Birger Hedén
Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

The FIFA World Cup 1930–2010: Politics, Commerce, Spectacle and Identities
408 pages, inb., ill.
Göttingen: Wallstein Verlag 2014
ISBN 978-3-8353-1457-3
The FIFA World Cup 1910–2010, Politics, Commerce, Spectacle and Identities, under redaktion av Stefan Rinke och Kay Schiller, är en fyrahundrasidig antologi med bidrag av forskare inom ämnen som historia, sociologi och statsvetenskap. Den utgör kontentan av en konferens hos FIFA i Zürich i april 2013. Det påpekas i en inledning att FIFA på intet sätt lagt sig i bidragens innehåll.
En början tas med översikten av hur FIFA bildades och efterhand utvecklades till den ekonomiska maktfaktor det internationella förbundet blivit samtidigt som fotboll blivit en global sport som ingen annan. England som med rätta såg sig som det land där fotbollen föddes och regelbands, men inte tog initiativ till bildandet av ett internationellt förbund, ville inte heller vara med när ”lärjungarna” i Europa och Sydamerika tog sig friheten att göra det.
Och inte ville man vara med i det första världsmästerskapet som hölls i Uruguay 1930. Inte heller i de båda följande, där det i Italien 1934 blev ganska så genomsyrat av fascisternas vilja att sätta sin prägel på utformning och resultat, genom bland annat mutor till domare.
När England äntligen ställde upp, 1950, så blev de nesligt besegrade av USA. Sedan blev de visserligen mästare på hemmaplan 1966 och fyra 1990. Men det är också allt under den period som antologin behandlar.
Den som har läst en och annan bok om fotbollens världsmästerskap – själv läste jag åtskilligt inför VM i Tyskland 2006 – är den här framställningen av en helt annan kaliber. Stor sakkunskap om själva spelet och därutöver allt kunnande om spelet bakom och även framför kulisserna: exempelvis vad det innebar av protester och debatt när Argentina tilldelades VM 1978. På den rent idrottsliga nivån fick det som konsekvens att bland annat Johan Cruyff inte deltog med hänvisning till den diktatur som landet då utgjorde med tortyr och dödsdomar mot människor som gjorde aktivt motstånd.
Det här är ingen bok att sträckläsa, snarare att botanisera i och upptäcka allt det där som man inte alltid kommer ihåg eller aldrig vetat om. Till exempel att Uruguay vid tiden för det första världsmästerskapet närmast vara en demokrati.Resultatet är en mycket varierad framställning av fotbolls-VMs utveckling med skilda, fördjupande analyser. Ett bidrag handlar till exempel om ”undret i Bern” 1954, en klassisk rubrik som syftar på Västtysklands överraskande finalseger över storfavoriterna Ungern, som slagit tyskarna md 8–3 i gruppspelet, låt vara att Tyskland då hade ett reservbetonat lag. Artikeln skildrar den triumfartade tågresan genom Tyskland när tåget stannade vid många fler stationer än det var tänkt för att tillgodose behovet av entusiastiska hyllningar, som kunde påminna om tyska kejsares tidigare likartade färder genom landet – då per häst.
Om VM i Frankrike 1998 sägs att det var första gången som matcher visades offentligt på storbildsskärmar. Kan vara att det var första gången det skedde i större skala, men själv såg jag Danmark mot Spanien 1986 på en jätteskärm på Tivoli i Köpenhamn.
Om VM 2006 i Tyskland konstateras att det bjöd på en ny slags nationalism som i skenet av den fantastiska sommar mästerskapen spelades i kan identifieras som mer komplicerad, lättsammare och integrerad med den internationella atmosfär som numera präglar VM. Författaren påpekar att de tyska färgerna förekom som alla möjliga symboler förutom flaggor. Ett minne jag har av några dagar i Berlin är att bland alla tyska flaggor som hängde ut genom fönstren främst på paradgator som Under den Linden var det starka inslaget av flaggor från jordens alla kontinenter.
Det här är ingen bok att sträckläsa, snarare att botanisera i och upptäcka allt det där som man inte alltid kommer ihåg eller aldrig vetat om. Till exempel att Uruguay vid tiden för det första världsmästerskapet närmast vara en demokrati. Att det förekommit mycket mygel och kohandel när beslut om vilket land som ska stå för nästa VM har fattats. Att man, eller i alla fall de riktigt intresserade i Brasilien, alltjämt vill hitta de verkliga orsakerna till värdlandets katastrofala förlust i finalen 1950 mot Uruguay – och orsakerna var flera, men främst bidragande måste ändå ha varit att laget med tränaren i spetsen av politiska skäl tvingades vara med på ett sent party kvällen innan.
Copyright © Birger Hedén 2019