Från ståplatssupportrar till fåtöljfans

0

Daniel Alsarve
Örebro universitet


Borja García & Jinming Zheng (eds.)
Football and Supporter Activism in Europe: Whose Game Is It?
296 pages, hardcover.
London: Palgrave Macmillan 2017 (Football Research in an Enlarged Europe)
ISBN 978-3-319-48733-5

På senare tid har både forskare och praktiker uppmärksammat ”faran” i det ökade glappet mellan å ena sidan europeiska herrtoppfotbollsklubbar och å andra sidan deras fans. Det ökade avståndet har bland annat förklarats vara en konsekvens av kommersialiseringen och kommodifieringen (eller varufieringen) av denna elitfotboll. Det vill säga, fansen har i allt större utsträckning förvandlats till konsumenter och kunder och att denna förändring framställs som en ”fara” kan förklaras av att enskilda medlemmars och supportrars intresse successivt riskerar att åsidosättas till förmån för kapitalistiska ekonomiintressen. Med andra ord resulterar den här typen av förändring i nya villkor för till exempel medlems- och supporterinflytande i en förening.

Det är i denna förändrade spelplan som antologin Football and Supporter Activism in Europe: Whose Game Is It? tar sin utgångspunkt. 12 olika fallstudier behandlas med fokus på supportrarnas roll i klubbens ledarskap och management. Det empiriska underlaget hämtas från England, Spanien, Tyskland, Italien och mer perifera fotbollsnationer som Turkiet, Tjeckien, Polen och Kroatien. Överlag visar boken på det pluralistiska läge som råder runt om i Europa där hart när varenda klubb omgärdas av unika villkor och traditioner vilket därmed präglar dess relationer till supportrarna. Men gemensamma nämnare för klubbar ur dessa olika geografiska områden finns! Den tydligaste röda tråden vilar i de traditions- och kulturbärande ”ståplatssupportrarnas”, eller ”diehard supporters” som de kallas på engelska, motstånd mot den moderna fotbollens politiska och inte minst ökade ekonomiska intressen. Detta missnöje tycks förena Europas ”äkta” fotbollssupportrar.

Antologin visar på varierande former av motstånd och omförhandlingar av rådande maktförhållanden även om supportrars inflytande i beslutsfattande i jämförelse med kapitalägare, sponsorer, klubbägare, entreprenörer och spelare (!) emellanåt framstår som minimalt. Supportrarnas centrala maktresurs, visar antologin, är dess numerära överläge vilket gör att beslutsfattarna måste förhålla sig till dem i en slags ”meningsfull dynamik” (s. 280). Detta understryker också antologins stora bidrag till rådande forskningsläge. Det vill säga, författarna har sökt sig till supporterinflytande bortom huliganismen och riktar fokus mot mer ”pacifistiska” och ”rumsrena” metoder (med vardagsmått mätt). Slutsatsen blir således att fotbollsfans är mer än ”passiva konsumenter” och snarare ”aktiva deltagare” som till syvende och sist är fotbollsklubbens livsavgörande själ och hjärta. Detta återkommer jag till längre ner. Först några kritiska synpunkter.

Att samla exempel från olika hörn av Europa är antologins styrka men samtidigt också dess svaghet. Svagheterna yttrar sig på olika sätt. Jag ser för det första svårigheter i att de olika bidragen inte inramas med en gemensam teoriapparat. Bidragen ”spretar” och supporterinflytande kan vara allt från ett transgenderprojekt i Norwich till rena maffiametoder bland ultrasi Italien. Här tror jag redaktörerna kunde anammat ett resursmobiliseringsperspektiv eller på något annat sätt satt in bidragen i en mer övergripande maktteoriapparat för att teoretiskt ro det pluralistiska innehållet i hamn. Istället signaleras att ”generalisations in this area are extremely complicated” (s. 3) och syftet har därför varit att med en inledande bred frågeställning bana väg för en diskussion med olika ”conceptual reflections” inom detta nya forskningsområde. I fotbollstermer kan detta översättas i att ”bussen parkeras” på egen planhalva medan jag som läsare hade önskat en djärvare eller trotsigare inställning. Förslagsvis hade David M Webbers bidrag ”The Great Transformation of the English Game” kunnat utgöra fundamentet i ett sådant anslag då detta rymmer såväl teoretisk pregnans som empirisk skärpa.

En mer mångdimensionell teoriapparat, tror jag, hade kunnat driva analysen ett par snäpp vidare med hjälp av det förträffliga empiriska underlaget som Ziesche presenterar.

En andra brist, eller kanske lucka där nästa forskare kan ta vid, är det oreflekterade utelämnandet av kvinnors fotboll och kvinnor som supportrar. Benämningar som ”the big five”, som åsyftar Europas fem största herrligor – England, Spanien, Italien, Tyskland och Frankrike, används och i alla antologibidrag utom ett behandlas herrsupportrar på ett könsmässigt oreflekterat sätt. Jayne Caudwells ”’I Love Going to Watch Norwich’: The Experiences of a Transgender Football Fan” utmärker sig här genom att problematisera och utmana ståplatsläktarens genusnormer. Denna miljö har av tidigare forskning identifierats som rent fientlig till transpersoners närvaro (s. 28) och vi får i Caudwells bidrag följa den transsexuella ”Paulas” upplevelser. Ett mycket viktigt komplement till övriga antologibidrag!

Apropå makthandlingar som uttrycks implicit så lyfter Daniel Ziesche i ”Well Governed? Fan Representation in German Professional Football Clubs” tystnaden som protest (och därmed som maktresurs i relationen mellan supportrar och klubbar). Protesten kallades ”12:12 – Ohne Stimme keine Stimmung” och gick ut på att alla ultras i varenda tysk klubb helt enkelt var tysta under matchens första 12 minuter. Efter 12 minuter bröts tystnaden och en kollektiv nedräkning inleddes för att efter ytterligare 12 sekunder övergå i traditionell sång- och hurrarop. Bakgrunden till protesterna var förändrade säkerhetsregler på tyska fotbollsarenor år 2012 och protesterna ledde sedan till revidering, vilka symboliskt nog undertecknades den 12 december 2012. Ultra-supportrarnas handlingar krattade med andra ord manegen för ”vanliga” supportrar, och fans som ville sjunga under matchernas första 12 minuter tystades effektivt. Supportrar har med andra ord också inflytande över andra supportrar! Att signalera eller hota med tystnad och ointresse blev i detta fall en effektiv väg till förändring och underströk betydelsen av en meningsfull dynamik i relationen mellan inblandade beslutsfattare och beslutens målgrupper. En mer mångdimensionell teoriapparat, tror jag, hade kunnat driva analysen ett par snäpp vidare med hjälp av det förträffliga empiriska underlaget som Ziesche presenterar.

Nåväl, vad tar jag då med mig? När jag efter läsningen slår igen boken så har jag sammantaget fått en bred bild av det oerhörda engagemang och intresse (i vid bemärkelse) som europeisk herrfotboll åtnjuter. Denna sport tycks inrymma så många nyanser, som vissa aktörer vill slå vakt om och andra vill slå mynt av, att varje liten förändring väcker debatt. Europas herrfotbollsklubbar tycks på så sätt ha väldigt mycket gemensamt trots sina unika positioner. Ur ett mer forskningsrelaterat perspektiv framstår antologin som en nödvändig referens inom supporterforskningen och för de idrottsforskare som intresserar sig för relationen mellan klubbars styrande och supportande klientel. Här visar antologin med all önskvärd tydlighet att när supportrar väl bestämt sig för en sak och organiserat sig kring denna så får de på ett eller annat sätt gehör för sitt önskemål. Så viktiga är de. Så oumbärliga som själ och hjärta är de i bevarandet av intresset och tillskrivandet av denna aktivitet som viktig. Även om antologin saknar en drivande tes så utläser jag denna mellan raderna: Herrfotbollen ägs av supportrarna och utan deras intresse skulle sporten tyna bort.

Copyright © Daniel Alsarve 2019

 

Table of Content

The Great Transformation of the English Game: Karl Polanyi and the Double Movement ‘Against Modern Football’
David M. Webber
‘I Love Going to Watch Norwich’: The Experiences of a Transgender Football Fan
Jayne Caudwell
The Italian Ultras: From Local Divisions to National Co-operation
Mark Doidge
Football Supporters’ Trusts in Italy: A Horizontal Survey and the Case of Sambenedettese
Osvaldo Croci
Well Governed? Fan Representation in German Professional Football Clubs
Daniel Ziesche
C.A. Osasuna: Identity, Ownership and Governance in Spanish Club Football
Jim O’Brien
Football Club Ownership in the Republic of Croatia: A Model for Supporters’ Inclusion in Football Governance in South-East Europe?
Petar Ceronja
Beyond the Pattern: Corruption, Hooligans, and Football Governance in Croatia
Loïc Tregoures
Benfica TV: Taking Control of the Communication Process
Fernando Borges
Between Civic Engagement and Politics: A Case Study of Bohemians Prague 1905 Supporters’ Trust
Dino Numerato
From the Bottom to the Premiership: The Significance of the Supporters’ Movement in the Governance of Football Clubs in Poland
Radosław Kossakowski
Supporter Ownership in Turkish Football
Emir Güney
Conclusions: The Rising Importance of Supporter Activism in European Football
Jinming Zheng & Borja Garcia

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.