Anders Lif
1917: En berättelse om Sigfrid Edström, Asea, Västerås och revolutionen
256 sidor, inb.
Västerås: Affidavit 2004
ISBN 91-88541-69-X
J. Sigfrid Edström (1870-1964) är inne i forskarvärlden och det är inte sekund för tidigt. Snarare är det märkligt att denna mäktiga industri- och idrottsledare tidigare inte i högre grad lockat forskarnas intresse. Edström är utan tvekan Sveriges internationellt mest kända idrottsledare, främst genom sitt ordförandeskap i Internationella olympiska kommittén 1946-1952. Inom det närmaste halvåret kommer två doktorsavhandlingar (Therese Nordlund, Stockholm och Tomas Matti, Uppsala, bägge ekonom-historiker) som berör Edströms roll som industripamp under 1950-talets första hälft. Till detta skall läggas att undertecknad berört Edström som idrottsledare i flera längre uppsatser. Även västeråsjournalisten Anders Lif har i 1917. En berättelse om Sigfrid Edström, Asea, Västerås och revolutionen (Halmstad, 2004) också intresserat sig för Edström, och det är hans skildring som står i fokus för denna anmälan.
Först måste det slås fast att Lif inte primärt är intresserad av Edströms idrottsengagemang, tyvärr berörs det endast flyktigt på några få sidor (se bl a 119ff, 140ff). För den sakens skull saknar inte boken intresse för en idrottsforskare. Lif ger en spännande bild av Edström som person och affärsman som definitivt har vidare relevans för alla Edströmforskare.
För att förstå Edströms centrala roll i Sveriges affärs- och idrottsliv skall kort några av dennes förtroendeuppdrag nämnas. Han var initiativtagare vid Riksidrottsförbundets tillkomst 1903, ordförande i Överstyrelsen 1913-1940, Internationella friidrottsförbundets ordförande 1913-1939, Internationella olympiska kommitténs ordförande 1946-1952, vice ordförande 1937-1946 i IOK och till detta skall läggas flera andra idrottsuppdrag. Inom näringslivet var han mest känd för att han byggde upp ASEA till ett internationellt storföretag, ledde Saltsjöbadsförhandlingarna 1938, var Verkstadsföreningens ordförande 1916-1939 och SAF:s ordförande 1931-1943 (s. 249f). Han var under lång tid den absolut viktigaste kuggen i Wallenbergarnas maktimperium, som växte snabbt vid denna tid.
Hur skall då Lif:s skildring av Edström och orosåret 1917 beskrivas? Lif har i bästa Jolo-anda skrivit en bok där man som läsare på ett vederhäftigt sätt hamnar i ett historiskt sammanhang. Lif ger en spännande tolkning av hur de centrala aktörerna, framför allt i Västerås handlade under orosåret 1917. Det är således ingen strikt vetenskaplig produkt utan en populärvetenskap skildring.
Lif bygger dock sin forskning på primärt källmaterial, bland annat har han gått igenom Edströms korrespondens och några samtida dagstidningar under det aktuella året (1917). Edströms personarkiv är deponerat i Riksarkivet i Stockholm. Edström var en flitig brevskrivare som dikterade långa brev för sin personliga sekreterare Louise Holmin (s. 119). När inte källorna räckt till får läsaren hålla till godo med Lif:s tolkning (eller fantasier skulle kanske en källkritisk Weibullare kalla det). Och tolkningarna gör att boken får en skönlitterär touch mer än en strikt vetenskaplig text:
Sigfrid hade ångrat frågan. Louise skulle förstås jobba nästan hela sommaren. Hon behövdes för att sköta hans korrespondens, ta kopior, skriva svar, skicka telegram och hålla honom underrättad. Utan Louise Holmin skulle Asea stanna. (s.118)
Orosåret 1917 ges, vilket titeln ger besked om, mycket utrymme, och läsaren får ta del av oroligheterna i Västerås, Stockholm och Petrograd. Särskilt skildringen av hungerkravallerna i Västerås känns ny och intressant. Vidare får man veta att Edström befann sig i Petrograd vid Lenins maktövertagande i oktober 1917. Här tycker jag att Lif visar sin styrka; han hade lätt med facit i handen kunnat överdramatisera Edströms upplevelse av den ryska revolutionen. Istället beskrivs på ett utmärkt sätt den allmänna osäkerheten och kaoset som rådde vid den aktuella perioden. Lif skildrar hur den närvarande Edström upplevde händelserna i nuet och att denne var helt omedveten om händelsernas konsekvenser. (s. 197ff).
Lif ger i likhet med andra forskare en bild av Edström som en mycket skicklig förhandlare som hyllade samförståndsprincipen. Det är slående hur lik hans strategi var den samtida politiska centralfigurens, den socialdemokratiske partiledaren och statsministern Per Albin Hansson. Bägge byggde på var sitt håll det svenska folkhemmet, dock utifrån skilda politiska uppfattningar, men med gemensam grundsyn på hur konflikter på arbetsmarknaden skulle undvikas för allas bästa. Edström förhandlingsstrategi sträckte sig även utanför själva sammanträdesrummet. Körde förhandlingarna fast bjöds på en bättre middag med ett bestämt syfte:
Folk brukade kunna övertalas om de fick en extra slant eller bjöds på något gott. Sigfrid skämdes inte för att han hade råd med dyra smörjmedel. Allra bäst tyckte han om att bjuda på mat och dryck. Efter en god middag brukade han få gästerna dit han ville. Om det inte räckte med middagen kunde han alltid ta till konjaken och whiskeygroggen. Ibland kunde krävas en vickning framåt nattkröken också. (s.19f)
Edström hyllade således förhandlingar och samarbete, dock med ett undantag: amatörfrågan. Där var han en hök som vägrade att kompromissa en millimeter. Amatörismen skulle till varje pris upprätthållas.
Edström var en internationalist som bott utomlands, bland annat i USA och Schweiz, innan återvände till Sverige och ASEA. Han var gift med en amerikanska, Ruth Randell. Hans hjärta slog hårdast för friidrotten, men han hade även en känsla för baseboll och försökte till och med introducera baseboll i Sverige (Västerås). Ett lag från Bethlehem Steel Company spelade 1919 en uppvisningsmatch mot ett lokalt lag. Huruvida detta var en engångsföreteelse eller om intresset blev varaktigt framgår ej (s. 143).
Lifs bok är inspirerande läsning och han visar oss tråkiga ”notfanatiker” hur man kan kombinera vetenskap och fiction på ett konstruktivt sätt. Nu hoppas man att han fortsätter att forska om i Edströms innehållsrika liv, gärna den tämligen outforskade idrottsdelen.