En brottarbiografi med mänskligt och socialt djup

Bode Janzon
Fil dr, pensionerad arkivman och historiker

Brottaren från Vilshult av Henrik Schönbeck, som vid recensionsdags hunnit få ett par år på nacken, handlar om en brottare som vid några tillfällen placerade sig strax utanför prispallen vid senior-SM. Glansperioden inföll under 1970-talet. Boken skildrar elitbrottaren Tom Henriksson som representerade Lönsboda BK och, något år, BK Viking (Broby). Som senior tävlade han i klasserna från weltervikt till lätt tungvikt och kunde titulera sig Göinge-, Skåne- och Götalandsmästare. Några och tjugo år tog han en överraskande vinst i SM mot den nyblivne juniorvärldsmästaren Frank Andersson, en seger som gav eko. Men Brottaren från Vilshult är mer än en rapsodisk skildring av en väl tränad, tävlingshungrig brottare som kanske saknade den lidelse som kunde fört honom till landslagsläger och internationella mästerskap. Det är en skildring av en brottare som uppfostrades och utbildades i en stark skånsk brottningstradition och -kultur. Det är också en bok om relationen (frånvarande) far och son (författaren) vars uppväxt, familjehistoria och tidigt påbörjade och avslutade karriär i den organiserade idrotten smidigt vävs in i sammanhanget. De dimensionerna ger den drygt 200-sidiga skriften ett mänskligt och socialt djup.

Författarens källor är tidningar, familjens klippböcker, förbundstryck, års- och jubileumsböcker, mm, samt samtal och intervjuer med ledare, brottare och familjemedlemmar. De egna minnena är förstås en givande ingrediens. Boken är skriven med både inlevelse i och distans till huvudpersonen. Svagheterna göms inte undan. Att den unge sonen romantiserade fadern hör till, sammantaget är bilden av honom balanserad. Henrik Schönbeck uttrycker sig ledigt och väl vilket trots en del språkligt smågrus ger berättelsen bra flyt.

Skildringen av Tom Henrikssons brottarkarriär ger även en värdefull dokumentär inblick i skånsk och därmed svensk brottningskultur som den såg ut under 1960- och in på 1980-talet. Grunden tycks ha lagts i en påtagligt lokalistisk klubb- och lagkänsla vilka (alla) knöts ihop med, kanske säreget för brottning, viktiga regionala tävlingssammanhang: Göinge, Skåne och Götaland. Inblicken i en mindre klubbs arbetsvillkor (Lönsboda BK), dess lokal- och tränings-förhållanden, ekonomi, mm är, om inte systematiserade, ändå ett värdefullt stycke idrottshistoria. En stor och trogen hemmapublik vittnar om klubbens förankring i samhället och brottning som en väsentlig del av dess självbild. Författaren skisserar, tycks det, en sorts fruktbar lokal symbios eller styrketriangel mellan klubben (laget), publikstöd/evenemang och lokalpress, vilket positionerar idrotten i samhällets centrum.

Boken rymmer två skilda uppväxtmiljöer, båda med idrott i centrum, dels Tom Henrikssons på landsbygden under 1950- och tidigt 1960-tal, dels författarens urbana (Helsingborg) under 1980- och 1990-tal. Olikheterna är påfallande. Att ungdomsidrotten blev mer organisatoriskt drillad och sportsligt trimmad överraskar inte. Utslagningsmekanismerna eller sållningen kom också att följa ett idrottsligt–rationellt synsätt, med betoning på prestation. Vårdades sammanhållningen månntro bättre trettio år tidigare i den mer lantliga tätorten Lönsbodas Brottningsklubb, eller fotbollsklubb, än i Helsingborg? En orolig moders åtminstone initiala tvivel på brottningsporten eller kanske miljön runt den tycks ha följt bådas första steg på mattan. Bägge tog, liksom alla likasinnade sitt idrottande på stort allvar. Men idrottens fostran var inte så helgjuten att den hindrade avsteg från renlevnadspåret. Röka, dricka och att pröva krafterna hörde, i alla fall delvis, till ett rituellt ungdoms- och gängbeteende som ibland spårade ur.

Bokens röda tråd är Tom Henrikssons brottarkarriär och hans ”civila” liv från barndom till slutet, i en olycka 64 år gammal. Läsaren får följa hans framsteg och framgångar, motgångar/förluster och den svikna förhoppningen att nå landslaget och den internationella nivåns mästerskap. Jämförelsen med Frank Andersson är inte systematiskt genomförd men ändå tankeväckande: proffssatsning ställs mot amatörsatsning. Vad kunde Tom ha uträttat med en vassare elitsatsning? Henrik Schönbeck porträtterar också fadern och familjeförsörjaren och läsaren får därmed en fylligare och intressantare bild av honom. Tom Henriksson framstår bland annat som en arbetsam, rastlös, familjekär men inte alltid omdömesgill person. Ett yrkesliv vid långtradarratten balanserades av en genuin känsla för hembygden. Men bilförarens tillvaro och en efterhand delvis ohälsosam livsstil hade sitt pris.

Det borde skrivas många fler realistiskt humanistiska böcker/biografier som denna, vilka dels behandlar de många andra klubb- och laglojala som likt Tom Henriksson inte nådde ända fram, dels alla som likt författaren lämnade/sållades bort på vägen, med eller utan bismak. Den romantiska, idealiserande och hyllande berättartraditionen har sedan lång tid sina flyhänta skribenter i såväl idrottsfiktion som idrottsjournalistik. Böcker som denna har ambitionen att skildra hela människan och hennes idrottsliga och sociala omvärld, och de behöver uppmärksammas som motvikt och förebild.

Copyright @ Bode Janzon 2015