Cykling: hinder och möjligheter

Spretig och ojämn, men ändå angelägen. Så skulle jag kunna sammanfatta intrycken efter att ha läst boken Cycling and Society. Angelägen blir boken därför att den har en del oväntade och övertygande analyser kring centrala områden av föreställningar om cyklism och cyklister. Och då talar vi inte om tävlingscyklism, även om boken också kommer in på det, utan om mer vardagliga cykelkulturer.

Cykling i våra samhällen är i sig en spretig företeelse. Eller annorlunda uttryckt, inom den ryms en stor mångfald. Och detta speglas i bokens ämnesval som spänner från allt mellan historiska teman som kvinnliga professionella cyklister i det sena 1800-talet till dagens cykelbud, och däremellan ämnen såsom utvecklingen av cykelns transportteknologi, den cyklande flanören, kön och genusfrågor, och platsrelationer knutna till den arbetspendlande cyklistens färdväg. Om bokens mix av ämnen  speglar denna mångfald, så bli omdömet om respektive kapitel ett annat. De är alla väl sammanhållna.

Nedan vill jag belysa boken genom korta inblickar i tre kapitel. Dessa följs av ett sammanfattande omdöme.

Först ut efter bokens introduktionskapitel är Justin Spinney, med ett intressant tema, men utfallet är ganska magert. Han beskriver teori och viss empiri kring hur vi mentalt konstruerar ”platser” och ”icke-platser” med utgångspunkt i en resas startpunkt, färdväg och destination. Traditionellt har början och slutet betraktats som platser med social interaktion och ett relationsbygge mellan individ och plats, medan färdvägen mera betraktats som dess motsats, en så kallad icke-plats. Men utgångspunkterna har här sannolikt varit den motoriserade färden. För den cyklande arbetspendlaren handlar färden om en förkroppsligad erfarenhet av färdvägen, och med sinnen receptiva för omgivningen. Ja här finns också utrymme för åtminstone viss social kontakt. Särskilt om viljan finns. Författaren redovisar viss empiri kring upplevelser av färdvägen. Den baseras på intervjuer med 20 cyklister i London, har en lätt anekdotisk karaktär och är inte helt övertygande. Likväl lyckas Spinney förmedla en känsla av att han kan vara något väsentligt på spåret.

I kapitel 3 tar John Parkin och medförfattare upp frågan om vilka de viktiga barriärerna mot cykling är. De fokuserar på olika kvantitativa analyser. Kapitlet inleder med att beskriva att cykling under lång tid inte fanns med på den engelska agendan för ”policies”, och att det var den konservativa regeringen som år 1996 förde den dit. I en strategi för cykling sattes målet om en dubblering av volymen cykling till år 2002 upp, och till 2012 skulle ytterligare en dubblering åstadkommas.

Av stort intresse blev därmed frågan om vad som kunde tänkas underlätta att nå dessa mål; vilka var cyklingens barriärer? Författarna presenterar olika hypoteser, diskuterar metodik för att belysa dessa frågor, samt ger exempel på resultat. Ett intrikat problemkomplex i detta sammanhang är den objektiva verkligheten kontra den uppfattade. Det vill säga, uppfattningar om verkliga barriärer kräver närmast att ett beteende prövats, och att man har utsatt sig för, ja genomlevt dessa upplevda barriärer. Till exempel, avståndet för att cykla till arbetet kan uppfattas vara alldeles för långt innan man har prövat på det. Och en allmän känsla av att det kan vara otryggt att cykla i blandtrafik, kan bytas ut mot en tryggare känsla bara man har erfarit denna verklighet.

En annan fråga gäller vilken form av cykling som avses; om det till exempel är cykling för rekreation eller för arbetspendling. I boken tydliggörs att den image dessa olika former av cykling har ter sig väldigt annorlunda. I det förra fallet handlar det om något lugnt och frihetsskapande, medan cyklingen för att komma till arbetet förknippas med otrygghet, att den är fysiskt krävande och står för något stressfullt. Likväl verkar erfarenheten av rekreationscyklism vara en viktig ingrediens i det vidare steget att ta sig an arbetspendlingens utmaningar. I kapitlet behandlas påverkansfaktorer som backighet, väder, vind och uppfattningar om restider. Och svårigheterna att mer specifikt komma åt vad det är inom ramen för en större volym trafik som verkar utgöra en barriär för cykling. Är det till exempel starkt kopplat till en känsla av otrygghet eller är det oljudet?  Kapitlet reser fler frågor än det besvarar, men gör det på ett konstruktivt och kunnigt sätt.

Mest oväntat och tankeväckande är annars Dave Hortons kapitel under rubriken ”Fear of Cycling”. Systematiskt och övertygande belyser han hur olika mekanismer enligt hans mening har bidragit till att konstruera en känsla av otrygghet knuten till cykling. Denna känsla utgör numera en betydande mental barriär i förhållande till cykling. Hur ska vi förstå den? Horton menar först av allt att vi lever i samhällen som är ”faro”-orienterade, sedan analyserar han effektivt de icke avsedda effekterna av en del faktorer och kampanjer för att öka cyklingens säkerhet, till exempel att cyklingen har förbjudits på motorvägar och att lagar om användande av cykelhjälm har stiftats. Därefter tar han sig an den ofta förekommande bilden i massmedia av att vi ska vara rädda för de ”farliga cyklisterna”. Det senare menar han är en del av ett psykologiskt behov från inte minst bilister av att skapa syndabockar för att avleda det egna dåliga samvetet från det beteende som utgör ett verkligt stort problem. Allt detta har bidragit till en marginalisering av cyklism som beteende. Som motbild menar Dave Horton att det inte minst är viktigt att lyfta fram allt det positiva som är förknippat med att cykla och att vara cyklist.

Emellan dessa exempel på välskrivna texter finns exempel på kapitel i boken som knappast för kunskapsläget framåt, men möjligen problematiseringen av frågor om hur man når kunskap inom detta komplexa fält. Ett viktigt plus med dem är dock att även de redogör för en inte helt lättillgänglig litteratur. Och det är ju faktiskt av stort värde. Ty när detta skrivs befinner vi oss i ett vetenskapligt skede då forskningen om fysisk aktivitet alltmer intresserar sig för gående och cykling. Detta är visserligen ett försummat kapitel inom transportforskningen, men mycken kunskap finns ändå att inhämta från denna disciplin. Inte minst från ett brittiskt perspektiv, och författarna av denna bok hjälper till att skapa denna kontaktyta.