Idrottslärarens drömmar och dilemman – TV-serie om idrott och hälsa i skolan

Sex TV-program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?


kutte300
Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö högskola, medverkar i samtliga avsnitt med en avslutande reflektion.

Innehåll


Program 1: OMÖJLIGT UPPDRAG. Sänds onsdag den 27:e augusti kl. 22.30 i SVT 1.

Det första programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, omöjligt uppdrag tar upp frågan om svårigheterna för läraren att nå alla målen för ämnet idrott och hälsa på skolan och vad det betyder att hälsa är ett kunskapsämne?

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa.

Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Upplägget är att varannan lektion är en teorilektion och varannan en idrottslektion.


Program 2: MOTVIUA OCH GLÄDJE. Sänds onsdag den 3:e september kl. 22.30 i SVT 1.

Det andra programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, motvilja och glädje, tar upp frågan om hur läraren kan motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa på skolan. Vad skapar lust, glädje och nyfikenhet och hur viktigt är det att förstå målen, ge feedback och ha inflytande över sin situation.

Emma Holström och Daniel Gomejzon är båda prisbelönta lärare i Idrott och hälsa. De har lite olika sätt att “få med sig” sina elever.

På Väsby nya gymnasium tänker Daniel Gomejzon visuellt och jobbar med Tv-spel, inspelade instruktionsfilmer och med musik. Han använder sig av att bygga upp en spänning och intresse bland eleverna och den främsta vinsten säger han har varit att alla omotiverade elever har fått en nyfödd glädje på lektionerna.

På Almåsgymnasiet i Borås ger idrottsläraren Emma Holström eleverna en “andra chans” genom att de får filma sig själva när de gör övningar för att få grepp om vad de behöver förbättra och utveckla.

Alla elever ska kunna simma för att få ett godkänt betyg, men hur ser det ut med möjligheterna att lära sig simma? På Vårbyskolan har man ett samarbete mellan rektor, lärare och den lokala simhallen och ser till att alla elever lär sig simma.


Program 3: KROPPENS UTTRYCK. Sänds onsdag den 10:e september kl. 22.30 i SVT 1.

Det tredje programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, Kroppens uttryck, tar upp frågan om dans och bedömning. Kan lärare använda expressiv dans och vad lär sig lärarna om att leda danslektioner i den fria dansen?

l uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Kan man bedöma och betygsätta detta?

På GIH har Anna Rosén en delkurs i expressiv dans för blivande idrottslärare. Amanda tror att det kommer att kännas naturligt att använda den här sortens dans i skolan. Joakim däremot, som är mer van vid bollsporter, tror att det kan bli svårare för honom. Efter att ha gått kursen i expressiv dans tycker han ändå att det ska bli spännande och utmanande att undervisa i detta i skolan.

Idrottsläraren Charlotte ska betygsätta sina sexor för första gången. Hon reflekterar kring betyg, bedömning och hur en lärare kan skapa en trygg och tillåtande miljö för sina elever. Enligt läroplanen ska alla elever inkluderas i skolundervisningen, men hur ser det ut om man har en funktionsnedsättning, hamnar man lättare utanför då? Vi träffar idrottsläraren Eskil som låter sina elever dansa i rullstol. För att få ett godkänt betyg i idrott och hälsa ska eleven visa att hen kan dansa i takt till musik, men hur bedömer man en person som är rullstolsbunden?

Idrottslärare Glenn lngvarsson Björklund på Källebergsskolan i Eslöv prövar expressiv dans på Idrott och Hälsa lektionerna och blir rörd när han ser hur elever, i dansens improvisationer, träder fram med sina känslor på ett sätt han aldrig tidigare sett dem göra.


Program 4: RUMMETS POTENTIAL. Sänds onsdag den 17:e september kl. 22.30 i SVT 1.

Det fjärde programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, rummets potential, tar upp frågan varför elever behöver röra på sig och om vad rummet har för betydelse för innehållet i ämnet Idrott och Hälsa på skolan.

Varför är det så viktigt att eleverna rör på sig? Forskaren Ingegerd Ericsson har genomfört ett unikt forskningsprojekt, Bunkefloprojektet, som genomfördes under 9 år på 2 olika skolor i Malmöområdet Forskningsresultatet visade att när alla elever fick 1 timmes rörelse på schemat varje dag, resulterade det i bättre betyg och att fler barn uppnådde godkända betyg i nian.

Ninni Kysela är idrottslärare på Bromma enskilda skola i Bromma. Hon är även utbildad äventyrspedagog och i undervisningen varvar hon fantasifulla och spännande uppdrag med kamratövningar och roliga lekar. Hon utnyttjar även uterummets många fördelar såsom skog och mark, väder och vind. Genom sitt arbetssätt stärker hon klassens sammanhållning och elevens känsla av tillhörighet.

Varför ser gymnastiksalen ut som den gör? Det rektangulära rummet, med ribbstolar, basketkorgar, handbollsmål och linjer på golvet, är det ett rum anpassat efter kursplanens innehåll och mål? Asa Liljekvist har skrivit sin avhandling om rummets betydelse för skolidrotten och tittar på olika idrottslokaler.

“Yoga ger en inre paus, en återhämtning mitt i allt som ska klaras av”, menar idrottsläraren Anita Christensen i ett reportage från Vasaskolan i Djursholm. Hon undervisar i yoga från årskurs 1. Hon praktiserar yoga både inne i gympasalen liksom ute på gräsmattan.


Program 5: TRYGG I SIN KROPP. Sänds onsdag den 24:e september kl. 22.30 i SVT l.

Det femte programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, Trygg i sin kropp, tar upp frågan om hur viktigt det är att stärka självförtroendet och tilliten till sin egen kroppsliga förmåga i ämnet idrott och hälsa på skolan. Idrott ska ge glädje och motivation, MEN “var tredje niondeklassare har känt obehag under gympan. Lika många har skolkat.” Hur bedömer man kroppar och hur ger man sina elever ökat självförtroende.

Kajsa Nuutinen är lärare i Idrott och hälsa på Edboskolan i Huddinge. Hon fick för några år sen en klass med en synskadad elev, Angelica. Hon gick en kurs i specialpedagogik och genom samarbetet med Angelica och hennes assistent Tomas kom hon underfund med hur hon skulle arbeta. Angelica själv tycker att hon utvecklats mycket sen hon började i Kajsas klass och hon känner sig väldigt inkluderad.

Omklädningsrummet är den otryggaste platsen på skolan, efter toaletterna. Martin är lärare i idrott och hälsa på Fryshuset i Stockholm och reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummet tryggare. På södra latin i Stockholm har man ett tredje omklädningsrum där alla är välkomna att byta om, oavsett skäl.

På Thorildplans gymnasium får vi vara med när forskaren Eva Bojner Horwitz och Anna Rosén, högskoleadjunkt på GIH, har en workshop med en grupp elever som går i årskurs 1 på gymnasiet. Eleverna i klassen får rita en självbild före och efter att de jobbat med fri eller expressiv dans under lektionen. Eva Bojner Horwitz säger att forskningen visar att när man genom dans får mer kontakt med sina känslor, så ökar både empatin och inlärningsförmågan. När eleverna får en större kroppskännedom blir närvaron större och självförtroendet stärks.


Program 6: LIKA VILLKOR. Sänds onsdag den l:a oktober kl. 22.30 i SVT l.

Det sjätte och sista programmet i serien Idrottslärarens drömmar och dilemman, Lika villkor, tar upp frågan om alla har samma villkor i ämnet Idrott och hälsa.

Hur är det för elever med funktionshinder eller elever som kommer från en annan kultur, får man samma chans som andra? l programmet diskuteras också genusfrågor och om flickor och pojkar behandlas lika på lektionerna.

Rizak Dirshe startade ett löparprojekt i Malmö för flickor som oftast bär slöja och som inte idrottat tidigare. Projektet har inspirerat flickorna att vara med på Idrott och hälsa lektionerna i skolan och har också fått deras föräldrar att förstå vikten av att deras barn är med på lektionerna.

Anders Frisk arbetar som lärare på GIH i Sthlm. Vi är med på en lektion där han visar hur han med hjälp av traditionell pardans, kan arbeta med genus och omvandla gamla invanda könsmönster och använda sig av förare och följare istället för mans- och kvinnosteg. Några lärarstudenter berättar om att det inte var så lätt att förändra könsmönster och innehållet i ämnet när de var ute på praktik.

Enligt läroplanen ska alla elever inkluderas i skolundervisningen, men hur ser det ut om man har en funktionsnedsättning, hamnar man lättare utanför då? Pelle Sköldbäck är lärare i idrott och hälsa på Landskrona BoiS fotbollsakademi och hjälper lärare att integrera funktionsnedsatta elever i skolidrotten.

 

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.