From nature conservation to climate threats: Outdoor recreation organizations’ work with ecological sustainability

Marie Larneby¹, Peter Fredman², Jens Radmann¹ & Susanna Hedenborg^1
1 Malmö University; ² Mid Sweden University

Earlier this year, Mistra Sport & Outdoors presented a report outlining how different Swedish outdoors organizations work with ecological sustainability and how nature and environment are related. The report, in Swedish, is available here, and below is an English translation of the Summary of the study. Further down on this page is the original Swedish summary.

The purpose of this report is to increase knowledge about how a selection of organizations connected to the umbrella organization Swedish Outdoors work with ecological sustainability. The outdoor organizations differ in several respects, and for the report nine organizations have been studied to find similarities and variations. Some organizations have a strong focus on nature experiences and environmental protection, others have companionship with or care for animals as their central activity, and then there are organizations that conduct motorized activities. The diversity of outdoor organizations is important to highlight and consider when we’re talking about ecological sustainability work – this is notone task, it varies with different conditions and starting points for different organizations.

The material for the report is the outdoor organizations’ websites and interviews with representatives from nine organizations. Using the SWOT analysis tool, we show the organizations’ internal strengths and weaknesses as well as external opportunities and threats for continued work with ecological sustainability. The report presents five narratives based on the interviews to make recurring stories visible in the collected material: (1) Commitment to nature and the environment; (2) a common endeavor; (3) policy for sustainability; (4) the ‘green’ will; and (5) between nature conservation and spending time in nature.

The narrative gives a realistic illustration of perceptions and experiences from outdoor organizations’ sustainability work.

The outdoor organizations show several strengths in the work with ecological sustainability. Perhaps the most obvious strength is the fact that caring for nature and the environment is a fundamental value in many organized activities. The connection to further developing ecological sustainability work is therefore seen as natural and self-evident. Our interpretation is that an experiential logic with a focus on meeting nature, recreation, and being together with animals is prominent in the organizations and contributes to them protecting nature and the environment.

Another strength is that there is a broad knowledge and competence base about nature and the environment. It constitutes a central resource in sustainability work. Further, the power found in the organizations’ membership is recognized as a strength – there are many members who protect nature and the environment and who demand sustainable choices. These strengths show that there are strong potentials for organically sustainability efforts to be successful on several levels in the organizations – in management, regionally and local, even if competence is unevenly distributed. The fact that the umbrella organization Swedish Outdoors recently launched a sustainability policy increases the feeling that the organizations strive for common goals.

Despite the fact that ecological sustainability has a, often very strong, position in the organizations’ agendas, there appearsto be a lack of resources to implement and develop changes and strategies. This is a weakness.

One interpretation is that the organizations move from mainly being nature- and environmental-friendly in and through their close-to-nature operations, to also manage and influence the climate footprint that the operations generate.

Resources means time for some organizations, and/or financial means for others. In relation to this, shortcomings in societal structures and infrastructure are mentioned as obstacles. One example is that public transport is not seen to be offered to a sufficient extent to places for outdoor activities.

Thus, the need for transport is one weakness (when the organizations have activities that may be difficult to access or far away that require transport), and at the same time an obstacle (when public transport is missing or perceived as too cumbersome or difficult by the individual member). In the analysis of weaknesses and obstacles, another barrier is made visible that can be linked to the individual – when it is difficult or too cumbersome to make environmentally friendly choices.

The material has been further analyzed with SOC, Sense of Coherence, which explains how existence is experienced as comprehensible, manageable and meaningful. In order to create comprehensibility around ecological sustainability work, different types of knowledge and competence are an important basis. This is present in several of the organizations and is mainly scientific, but with elements of history and pedagogy. It lays a good foundation for being able to handle sustainability work, but when resources are lacking, manageability is not as strong. In those cases, meaningfulness ofmajor importance, which in this context refers to the members’ commitment to nature, animals and the environment.

One conclusion is that the organizations’ activities in several respects have purposes and goals that touch upon ambitions for increased ecological sustainability, which shows that they are in some respects already doing what they should. At the same time, the organizations question this and wonder if they are really doing what they can. On the one hand, their work serves to protect, nurture, and preserve nature and environment. On the other, several activities contribute to increased wear and tear on nature and landscape, emissions from transportation and travel, and need for equipment that affects the environment negatively. One interpretation is that the organizations move from mainly being nature- and environmental-friendly in and through their close-to-nature operations, to also manage and influence the climate footprint that the operations generate.

Another conclusion is that outdoor organizations have a great potential to further develop their sustainability work since it already is established. The opportunity to go from contributing to being a driving force exists, through increased cooperation between Swedish outdoors organizations, but also with other actors.

Examples of what outdoor organizations do in their ecological sustainability work that particularly deserves to highlight are the following:

• • • All organizations covered by the study have some form of governance documents regarding sustainability that can be found on the websites.
    • The organizations work actively with recommendations and suggestions for members to make more sustainable consumption choices in terms of clothing and equipment.
    • The organizations work to reduce the need for individual transport and to infleunce municipalities to increase public transport in connection with popular destinations.
    • The organizations work actively with dissemination of knowledge to members, guests and visitors.

Examples of central areas for potential development within several of the organizations were identified:

• • • Broaden the scientific, historical and pedagogical framework of understanding of ecological sustainability toinclude also behavioral and sociological perspectives.
    • Develop or update policies and strategies for the work with ecological sustainability resting on a common ground.
    • Develop and increase the collaboration between organizations organized under Swedish Outdoors and with external actors.
    • Further develop dissemination of knowledge in the organizations to make it more evenly distributed to members.

Summary in Swedish

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om arbetet med ekologisk hållbarhet i ett urval av organisationer anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Friluftsorganisationerna skiljer sig åt i flera avseenden och för rapporten har nio organisationer studerats för att visa likheter och variationer. Några organisationer har starkt fokus på naturvistelse och miljövård, andra har samvaro med eller vård av djur som sin centrala verksamhet, och så finns det organisationer som bedriver motoriserad verksamhet. Diversiteten i friluftsorganisationerna är viktig att belysa och ha i åtanke när vi talar omdet ekologiska hållbarhetsarbetet – det är inte ett arbete, utan ser olika ut med olika förutsättningar och utgångspunkter för olika verksamheter.

Materialet för rapporten är friluftsorganisationernas hemsidor och intervjuer med representanter från nio av organisationerna. Genom analysverktyget SWOT visar vi organisationernas interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot för ett fortsatt arbete med ekologisk hållbarhet. Materialet presenteras även som fem narrativ för att synliggöra återkommande berättelser i det insamlade materialet.

Narrativen ger en verklighetsnära illustration av uppfattningar och erfarenheter från friluftsorganisationernas hållbarhetsarbete.

Friluftsorganisationerna visar flera styrkor i arbetet med ekologisk hållbarhet. Den kanske mest uppenbara styrkan är att värnande om naturen och miljön är en grundläggande värdering i många verksamheter. Kopplingen till att vidareutveckla det ekologiska hållbarhetsarbetet upplevs därför som naturlig och självklar. Vår tolkning är att en upplevelselogik medfokus på naturmöte, rekreation och samvaro med djur är framträdande i organisationerna och bidrar till att de värnar natur och miljö.

En annan styrka är att det finns en bred kunskaps- och kompetensbas om natur och miljö. Den utgör en central resurs i hållbarhetsarbetet. Vidare är den kraft som finns i organisationernas medlemsantal uppmärksammad som en styrka – det är många medlemmar som värnar naturen och miljön och som efterfrågar hållbara val. Dessa styrkor visar att det finns goda möjligheter att lyckas med ett ekologiskt hållbarhetsarbete på flera nivåer i organisationerna – i ledningen, regionaltoch lokalt, även om kompetensen är ojämnt fördelad. Att paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv nyligen har lanserat en hållbarhetspolicy ökar känslan av att organisationerna strävar efter gemensamma mål.

Trots att ekologisk hållbarhet har en, ofta väldigt stark, plats på organisationernas agendor, framkommer det att det saknasresurser för att genomföra och utveckla förändringar och strategier. Det är en svaghet.

En tolkning är att organisationerna rör sig från att främst vara natur- och miljövårdande i och genom sina naturnära verksamheter, till att även hantera och påverka det klimatavtryck som verksamheten genererar.

Resurser innebär tid för några organisationer och/eller ekonomiska medel för andra. I relation till detta omtalas brister i samhälleliga strukturer och infrastruktur som hinder. Ett exempel är att kollektivtrafik inte anses erbjudas i tillräcklig utsträckning till platser för friluftsaktiviteter.

Transportbehovet är därför en svaghet (när organisationerna har aktiviteter som kan vara svårtillgängliga eller långt bort som kräver transport), och samtidigt ett hinder (när kollektivtrafik saknas eller upplevs för krångligt eller svårt av den enskilde medlemmen). I analysen om svagheter och hinder synliggörs en annan barriär som kan knytas till individen – när det är svårt eller för omständligt att göra miljövänliga val.

Materialet har vidare analyserats med KASAM, känsla av sammanhang, som förklarar hur tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar och meningsfull. För att skapa begriplighet kring ekologiskt hållbarhetsarbete är olika typer av kunskap och kompetens en viktig grund. Den finns i flera av organisationerna och är främst naturvetenskaplig, men med inslag av historia och pedagogik. Det lägger en bra grund för att kunna hantera hållbarhetsarbetet, men när resurser brister är hanterbarheten inte lika stark. Då är meningsfullheten av stor betydelse, vilket i detta sammanhang innebär medlemmarnas engagemang för natur, djur och miljö.

En slutsats är att organisationernas verksamheter i flera avseenden har syften och mål som tangerar ambitioner för ökad ekologisk hållbarhet, vilket visar att organisationerna i visst avseende redan gör vad de bör. Samtidigt ställer sig organisationerna frågande till detta och undrar om de verkligen gör vad de kan? Å ena sidan värnar, vårdar och bevarar verksamheterna natur och miljö. Å andra bidrar flera aktiviteter till ett ökat slitage på natur och landskap, utsläpp fråntransporter och resor, och behov av utrustning som påverkar miljön negativt. En tolkning är att organisationerna rör sig från att främst vara natur- och miljövårdande i och genom sina naturnära verksamheter, till att även hantera och påverka det klimatavtryck som verksamheten genererar.

En annan slutsats är att friluftsorganisationerna har en stor potential att utveckla sitt hållbarhetsarbete eftersom det redanär etablerat. Möjligheten att gå från att bidra till att vara drivande finns, genom ett ökat samarbete mellan Svenskt Friluftslivs organisationer, men även med andra aktörer.

Exempel på vad friluftsorganisationerna gör i sitt ekologiska hållbarhetsarbete som är värt att särskilt lyfta fram ärföljande:

• • • Alla organisationer som omfattas av studien har någon form av styrdokument kring hållbarhet som kan hittas på hemsidorna;
    • Organisationerna arbetar aktivt med rekommendationer och tips hur medlemmarna kan göra mer hållbara konsumtionsval vad gäller kläder och utrustning;
    • Organisationerna arbetar med att minska behovet av enskilda transporter och påverkar kommuner att ökakollektivtrafiken i anslutning till naturnära vistelser;
    • Organisationerna arbetar aktivt med kunskapsspridning till medlemmar, gäster och besökare.

Exempel på centrala utvecklingsområden vi identifierat hos flera av organisationerna är:

• • • Vidga den naturvetenskapliga, historiska och pedagogiska förståelseramen om ekologisk hållbarhet till att äveninnefatta beteendevetenskapliga och sociologiska perspektiv;
    • Utveckla eller uppdatera policys och strategier om arbetet med ekologisk hållbarhet som vilar på en gemensam grund;
    • Utveckla och öka samarbetet mellan organisationer som organiseras under Svenskt Friluftsliv och med externa aktörer;
    • Vidareutveckla kunskapsspridning i organisationerna så att den blir jämnare hos medlemmarna.