Slagkraftigt om amerikansk idrottshistoria efter andra världskriget

0
Tobias Stark
Instutionen för humaniora/historia, Växjö universitet

 



Kathryn Jay
More Than Just a Game: Sports in American Life Since 1945
287 sidor, inb.
New York: Columbia University Press 2004
ISBN 0231125348


More Than Just A Game tecknar historikern Kathryn Jay idrottens utveckling i USA under efterkrigstiden. Introduktionen undantagen är framställningen disponerad i sju delar. I den första sätter Jay in idrotten dess sociokulturella sammanhang i USA, såsom en del av ”the American way”. Redogörelsen tar avstamp i de svåra krigsåren, då de patriotiska insatser som gjordes från idrottens sida (t ex att många idrottsstjärnor tog värvning, och att man började spela nationalsång i samband med idrottsevenemang) bidrog till att underblåsa föreställningen att det fanns en koppling mellan idrottsutövning och att vara en god amerikan. Denna föreställning förstärktes efter kriget, när en närmast explosionsartad utveckling av idrotten tog fart, med stigande intresse för var och varannan gren, samt ökad kommersialisering inom sportvärlden. I detta sammanhang poängterar Jay att idrotten i USA näppeligen hade fått det stora genomslag som den faktiskt fick om den bara tjänat som kommersiellt driven underhållning. För detta var idrottens roll som ungdomsfostrare minst lika viktig, påpekar hon. Jay följer sedan upp samspelet mellan dessa två idrottsliga ”strömningar” (dvs ”sporten som en del av den växande underhållningsindustrin” och ”idrotten som en samhällsfostrande institution”), samt ringar in de spänningar som uppstått när föreställningen om idrottens karaktärsdanande funktion krockat med det ”vinna-till-varje-pris-tänkande” som länge grasserat inom amerikansk idrott.

I del två skildras hur de olympiska spelen kom att präglas av de storpolitiska kraftmätningarna mellan USA och Sovjetunionen under det Kalla kriget. Därefter granskas idrottens plats i den vita, amerikanska, medelklassens idylliserade förortstillvaro (”Suburbia”), med fokus på bland annat konsumtionssamhällets framväxt, samt hur föreställningen om den heteronormativa kärnfamiljen fungerade som grundval för de idrottsliga aktiviteterna. Denna del avslutas med en diskussion om rastänkandets inflytande på idrottens utformning, såväl i USA:s norra delar som i sydstaterna.

I den tredje delen granskas den relokaliseringsprocess av professionella baseballag som tog fart på 1950- och 1960-talen. Jay kopplar ihop denna omflyttning med tidens stora demografiska förskjutningen mot USA:s västkust, samt televisionens genombrott. Därefter behandlas TV-mediets utveckling från 1940-talet fram till 1960-talets början, samt dess stora betydelse för idrottens utveckling, inte minst vad gäller grenar som boxning och amerikansk fotboll. Bland annat fastställs att det egentligen var jakten på TV-pengar som låg till grund för skapandet av Super Bowl (d v s finalen i den professionella amerikanska fotbollen), vilken snabbt tornade upp sig som en av USA: s mest spektakulära och uppmärksammade årliga händelser, alla kategorier.

Del fyra behandlar hur idrottsutövare från olika minoritetsgrupper gradvis började ta upp språkbruk och impulser från 1960-talets politiska aktivism och spirande medborgarrättsrörelse. Bland annat skärskådas Muhammad Alis enorma idrottsliga och kulturella betydelse, genom hans skicklighet i boxningsringen, hans politiska ställningstaganden, samt hans avväpnande verbala förmåga. Jay är dock noga med att påpeka att det var långt ifrån alla färgade atleter som stod på ”barrikaderna” under det omvälvande 1960-talet.

I del fem uppmärksammas de problem som proffsidrotten ställdes inför vid 1970-talets inledning. Arbetsmarkandstvister mellan spelare och proffslagens ägare skapade svarta rubriker, då de förra började ställa hårdare krav på att få en större del av de inkomster som strömmade in till sporten. Detta i kombination med flera uppseendeväckande våldsincidenter med idrottsstjärnor inblandade gjorde att professionella idrottsutövare tedde sig som giriga och misshagliga figurer för en allt större allmänhet. Här diskuteras idrottens segslitna maskulina kodning, och varför denna kom att försvagas mot slutet av 1960-talet.

Del sex fokuserar de effekter på idrotten som de avregleringar som president Reagan genomförde banade väg för. Reagans ingrepp för att minska det federala inflytandet, till gagn för marknadens krafter, innebar ett stort bakslag för damidrotten och kringskar samtidigt möjligheterna till idrottsutövande för olika minoritetsgrupper i USA. Däremot kom TV-sportindustrin, med dess fäbless för ”spektakelidrott”, att få ett enormt uppsving tack vare ”the Reagan revolution”, konstaterar Jay.

Den sjunde och avslutande delen handlar om det förändrade idrottslandskapet åren kring millennieskiftet 2000. Delkapitlet inleds med en diskussion av hur den amerikanska idrotten under 1990-talet omformades av – och själv bidrog till att skapa – en ”ny” syn på sexualitet och moral. I detta sammanhang berörs allt från det ökade antalet rapporter om idrottsutövares sexuella övergrepp till den alltmer högljudda debatten kring homosexuellas plats och rättigheter inom sportens värld. Därtill skärskådas nyliberalismens betydelse för den spirande sportindustrin, med tillhörande omvandling av idrottsutövare och idrottsinsatser till varumärken och konsumerbara produkter. Avslutningsvis uppmärksammas framkomsten av nya typer av idrottshjältar, såsom skateboardgurun Tony Hawk, damfotbollspelaren Mia Hamm, den svarte golfaren Tiger Woods, samt de afroamerikanska tennisspelarna – tillika systrarna – Serena och Venus Williams.

Vad kan då sägas om det vetenskapliga hantverket i More Than Just A Game? Boken är välskriven och lättillgänglig. För att kunna ta till sig innehållet krävs varken djuplodande teoretiska färdigheter eller digra förkunskaper om amerikansk idrott eller samhällsliv. Detta skall i sin tur sättas samman med att målgruppen utgörs av studenter och den intresserade allmänheten. Framställningen grundas i huvudsak på tidigare forskning, men det betyder inte att den lider brist på skarpsinniga analytiska poänger. Den kanske enskilt viktigaste slutsats som presenteras i boken är att den amerikanska idrotten på en och samma gång haft både en emancipatorisk kraft och tjänat konservativa idéer/intressen. Detta står exempelvis klart beträffande integrationen av icke-vita inom amerikansk idrott.

Jay påpekar att idrotten under efterkrigstiden utgjort en arena som erbjudit sällsynt stora möjligheter till socialt avancemang för afroamerikaner. Samtidigt betonar Jay att det snarare var de färgades atletiska färdigheter, inom den alltmer konkurrenspräglade och ekonomiskt indränkta sportvärlden, än rent humanitära tankar, som låg till grund för deras integration inom idrottsrörelsen. Länge fick färgade atleter till exempel bara plats som rollspelare inom elitlagen i de stora lagsporterna, medan de centrala positionerna var förbehållna de vita. Idrottens funktion som social smältdegel i USA historiskt sett skall kort sagt inte överdrivas. I stället visar Jays redogörelse att den utbredda föreställningen därom tvärtom kan hindra vår förstålelse för hur rasism verkar i praktiken.

Den analytiska sprängkraften i More Than Just A Game hade dock kunnat förstärkas än mer om Jay hade varit mer noga med att sätta in den amerikanska utvecklingen i ett större internationellt sammanhang. I och med att det förekommit intimt samarbete och utbyte med kanadensisk idrott från i princip första början hade det exempelvis varit tacknämligt om författaren hade försöka åskådliggöra det idrottsliga samspelet mellan de nordamerikanska grannländerna. Ett annat exempel på internationell påverkan som inte riktigt uppmärksammas är att fotbollssportens stora uppsving i USA på senare år måste kopplas ihop med globala markandsföringskampanjer från Internationella Fotbollförbundet (FIFA), samt strömmen av europeiska och latinamerikanska invandare.

Allt sammantaget framstår More Than Just A Game ändå som en verkligt slagkraftig framställning inom sin genre. Den som är intresserad av en övergripande redogörelse för den amerikanska idrottens utveckling under efterkrigstiden kan tvivelsutan ha stor glädje av boken. Samtidigt skall det påpekas att man ingalunda behöver vara idrottsintresserad för att få ut något av Kathryn Jays framställning. More Than Just A Game säger strängt taget lika mycket om det amerikanska samhälls- och kulturlivet i stort under den aktuella perioden som den handlar om idrottens historia, men så är ju idrotten också så mycket mer än bara ett spel… 


 


LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.