Fredagen den 9 juni 2023 lägger Daniel Väisänen fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Cardiorespiratory fitness, physical workload, and lifestyle-related factors in occupational groups: associations with sickness absence and cardiovascular disease. Disputationen äger rum i Rum 1221, Lidingövägen 1, Stockholm, kl 09:00. Disputationen sänds även digitalt på denna zoom-länk.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren lektor Elin Ekblom Bak. Bihandledare har varit lektor Lena Kallings och lektor Erik Hemmingsson, samtliga GIH.
Professor Ulf Ekelund, Norwegian School of Sport Sciences är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av forskningschef Andreas Holtermann, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, lektor Gisela Nyberg, GIH, och lektor Jens Wahlström, Umeå Universitet.
Avhandlingen är baserad på nedanstående artiklar:
-
- Väisänen D, Kallings LV, Andersson G, Wallin P, Hemmingsson E, Ekblom-Bak E. Lifestyle-associated health risk indicators across a wide range of occupational groups: a cross-sectional analysis in 72,855 workers. BMC Public Health. 2020 Nov 4;20(1):1656.
- Väisänen D, Kallings LV, Andersson G, Wallin P, Hemmingsson E, Ekblom-Bak E. Cardiorespiratory Fitness in Occupational Groups-Trends over 20 Years and Future Forecasts. Int J Environ Res Public Health. 2021 Aug 10;18(16):8437.
- Väisänen D, Kallings L, Andersson G, Wallin P, Hemmingsson E, Stenling A, Ekblom- Bak E. Mediation of lifestyle-associated variables on the association between occupa- tion and incident cardiovascular disease. Prev Med. 2023 Feb 1;167:107411.
- Väisänen D, Kallings L, Andersson G, Wallin P, Hemmingsson E, Stenling A, Johans- son P, Paulsson S, Nyman T, Svartengren M, Ekblom-Bak E. Does cardiorespiratory fit- ness moderate the association between occupational physical workload and sickness ab- sence in occupations with low educational demands? (Manus submitted).
Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.
Abstract
The main aim of this thesis was to study cardiorespiratory fitness, physical workload, and lifestyle-related factors, with a special emphasis on cardiorespiratory fitness in an occupational context and the associations with cardiovascular disease and sickness absence across a wide range of occupations. A secondary aim was to study trends in cardiorespiratory fitness in different occupational groups over the last decades.
The thesis is based on data from health profile assessments performed in the Swedish working population over the last decades and consists of four studies. Paper I examines health risk factors across a diverse range of occupational groups and finds that high-skilled occupations have a more favorable health risk profile than low-skilled occupations, with some sub-major categories displaying a more unfavorable health risk profile than others. Paper III demonstrates that individuals in low-skilled and blue-collar occupations have a significantly higher risk of incident cardiovascular disease than high-skilled white-collar workers. Cardiorespiratory fitness, smoking, and body mass index partially explain this association. Paper IV shows that occupational physical workload is associated with sickness absence, where a higher physical workload is related with a higher risk of total sickness absence due to musculoskeletal and cardiorespiratory causes but a lower risk of sickness absence due to psychiatric causes. Higher cardiorespiratory fitness is associated with reduced predicted days of sickness absence, mainly for cardiorespiratory diagnoses and musculoskeletal diagnoses, with some variations between occupational groups. Paper II finds a consistent decline in cardiorespiratory fitness from 2001 to 2020. This decline is more pronounced in low-skilled occupations, regardless of their classification as white-collar or blue-collar. Forecast analyses revealed a continuing downward trend in cardiorespiratory fitness, particularly in low-skilled occupations.
In conclusion, promoting smoking cessation, reduced obesity, and physical activities to improve cardiorespiratory fitness may reduce the disparity in cardiovascular disease incidence observed across occupational groups. The decline in cardiorespiratory fitness, particularly in low-skilled occupations, is concerning and calls for targeted interventions that can reach out to those who need it most. This could be achieved through structural and individual-level changes at the workplace and in society at large.
Svensk sammanfattning
Huvudsyftet med denna avhandling var att studera fysisk arbetsbelastning och livsstilsrelaterade faktorer, med särskilt fokus på kardiorespiratorisk fitness i en yrkesmässig kontext och dess samband med hjärt-kärlsjukdom och sjukfrånvaro över ett brett spektrum av yrken. Ett sekundärt syfte var att studera trender i kardiorespiratorisk fitness i olika yrkesgrupper under de senaste decennierna.
Avhandlingen är baserad på data från hälsoprofilundersökningar som utförts på den svenska arbetande befolkningen under de senaste decennierna och består av fyra studier. Artikel I undersöker hälsoriskfaktorer i en varierad grupp av yrken och påvisade att yrken med högre kvalifikationsnivå har en mer fördelaktig hälsoprofil än yrken med lägre kvalifikationsnivå, där vissa underkategorier har en mer ogynnsam hälsoprofil än andra. Artikel III visar att personer i yrken med lägre kvalifikationsnivå och manuellt arbete har en betydligt högre risk för incident hjärt-kärlsjukdom jämfört med yrken med högre kvalifikationsnivå. Kardiorespiratorisk fitness, rökning och BMI förklarar en stor del av detta samband. Artikel IV visar att fysisk arbetsbelastning påverkar sjukfrånvaron, där högre fysisk arbetsbelastning är förknippad med högre risk för sjukfrånvaro på grund av muskuloskeletala och kardiorespiratoriska orsaker, men lägre risk för sjukfrånvaro på grund av psykiatriska orsaker. Högre kardiorespiratorisk fitness samvarierade med färre predicerade dagar av sjukfrånvaro, främst till följd av kardiorespiratoriska och muskuloskeletala diagnoser, med vissa variationer mellan yrkesgrupper. Artikel II påvisade en nedgång i kardiorespiratorisk fitness från 2001 till 2020. Denna nedgång var mer uttalad i yrken med låg kvalifikationsnivå. Vidare presenterades en prognos, vilken visade på en fortsatt nedåtgående trend i kardiorespiratorisk fitness, särskilt i yrken med låg kvalifikationsnivå.
Rökavvänjning, minskad fetma och fysisk aktivitet för att förbättra kardiorespiratorisk fitness är några livsstilsrelaterade faktorer som kan adresseras för att minska skillnaderna i incidensen av hjärt-kärlsjukdom som observeras mellan yrkesgrupper. Nedgången i kardiorespiratorisk fitness, särskilt i yrken med lägre kvalifikationsnivå, är oroande. Dessa grupper skulle antagligen gynnas av strukturella och individinriktade riktade interventioner som kan nå dem som behöver det mest.
