Välskriven, intressant och inte minst avslöjande avhandling om kommunikationsbrister inom fotbollen


Anders Östnäs
Lunds universitet


Per Ohlsson
Spelförståelse och kommunikationsförmåga: En fenomenografisk studie över hur elittränare i fotboll söker bekräftelse på om spelare har förstått andemeningen i en instruktion
226 sidor, hft
Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication 2019 (Ak. avh.)
ISBN 978-91-88339-18-5

Det ska sägas inledningsvis att det här är ett ämne som sällan har tagits upp på forskarnivå.Den som har skrivit mest om ämnen som tangerar avhandlingsämnet är Christer Bjurwill, Högskolan i Halmstad, som under 1980-talet och en bit inpå 1990-talet skrivit ett flertal artiklar om bollspel–samspel och framför allt om spelförståelse. Även Leif Isberg, Örebro universitet, har berört närliggande ämnen genom att antal artiklar/rapporter om coaching.

Spelförståelse och kommunikationsförmåga är viktiga ämne, framför allt för fotbollscoacher på olika nivåer. Det är nog frågor många coacher/tränare ställer sig: Har mina spelare förstått/uppfattat vad jag vill med lagets spel? Har mina instruktioner gått fram?

För att ta ett aktuellt exempel från höstens fotbollsallsvenska (2021): Kalmar FF:s tränare Henrik Rydström har uppenbarligen fått fram sin spelfilosofi/andemening till spelarna, i september 2021, vilket också gett framgångar på planen. Laget kan i dagsläget betraktas som höstens lag. Jämförelsen med förra årets lag, som var nära att åka ur toppdivisionen är remarkabelt. Ändå är spelarna i stort desamma. På motsatta polen befinner sig, som jag ser det, Mikael Stahre, tränare i IFK Göteborg, vars lag verkar agera förvirrat och i dagsläget befinner sig nära nedflyttningsstrecket – trots ett meriterat spelarmaterial. Min tolkning är att det handlar om tydlighet i instruktionerna – kort sagt om pedagogiken.

Avhandlingen innehåller nio kapitel enligt nedan:

      1. Introduktion
      2. Fotbollens historia och utveckling
      3. Spelförståelse
      4. Kommunikation
      5. Frågeställning
      6. Perspektiv
      7. En empirisk studie
      8. Resultatredovisning
      9. Reflektion och diskussion

Ohlsson gör inledningsvis en genomgång av olika perspektiv innan han landar i vad som är avhandlingen ansats/perspektiv: fenomenografi. För att bredda fenomenografin har han lagt till kompletterande perspektiv som semiotik, somatiska markörer, mönsterseende och hermeneutik, där det centrala för dessa kompletterande perspektiv är språket.

Avhandlingens syfte är ”att bilda kunskap om och hur elittränare inom fotboll vet att spelaren har förstått andemeningen i deras instruktioner, med särskild fokus på teoretiska aspekter av spelet”. Två huvudfrågor ställs:

      • hur definierar tränare begreppet spelförståelse?
      • hur söker tränaren bekräftelse på att spelarna har förstått andemeningen i en instruktion?

Huvudfrågorna kompletteras med ett antal delfrågor.

Här inställer sig en del frågor: själva syftet tenderar att vara något oklart. Vad innebär till exempel andemeningen? Hur får man fram att spelarna verkligen har förstått andemeningen?

Genomgående bland svaren på de två huvudfrågorna om spelförståelse och bekräftelse är att tränarna inte ägnat många tankar kring dessa frågor.

Avhandlingen bygger på kvalitativa data från intervjuer med 23 tränare, som alla har varit aktiva på allsvensk nivå eller högre. Cirka hälften hade dessutom internationella erfarenheter och några med tränarerfarenhet på landslagsnivå. Samtliga tränare är namngivna och väl kända för alla som följer och har följt svensk elitfotboll. Intervjuerna genomfördes fotbollssäsongerna 2006 och 2007 merendels på respektive tränares hemmaplan. Tidsomfånget var cirka en timme per intervju. Avhandlingen lades fram den 5 juni 2019 vid Jönköping University.

Genomgående bland svaren på de två huvudfrågorna om spelförståelse och bekräftelse är att tränarna inte ägnat många tankar kring dessa frågor. Huvuddelen av svaren var i stil med ”att förstå spelet” (spelförståelse) respektive ”det ser jag som tränare” (bekräftelse). Det är också påtagligt att huvuddelen av tränarna, som varit aktiva tidigare, utvecklat en kunskap om spelförståelse och bekräftelse först när de äntrat tränarpositionen. Det innebär i förlängningen att de tror sig kunna ha blivit bättre spelare om de haft den kunskapen redan som spelare.

Den pedagogiska arbetsgången för en tränare är att för spelarna beskriva vad de ska göra, hur de ska gör det och varför. Bekräftelsen att spelarna rätt förstått tränarens andemening reduceras till det observerbara beteendet, dvs det praktiska utförandet.

Ohlsson summerar:

      • fotboll är en kognitiv sport
      • spelförståelse förklaras med spelarens förmåga att läsa, tolka och handla i spelet/situationen
      • bekräftelse får tränaren i de beslut och handlingar spelarna tar – det tränarna ser
      • majoriteten av tränarna har ingen genomtänkt arbetsgång för att försäkra att spelarna verkligen har förstått lärsituationens indirekta objekt – dess andemening
      • tränarna utgår från att spelarna förstår instruktionens andemening
      • den pedagogiska variationen är stor mellan de olika tränarnas sätt att arbeta med lag och spelare
      • sammanfattningsvis: tränarna vet inte hur spelarna tänker och förstår spelet.

Avhandlingen är välskriven, intressant och inte minst avslöjande. Just slutklämmen att tränarna verkar aningslösa när det gäller hur spelarna tänker och förstår spelet låter något oroväckande. Man ska möjligen ha i åtanke att studien genomfördes för i dagsläget 14–15 år sedan. Läget är kanske annorlunda idag. Här blir naturligtvis pedagogiken oerhört viktig – att tränaren är tydlig i sina instruktioner. Och att tränarutbildningen utvecklas! Man kan göra en jämförelse med en lärare som står inför sin skolklass, där det handlar om – förutom kunskap kring ämnet – att se eleverna, vara tydlig i sin lärarroll och lära känna elevernas potential.

Ett litet personligt notat: I slutet av 1980-talet på Högskolan i Halmstad var jag lärare för vår förbundskapten i fotboll, Janne Andersson. Jag märkte tidigt hans ledaregenskaper. Och på den vägen är det. Han har via sitt tydliga ledarskap lyckats staga upp det svenska landslaget så att vi i nuläget närmar oss VM 2022.

Copyright © Anders Östnäs 2021

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.