Ny avhandling från GIH: Komplext och orättvist att bedöma ungas rörelseförmågor av Anna Tidén

Fredagen den 11 mars klockan 13:00 disputerade Anna Tidén i idrottsvetenskap. Avhandlingens titel är Bedömningar av ungas rörelseförmåga: En idrottsvetenskaplig problematisering och validering. Opponent var professor Göran Patriksson vid Göteborgs universitet, och Annas handledare har varit professor Karin Redelius vid GIH (huvudhandledare) och docent Suzanne Lundvall vid GIH (bihandledare). I betygsnämnden satt docent Ingegerd Ericsson, Malmö högskola, docent Eva Andersson, GIH, samt professor Per Gerrevall, Linnéuniversitetet.


anna-tidenAvhandlingen behandlar den problematik som framkommer när barns och ungdomars rörelseförmåga bedöms. Resultatet visar att de motorik- och rörelsetester som används i forskning och undervisning gynnar de som redan är aktiva i traditionella idrotter. I studien framkommer också att de senaste kursplanerna i idrott och hälsa har en mer holistisk framskrivning av rörelseförmåga, vilken kan vara svår att bedöma och betygsätta för lärare i ett målstyrt betygsystem.

I avhandlingen ”Bedömningar av ungas rörelseförmåga – en problematisering och validering” handlar en studie om styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa som har influenser av begreppet Physical literacy. Begreppet har utgångspunkt i fenomenologiska och filosofiska teorier där individen och individens upplevelser sätts i centrum och syftar till att individen med självtillit, kunskaper och rörelseförmåga kan utveckla ett intresse för rörelse i ett livslångt perspektiv. Studien visar på de spänningar som kan uppstå när ett holistiskt synsätt ska omsättas i praktiken.
– Lärare i idrott och hälsa har en svår uppgift att lösa i praktiken då de å ena sidan ska utveckla intressen, kunskaper och förmågor för en fysiskt aktiv livsstil och å andra sidan betygsätta dessa, säger Anna Tidén.

I avhandlingen framkommer att den rörelseförmåga som värderas i många motorik- och rörelsetester konstruerar en ”smal” syn på vad att ha rörelseförmåga kan innebära. De barn som behärskar att snabbt och säkert dribbla bollar med händer och fötter eller att kasta bollar långt eller pricksäkert gynnas ofta. Barn och ungdomar som har andra rörelseförmågor riskerar att marginaliseras och deras rörelseförmåga värderas inte som viktig i test- och bedömningskontexten.
– Här finns en fara eftersom de elever som har andra rörelseförmågor riskerar att missgynnas och deras rörelseförmåga värderas inte som viktig i dessa sammanhang, säger Anna Tidén.

I avhandlingen valideras ett bedömningsverktyg, NyTidstestet, som omfattar sammansatta och komplexa rörelser utvecklat för elever i skolåldern. Valideringen resulterade i att testet mäter fyra olika kategorier av rörelsekapaciteter:

  • styrka i form av grip-, axel- och bålstyrka samt koordination
  • stabilitet och rotationer
  • hantering av bollar i form av att kasta, fånga och studsa under rörelse och
  • dynamisk balans och koordination

– Likt andra tester fångar NyTidstestet en del av vad en allsidig rörelseförmåga kan innebära även om testet främst bidar med kunskaper om mer komplex rörelseförmåga, säger Anna Tidén.

I en studie undersöks rörelseförmåga och intresset för fysisk aktivitet hos elever i 15-årsåldern och de följs upp nio år senare. Syftet är att undersöka om det är viktigt att ha en utvecklad rörelseförmåga för att utveckla ett intresse för fysisk aktivitet senare i livet. Resultatet visar att de elever som bedömts ha en mindre utvecklad rörelseförmåga vid 15-års ålder inte är ett hinder då de som 24-åringar intresserar sig för en mängd olika fysiska aktiviteter. Däremot finns skillnader mellan grupperna i hur ofta och intensivt de anger att de rör på sig. Drygt 70 procent av de som blivit bedömda att ha en utvecklad rörelseförmåga tenderar att röra på sig mer intensivt jämfört med 40 procent av de som blivit bedömda ha en mindre utvecklad rörelseförmåga.

Abstract

The overall purpose of this thesis is to investigate, discuss and problematise different aspects of movement ability. The four sub-studies of the thesis deal with various issues concerning assessment of movement ability. First, the focus is on how the concept of physical literacy has influenced the steering document of the subject physical education and health (PEH) in Sweden. The question is: What kind of tensions and conflicts arise when different approaches and interpretations of movement ability are used in an educational context?Second, a structural validation is conducted of the NyTid test, an assessment tool developed to assess basic and complex movement skills at the ages of 12-16 years. The question is: Which categories of movement skills are identified through thevalidation of the NyTid test? Third, the study examines how ‘ability’ is conceptualised, configured and produced in movement tests and movement assessment tools. Finally, an investigation of how or whether an assessed low or high movement ability at the age of 15 matters for developing an interest in, or taste for, sport and physical activities nine years later, in young adulthood.

Movement ability is studied from different perspectives, including a multidisciplinary sport science approach using mixed methods. The theoretical standpoint in the sociocultural analyses is inspired by Bourdieu’s theories and concepts of habitus, capital, field and doxa, which are used as analytical tools. Different theories relating to the evaluation of movement abilities as product- or process oriented assessment are also made use of.

Movement abilities tests and assessment tools are also found to construct a specific and narrow form of physical capital strongly related to traditional sports. Accordingly, the social construction of movement ability through assessment tools is far from neutral and could affect how children see themselves and their sense of ‘ability’. Furthermore, the assumption that an acquired high level of movement ability plays a central role for being physically active is challenged in the thesis. Even though pupils at the age of 15 had a low level of assessed movement ability, it did not prevent them from acquiring a taste for sport and physical activity later in life. However, more studies on movement ability and the underlining mechanisms and factors for engaging in physical activities are necessary.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.