Enkel och effektiv introduktion till konfigurationsanalysen

Mats Franzén
Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet


Peter Mindegaard, Søren Andkjær & Annemari Munk Svendsen (red)
Bevægelser og kropskulturelle mønstre: Konfigurationsanalyse i teori og praksis
188 sidor, hft., ill.
Odense: Syddansk Universitetsforlag 2014 (University of Southern Denmark Studies in Sport and Movement)
ISBN 978-87-7674-847-0

Konfigurationsanalys av kroppsrörelser i allmänhet och modern sport i synnerhet förknippas i Norden kanske framförallt med den tyskdanska kulturhistorikern Henning Eichberg (som avled 2017). Konfiguration kan låta mystiskt, men förstås enklast som mönster, eller en figur – ett slags formbunden struktur. Foucault kunde sagt dispositiv eller diagram här, Elias figuration, Ruth Benedict just mönster. Föreliggande antologi ger en bred men koncentrerad introduktion till konfigurationsanalysen. Bred genom att demonstrera dess relevans för analys av allehanda kroppsrörelser från elitidrott till friluftsliv, barns lek och symfonikerns smärta, från mer teoretiskt grundade analyser till praktik- och undervisningsmotiverade användningar. Koncentrerad genom att hålla sig till konfigurationsanalysen (utan att ängsligt snegla på andra sätt att närma sig frågorna). Antologin fungerar därför utmärkt som introduktion till sitt ämne; den innehåller ett dussin bidrag som med ett undantag dessutom håller god kvalitet.

Konfigurationsanalysen är ingen teori, utan mer en systematisk metod. Denna grundar sig på en enkel men användbar modell som Eichberg utvecklat. Analysen siktar in sig på någon konkret kroppskultur – gärna jämförd med någon annan sådan, eller med sig själv över tid – som ska förstås fenomenologiskt i fyra olika aspekter: rum, tid, energi och relationer. Inte minst energi- eller stämningsaspekten utmärker konfigurationsanalysen på ett intressant sätt. Kroppskulturen ifråga äger emellertid inte rum i ett socialt vakum; den ska förstås i sitt samhälleliga sammanhang, som produktionskultur, eller objektivering – analysens femte aspekt. Den moderna sporten producerar mätbara resultat, idealt sett rekord, medan lek handlar om en process (vägen, inte målet). Slutligen analysens sjätte aspekt: samhället, förstått både som den konkreta kroppskulturens institutionella förutsättningar och dess idémässiga grundval.

Nu kan analysens kärna sägas vara den fenomenologiska fyrklövern. Bidragen till bokens två första delar gör detta tydligt, medan den tredje delen handlar om konfigurationsanalysen som sådan i tre bidrag författade av Eichberg. Ett av dem presenterar analysmodellen, ett den moderna idrotten historiskt från folkliga och aristokratiska lekar till den resultatinriktade sporten, och ett vetenskapsteoretiskt som betonar konfigurationsanalysens antipositivistiska – ickereduktionistiska – premisser. Sammantaget ger oss Eichberg på det sättet kort och effektivt en klargörande presentation av konfigurationsanalysen.

Samtidigt är det bidragen till antologins två första delar som demonstrerar analysens möjligheter. Søren Andkjær jämför ett mer traditionellt friluftsliv med det sätt äventyrssporten tar sig naturen an. Konfigurationsanalysens relevans blir högst pregnant genom hans i detalj utförda analys. Om friluftslivet sätter processen i centrum för en upplevelse av naturen, genom att vistas i och ta sig an naturen, intar äventyrssporten en högst instrumentell hållning här. Men äventyret siktar inte främst på resultat utan på upplevelsen av den äventyrliga prestationen – gärna tillsammans med andra (teamwork). Medan friluftslivet alltmer får kulturkritisk resonans, vittnar äventyrssporten tvärtom om en sorts framtidsoptimism. Thomas Huus Lökkegaard Nielsens studie av det fria fallets kroppskultur avhandlar dels ett melanesiskt hopp från ett torn, ett fruktbarhets- och mandomsprov kallat naghol, tillika en föregångare till bungyjump, dels ett fallskärmshopp från 40 km höjd, en helt galen extremsportsövning, vore det nu inte för att den iscensatts och dokumenterats in i minsta detalj för att sälja läskedrycken/främja det österrikiska varumärket Red Bull. Skillnaden mellan hoppen kan framstå som milsvid, men med tiden har det melanesiska tornhoppet blivit en turistattraktion och dragits in i den globala varucirkulationen.

Men äventyret siktar inte främst på resultat utan på upplevelsen av den äventyrliga prestationen – gärna tillsammans med andra (teamwork).

Christina Blicher Johnsens kapitel skiljer sig från de andra genom sitt mycket explorativa modus. Hon vill helt enkelt få grepp om vad som händer i den undervisning som Johan Borghäll utvecklat på Syddansk Universitet. Utan att gå närmare in på resultaten, visar sig åter stämningsaspekten avgörande för att förstå vad Borghälls undervisning går ut på.

Peter Mindergaards bidrag faller tyvärr något ur ramen. Föremålet för analysen är handbollens praksis – kollektiv och föreningsbaserad som den är – vilken Mindergaard vill förstå som alltmer otidsenlig med hjälp av Højrups livsformsanalys. De livsformer som identifieras är emellertid resultatet av en flera decennier gammal tvärsnittsstudie som torde gälla för förhållandena då den gjordes, vilket gör Mindergaards bidrag oklart i historiskt/temporalt avseende; dessutom hamnar konfigurationsanalysen i bakgrunden genom livsformapplikationen.

Tre konfigurationsanalyser som inte gäller modern sport demonstrerar däremot förtjänstfullt ansatsens möjligheter. Annemari Munk Svendsens studie av hälsan i den danska folkskolan med hjälp av ett brett källmaterial sedan 1960-talet fångar fint och systematiskt in karaktäristiska förskjutningar med hjälp av fem olika sökparametrar som tagits fram induktivt. Hälsa framstår som ett högst historiskt och därmed variabelt fenomen. Helle Skovbjerg Karoff undersöker lekens stämning i gungandet, särskilt hur barnet kan fås att utmana och därmed bemästra gungandets faror, med hjälp av ett interaktivt ljudredskap (SON-X). I en allt mer vuxenstyrd barnmiljö har redskap av detta slag förmodligen en viktig roll att spela. Lotte Nygaard Andersen, slutligen, ägnar sin studie åt smärtan, ett välbekant fenomen för utövare av olika idrotter, även om det är högst olika slags smärta som man lär sig bemästra beroende på vilken gren man utövar. Men hennes intresse riktas mot professionella symfonimusiker. För dem är smärtan något som kommer med åren och som man inte talar om, den går också att glömma när man fångas av musiken. Jämförelsen med sportens värld är högst produktiv när det handlar om smärta.

Bevægelser og kropskulturelle mønstre ger på detta sätt en bred men koncentrerad ingång till konfigurationsanalysen och hur den kan tillämpas. Analysen kan göras vetenskapligt lika väl som praktiskt. Ett avslutande kapitel ger sedan en rad exempel på hur den kan användas direkt i undervisning. För min del vill jag gärna här framhålla analysmodellens användbarhet för att systematiskt fånga olika sportgrenars och andra mer aktiva kroppskulturers karaktär, jämfört med varandra och över tid, vilket i sin tur kan läggas till grund för mer övergripande betraktelser av vad som kanske kunde kallas för kroppens kulturhistoria. Bevægelser og kropskulturelle mønstre introducerar oss enkelt och effektivt till konfigurationsanalysen.

Copyright © Mats Franzén 2018

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.