en mer problematiserande diskussion nedan.
  • Flickors och pojkars, kvinnors och mäns lika förutsättningar till deltagande. Har utvecklats steg för steg mot målen 50–50, etc., men nya ojämlikhetsproblem blir synliga.
  • Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik. Denna analys behöver fördjupas i den alltmer komplexa samhällsbilden. Nya identiteter mobiliseras.
  • (Den svenska) idrottens internationella konkurrenskraft. Sverige framhålls ofta som en ledande konkurrenskraftig sportnation. Mer behöver mätas och utvecklas.

Denna struktur och de belysta sambanden i målområdena är en bra grund för fortsatt uppföljning kommande år. Rapporten är här välgjord, grundlig och relevant i sin analys och diskussion. Avsnittet redovisar rikligt med statistik som alltid när vi diskuterar svensk idrott.

Diskussion om rapporten, om fakta och osäkerhet

Vi är många som liksom författarna som ser en större komplexitet i samhällsystemet där idrotten är inbäddad i många samhällsdimensioner.

Idrotten kan ses med olika perspektiv. Den rapport vi analyserar har perspektivet ”statens stöd till idrotten” men kunde gärna ha belysts även med perspektivet ”samhället, dvs alla delar av samhällets interaktion med allt det som individer, familjer, idrottsföreningar, kommuner, regioner n näringsliv och andra organisationer utför i idrottslig samverkan, i motion och lek”.

Folkhälsan är ett exempel på komplexa samband där alla delar av samhället skapar hälsa eller inte minskar ohälsa. Den specifika effekten av statens idrottsstöd inom den stora folkhälsan är marginell, dvs några procent (1–2% av sportsektorns BNP) av utfallet jämfört med det stora systemet som beskrivs i Agenda 2030 med dess många parametrar och dess effektvariabler

Ett annat exempel är egenskapen internationell konkurrenskraft. Är effekten i form av antal medaljer ett gott mått, eller finns andra, mer relevanta utfall. Effekter som internationell kunskap, attityder, värderingar och relationer leder till samarbete. Attraktion och besök i Sverige byggs av många processer, sponsorinsatser, massmedias budskap, reklam, turism, framgångsrika event i Sverige. I mina analyser av stora event som Varvet, O-ringen, Vasaloppet, Stockholm Marathon, Falsterbo Horse Show är de positiva effekterna för Sverige större än många deltagare internationellt, mätt monetärt, som image och bestående legacy.

Några tankar om fördjupningar och förbättringar i utvärderingar kommande år

Rapportens avsnitt med mätning av måluppnåelse är en imponerande insats, helt i linje med nationens statistiktradition hos SCB och många myndigheter. Jag anser att den svenska idrottens mätande av sig själv här har hög kvalitet men den bör förenas med mätningar av närbesläktade sektorer som strukturer och kvantiteter av anläggningar och ekonometriska data om sektorns omsättning. Mina åt klubbar och förbund genomförda 120 utvärderingar har belyst flera variabler (se www.ieclund.se).

För fem viktiga målområden gör rapporten på 60 sidor en systematisk genomgång av idrottens olika måluppnåelser. För mig som utvärderare av sammansatta sektorer i samhället och där varje variabel ger sin bit av fakta känns den samlade bilden inom de fem målområdena som trovärdig. Indikatorsystemet bygger på allmänna principer och omfattande underlag som beskriver idrottens utveckling år för år. Utfallen i 2023 kan jämföras med föregående år.

Folkrörelsen

Idrotten är stor och berör en stor del av befolkningen. Men den är kanske inte enbart en folkrörelse. Inte en utan flera folkrörelser och kanske olika och inte gemensamma folkrörelser. Alla samhällssektorer samverkar. Det är olika statistiska mängder av invånare (sport, motion och rekreation i skog och mark, båtsport, jakt, fiske, lek etc ).

Folkhälsa

Datauppbyggnaden med alla processer bakom folkhälsobegreppet är inte särskilt gedigen. Det är ofta andra sociala, kulturella och ekonomiska processer som bättre förklarar folkhälsostrukturen. Den stora idrottande populationen och social och ekonomisk framgång i allmänhet bidrar rimligen likvärdigt till folkhälsan.

Att idrottssektorn i vid mening vuxit fram sedan slutet av 1800-talet till dagens mycket stora samhällsroll måste ses och alltmer mätas som en komplex mångdimensionell och interaktiv långvarig samhällsutveckling.

Följande samhällsprocesser hos befolkningen beskriver kommunernas, regionernas och statens arbete för en bättre folkhälsa:

• • Det tidiga livets villkor. Barnens utveckling i socialt utsatta områden är avgörande.
  • Kunskaper, kompetenser och utbildning. Barnens skolor och deras kvalitet påverkar hur hög andel av alla som klarar åk9 och därmed går vidare till gymnasiestudier.
  • Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Goda levnadsvanor med regelbunden motion etc. ökar arbetsförmågan. arbetsnärvaro och produktiviteten.
  • Inkomster och försörjningsmöjligheter. Ca 10% av befolkningen har svag ekonomi. I förorterna i ca 70 kommuner är ca 20% av alla i arbetsför ålder utan arbete. Dessa familjers vuxna barn har också lågt deltagande i idrott, motion och särskilt i motionslopp av den typ som långloppen utgör. Ohälsan är högre än riksgenomsnittet.
  • Boende och närmiljö. De socialt svaga hyreshusområdena har boendemiljöer som i genomsnitt leder till och samvarierar med sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Deltagande i motion och idrott är lägre än riksgenomsnittet.
  • Levnadsvanor. Deltagare i motionslopp har mycket lägre användning av alkohol, narkotika och tobak. Ca 70 % av deltagarna tränar regelbundet och bedömer sin hälsa som god (UIIS 2023).
  • Kontroll, inflytande och delaktighet. Många studier visar lågt valdeltagande, låg tillit till kommuner, etc. hos boende i socialt svaga områden vilket samverkar med ohälsa.
  • En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Socialt svaga områden har mindre deltagande i dessa hälsotjänster. Om ovanstående förhållanden och samhällsåtgärder och dess motverkan eller gynnande gäller i en ort/region i hög utsträckning skapas mer folkhälsa än motsatsen.

Jämställdhet, genusperspektiven

Har utvecklats steg för steg mot målen, t ex 50–50, men nya ojämlikhetsproblem blir synliga. Skillnader i resurser och i inkomster är fortsatt ojämlika. Att vissa idrotter engagerar flickor och kvinnor i mindre utsträckning beror på faktorer och förklaringar som samhällsdebatten pekar ut. Utvecklingen de senaste åren visar hur marknadsekonomins resurser via TV, reklam, mm skapar allt större ekonomiska resurser till damfotboll och damhandboll – dock främst internationellt, vilket innebär både hot och möjligheter för svensk idrott.

Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

Denna analys behöver fördjupas i den alltmer komplexa samhällsbilden. Vissa idrotter innehåller mer av sådana värderingar, etik, ansvarstaganden som gör att den goda demokratiska skolningen uppstår. Det är dessa immanenta egenskaper som ger positiv effekt i social sammanhållning. Allt fler sporter, idrotter och klubbar försöker visa sin samhällsnytta i de olika dimensioner som skapas.

Det motsatta gäller också, vi ser problemen i samhället i mer konflikter och aggression i andra, inte demokrati- och etikskapande idrotter. Vi kan se det i den dominerande herrfotbollen på elitnivå hos supporterkulturer.

Strukturutvecklingen

Ekonomisk rationalitet påverkar svensk idrott till förändringar. Vi får allt större event, stora rättighetsinnehavare, globala medier, globala förbund och klubbar som skapar stora intäkter. Det lämnar relativt sett mindre resurser för små nationella marknader, sporter och deras små klubbar. Det pågår både i Sverige och globalt en koncentration till stora sporter (t ex fotboll) och deras stora event och klubbar och därmed till mycket höga inkomster hos några tio tusen toppstjärnor. Denna utveckling kan belysas med att svensk idrott är en liten del i denna globala idrottsmarknad.

Svensk idrott uppvisar goda resultat med de mätningar som redovisas i rapporten men vi vet inte vilka stöd, fördelningar av stöd, styrsystem och värderingar som ger de resultat som vi ser och mäter. Rapportens metoder och definitioner har god reliabilitet i att den mäter rätt det den väljer att mäta. Men osäkerheten om validiteten finns i att vi faktiskt inte mäter och beskriver de andra viktiga förhållandena.

Sverige utöver idrotten, dvs övriga offentliga Sverige, företagen, frivilliga organisationer, familjer och individer gör mycket större insatser. Vi måste också belysa denna stora samhällsprocess där vi ser statens stöd och styrning som en inbäddad och viktig del. Att idrottssektorn i vid mening vuxit fram sedan slutet av 1800-talet till dagens mycket stora samhällsroll måste ses och alltmer mätas som en komplex mångdimensionell och interaktiv långvarig samhällsutveckling. Många institutioner och processer utöver RF och idrottsföreningar som den omgivande marknadsekonomin bidrar till denna utveckling och kommer att kunna skapa nya former av deltagande och mer elitframgångar.

Många andra delar av kommunernas verksamheter utöver fritidsförvaltningen ger stöd för att idrott och motion skall nå medborgarna. Det gäller socialförvaltning, äldreomsorg, övrig omsorg, skolor, kultur, parker, natur. Via stora insatser inom vård och omsorg kan äldre och olika målgrupper av omsorgsbehövande samt unga (pojkar) med problem socialt och i skolan stimuleras till bättre fysisk och psykisk förmåga. Samhällseffekten av idrott mm i termer av SROI, Social Return Of Investment är större i dessa grupper jämfört med de som har god social, fysisk och mental hälsa. Ännu högre effekt får samhället genom att ännu fler krafter samverkar enligt modellen VSROI (Voluntary Social Return Of Investment) runt individen och idrotten och inkluderar frivilliga andra organisationer, vård, omsorg, skola, polis, fastighetsbolag och företag i allmänhet och medborgarna lokalt i stadsdelen Alla skapar tillsammans social sammanhållning, inkludering och folkhälsa.

Copyright © Björn Anders Larsson 2025