Offentligt försvar av en doktorsavhandling | Fysisk aktivitet på recept i en svensk skolkontext – medikalisering eller dörröppnare för rörelse, av Emelie Wiklund | Malmö universitet, den 19 september 2025

Fredagen den 19 september 2025 försvarar Emelie Wiklund sin avhandling i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Fysisk aktivitet på recept i en svensk skolkontext – medikalisering eller dörröppnare för rörelse. Disputationen äger rum i Orkanen, sal D138, Malmö universitet, Nordenskiöldsgatan 10, kl 13:15 och ett par timmar framöver. Disputationen livesänds också. En länk publiceras här på disputationsdagen.

Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren professor Susanna Hedenborg och bihandledarna FD Jenny Wikman, Malmö universitet och docent Maria Wiklund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet.

Docent Krister Hertting, Högskolan i Halmstad, är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av professor emerita Anne Söderlund, Mälardalens universitet; professor Jan Lexell, Lunds universitet; samt professor Eva Carin Lindgren, Högskolan i Halmstad. Ersättare i betygsnämnden är docent Joacim Andersson, Malmö universitet.

Avhandlingen är utgiven av Malmö universitet och ingår i serien Malmö Studies in Sport Sciences som volym 52. Den kan kostnadsfritt laddas ned här.

Abstract

Denna avhandling i idrottsvetenskap utforskar hur fysisk aktivitet på recept (FaR) används som hälsofrämjande metod för barn i skolmiljö – en kontext där metoden hittills studerats i begränsad utsträckning. Mot bakgrund av att många barn rör sig för lite och inte når rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, har skolan pekats ut som en viktig arena för hälsofrämjande insatser. Samtidigt är det oklart hur en medicinsk metod som FaR fungerar i skolans pedagogiska vardag.

Med hjälp av kvalitativa metoder och utifrån barns, vårdnadshavares och skolpersonals perspektiv studeras hur FaR förstås, organiseras och tas emot i skolans komplexa miljö.

Resultaten visar att FaR kan fungera som en dörröppnare till fysisk aktivitet, särskilt för barn som annars riskerar att hamna utanför rörelseaktiviteter. Samtidigt framträder spänningsfält mellan medicinska och pedagogiska logiker, mellan individanpassning och ansvarsförskjutning samt mellan stöd och risk för stigmatisering. För barnen är det inte receptet i sig som är avgörande, utan aktivitetens innehåll, relationer och känslan av sammanhang.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur skolbaserade hälsoinsatser kan utformas mer jämlikt, barncentrerat och långsiktigt hållbart. Genom att förena medicinska, sociologiska och pedagogiska perspektiv lyfts behovet av att utveckla mer rättighetsbaserade och barnsensitiva former av hälsofrämjande arbete.