Idrottsergonomisk antologi bryter sina egna löften

Michail Tonkonogi
Högskolan Dalarna

Jag får regelbundet förfrågningar om att vara recensent för diverse artiklar och böcker och nästan lika regelbundet tackar jag nej till dessa hänvändelser. Jag är inte direkt understimulerad i mitt arbete och har med åren blivit restriktiv med den här typen av uppdrag. Dock när jag fick förfrågan om att recensera Routledge Handbook of Ergonomics in Sport and Exercise tackade jag faktiskt ja till den. Boken är utgiven 2014 av Routledge med Y. Hong som huvudredaktör, och dess titel väckte mitt intresse. Trots många år i den idrottsfysiologiska branschen har jag inte haft särskilt många tillfällen att fördjupa mig i de senaste forskningsrönen kring de ergonomiska aspekterna av idrottsutövning. Så jag såg fram emot att ägna mig åt boken. Förväntningarna skruvades upp ordentligt när inledningen utlovade ”en fulltäckande och djupgående översikt över den senaste forskningen inom idrottsergonomi”. En minst sagt ambitiös ansats.

Men tyvärr, redan på nästföljande sida där innehållsförtekningen presenterades väcktes det några misstankar. Kapitel 1 handlade om muskulär adaptation till idrott och träning, vilket är ett idrottsfysiologiskt område och precis vad jag sysslar med i min forskning. Vad har detta med ergonomin att göra? Kapitlen 5 och 10 behandlar mätningar inom idrott och träning, vilket otvivelaktigt hör till det idrottsmetrologiska området. Kapitel 9 behandlar modellering och simulering inom idrottsforskning, vilket inte heller har så värst mycket med ergonomi att göra. Ergonomi (av grekiska e’rgon ’arbete’ och –nomi’a ’-kunskap’, ’-vetenskap’, ytterst till ne’mō ’ordna’) är, enligt Nationalencyklopedin, läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. I den här boken definieras ergonomi som ”the fit between people and their work”. Ergonomin är visserligen en tvärvetenskaplig disciplin, problemet är dock att innehållet i de ovannämnda delarna i boken inte har särskilt mycket bäring på de idrottsergonomiska frågeställningarna. Det första avsnittet i kapitel 1 behandlar inverkan av styrketräning på effekter av uthållighetsträning. Inte med ett enda ord berörs de ergonomiska aspekterna. Trots löftet om ”djupgående översikt av den senaste forskningen” håller avsnittet en nivå som en godkänd B-uppsats. De mest banbrytande studierna inom detta område som gjorts under de senaste åren och som uppdagat de molekylera mekanismerna bakom samspelet mellan olika träningsformer nämns inte överhuvudtaget. Till exempel de arbeten av de svenska forskarna Kent Sahlin och Eva Blomstrand som blev ett kvalitativt genombrott i förståelsen för interaktion mellan styrke- och uthållighetsträning berörs inte alls. Där grusades förhoppningarna om den ”djupa översikten”.

Ett antal kapitel i boken bär dock titlar som är relevanta för just idrottsergonomi och innehållet ligger inom det ergonomiska fältet. I en sådan här bok förväntar man sig dock en någorlunda systematiserad beskrivning av teoribygge kring olika frågeställningar, en allsidig belysning av olika ergonomiska frågeställningar och fenomen. Till min förvåning visade det sig att de olika avsnitten med väldigt få undantag utgörs av presentationer av specifika originalstudier. Sådan hör ju hemma i specialiserade vetenskapliga tidskrifter. Efter att ha läst igenom dessa bidrag och insett att kvalitén på de allra flesta är under all kritik så infann sig misstanken att de kan ha blivit refuserade för publicering i referee-granskade tidskrifter. Så för att på något sätt få ut dem i tryck så kan man ha samlat ihop dem i en volym som man kallar ”Handbook of Ergonomics in Sport and Exercise”.En total avsaknad av någorlunda genomtänkt struktur eller röd tråd i boken stärker denna misstanke.

Vissa avsnitt utgör dock positiva undantag. Ett avsnitt om snöns betydelse inom alpin skidåkning skrivet av L. Karlöf och medförfattare är just ett sådant – en allsidig, välstrukturerad och djupgående beskrivning av samspelet mellan människan och miljön i en idrottsrelevant situation. Tyvärr är sådana högkvalitativa avsnitt sällsynta i denna bok på hela 591 sidor.

Av ren nyfikenhet sökte jag efter en definition på en handbok. Enligt Merriam-Webster Dictionary är handbook ”a book capable of being conveniently carried as a ready reference” alternativt “a concise reference book covering a particular subject”. Ingen av definitionerna stämmer på något sätt på den aktuella tegelstenen. Cambridge Dictionaries definierar en handbok som ”a book that containsinstructions or advice about how to do something or the most important and usefulinformation about a subject”. Inte heller den här definitionen passar för det alster som ligger framför mig.

Sammantaget kan jag konstatera att denna bok inte är en handbok, att ergonomi berörs ganska perifert i den, samt att det utlovade djupet och fullständigheten i beskrivningen av de senaste forskningsrönen lyser med sitt frånvaro. Det är, med andra ord, inte många av de högtravande löftena som ges i inledningen som faktiskt uppfylls. Så trots att det finns enstaka guldkorn i denna tjocka bok tryckt på dåligt papper med svart-vita illustrationer, så bör man nog ta sig en ordentlig fundering om man verkligen vill lägga ca 1.500 svenska kronor på den, eller om man ska nöja sig med att låna den på biblioteket och skänka pengarna till stadsmissionen istället.

Copyright © Michail Tonkonogi 2014