Research articles

Hästsportens miljöarbete: Viljan finns – men också stora utmaningar

October 24, 2023

Susanna Hedenborg¹, Mathilde Kronborg², Anna Sätre^1,2, Aage Radmann², Gabriella Thorell Palmquist^3,4, Petra Andersson⁵
¹ Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö universitet; ² Institutt for
lærerutdanning og friluftslivsstudier, Norges idrettshøgskole; ³ Ridskolan Strömsholm;
⁴ Institutionen för pedagogik, Karlstad universitet; ⁵ Avdelningen för
lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet

Syftet med den här artikeln är att kartlägga och analysera hur personer inom hästsporten i Sverige och Norge definierar hästsportens miljöutmaningar, samt att, enligt COM-B-modellen, identifiera förmågor, möjligheter och motivation för att utveckla en mer miljömässigt hållbar hästsektor. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av 697 personer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att hästsektorn utvecklat ett starkare miljöengagemang än man hade för 15 år sedan (jämf Svala 2008). Samtidigt upplever många att de saknar möjlighet att påverka. En analys av svaren med hjälp av COM-B-modellen (jämf Mitchie et al, 2011; Mitchie et al., 2014) visar att förmåga (Capability) till förändring och kunskap finns (även om det finns personer som önskar mer kunskap). Men om vi studerar komponenten möjlighet (Opportunity), ser det ut att finnas högre hinder för förändring. Fysiska möjligheter såsom plats, resurser och tid framstår som svåra att påverka för den enskilda aktören. Även ekonomiska faktorer pekas ut som hinder för förändring. Möjligheterna handlar även om kulturella normer. Här kan finnas en lösning. Stall och stallbacken utmärker sig inte som en nedskräpad plats om man exempelvis jämför med städer eller vägrenar, men nedskräpning skulle kunna innebära ett slags allmän oordning. I stallet förväntas alla hålla ordning på sina saker och på gemensamma utrymmen. Även om den här ordningssamheten inte i första hand berör det vi i vanliga fall menar med ekologiska utmaningar kanske den kan vara något att bygga på när det gäller miljöarbetet.

Hämta ned fulltextversionen av artikeln här!

SUSANNA HEDENBORG är professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet. Hedenborg har en akademisk bakgrund i social och ekonomisk historia. I sin idrottsforskning har hon fokuserat på barndoms- och ungdomsstudier, kön och hästsport. Hon är författare till många artiklar och läroböcker inom idrottsvetenskap. Hedenborg är ansluten till Norges Idrettshøgskole och ordförande för Centrum för idrottsforskning.

MATHILDE KRONBORG är forskarassistent vid Norges idrettshøgskole. Hon har en magisterexamen i idrottspsykologi från University of Greenwich, och har ett intresse för prestationspsykologi. Tidigare har Mathilde arbetat i ett forskningsprojekt vid Norges idrettshøgskole om ridskolan som en framtida lärandearena för hållbar förändring.

ANNA SÄTRE är forskningsassistent inom idrottsvetenskap på Malmö universitet och Norges idrettshøgskole. Anna har en masterexamen i genusvetenskap från Lunds universitet och har jobbat i flera olika forskningsprojekt inom idrottsvetenskap med samhällsperspektiv. Hon publicerade nyligen en artikel om fotbollssupportrar som utgår från kvinnliga supportrars organisering på läktaren.

AAGE RADMANN är professor i idrottssociologi vid Norges idrettshøgskole och sysslar med att förstå och förklara hur sociologiska perspektiv påverkar idrottens och samhällets utveckling. Teman som är i fokus för forskningen är ungdomskultur/identitet, fotboll och supporterkultur, våld och huliganism, genus/maskulinitet, (sociala) medier, digitalisering, ridsport, ledarskap, friluftsliv, sportturism, idrott för utveckling och e-sport.

GABRIELLA THORELL PALMQUIST är disputerad i Idrottsvetenskap och verksam sedan 20 år tillbaka som huvudlärare i pedagogik vid Ridskolan Strömsholms ridlärarutbildningar. Numera arbetar hon även som lärare inom Idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Gabriella har även stundtals uppdrag av Svenska Ridsportförbundet och har tagit fram utbildningsmaterial för ungdomsledare, ridlärare och tränare. Hennes främsta forskningsintressen är idrottsvetenskapliga perspektiv på ridsporten såväl nationellt som internationellt.

PETRA ANDERSSON är forskare vid Göteborgs universitet. Hon forskar tvärvetenskapligt och hennes forskning har rört sig över områden av såväl miljöfilosofisk som djuretisk art. Hon ingår i ett forskningsprojekt som heter Hästkulturer i omvandling, där hon fortsatt sin forskning om hästvälfärd och dess förutsättningar. Hon har även skrivit om bilden av hästtjejer i media, samt hur elitryttare skildras på dagstidningarnas sportsidor med avseende på genus.

Läs mer på idrottsforum.orgs temasidor om