Gammal och ung om sport management

Boken International Perspectives on the Management of Sport är en intressant bok som syftar till att belysa olika aspekter av sport management genom att sammanföra många av de internationellt mest kända forskarna på området

Först några ord om redaktörerna och några av författarna: Trevor Slack är verkligen en gigant på sport management-området. Han är professor vid University of Alberta och man kan utan att överdriva säga att alla som är intresserade av organisation, organisationsutveckling etc inom idrottsområdet på ett eller annat sätt relaterar till Slack. Han har varit enormt produktiv och skrivit en stor mängd artiklar, böcker och kapitel i böcker. Den andra redaktören, Milena M. Parent, är assistant professor vid School of Human Kinetics, University of Ottawa. Precis som i Slacks fall är hennes områden organisationsteori och strategic management. Tillsammans har de tidigare skrivit de mycket använda ”läroboken” Understanding Sport Organizations: The Application of Organization Theory.

I sin bok har de som sagt samlat många intressanta medarbetare, till exempel: Jean-Loup Chappelet från University of Lausanne, Packianathan Chelladurai, Ohio State University, Bill Gerrard, Leeds University Business School, och Ian Hendry, Loughborough University.

Bokens tanke är, enligt redaktörerna, att förmedla intressant sport managementforskning från olika delar av världen. Detta gör man genom att för varje artikel i boken sammanföra en av de etablerade forskarna med en nyligen disputerad för att på så sätt ge de unga forskarna en chans att publicera sig internationellt, med stöd av en etablerad mentor. Boken är med andra ord forskningsbaserad på så sätt att varje kapitel bygger på ett eller flera faktiska forskningsprojekt.

Boken består av tre huvuddelar: Institutions and Environments, Professional Leagues samt Event and Voluntary Organizations.  Varje del innehåller fyra eller fem kapitel.

Berit Skirstad och Eivind Skille diskuterar olika teoretiska perspektiv för att förstå deltagande i idrott. I kapitlet kombinerar de neo-institutionalism och Bourdieus teori om sociala fält. De menar att ”organisationsfenomen” är så komplexa att ett teoretiskt perspektiv oftast inte är tillräckligt för förklaring.

Packianathan Chelladurai och Catherine Quatman skriver om nätverksperspektiv på idrottsorganisationer. De påvisar hur man kan studera de nätverk som existerar i en organisation, till exempel vem som ber vem om råd, vilka som arbetar helst ihop, etc. De argumenterar också för betydelsen av att sport managers genom olika kartläggningar försöker se och förstå dessa nätverk för att bättre förstå den egna organisationen och medlemmarnas ageranden.

Sadrine Poupaux och Wladimir Andreff beskriver institutionella förändringar i det idrottsekonomiska systemet i samband med de forna öststaternas politiska förändring. De diskuterar hur den idrottsorganisatoriska utvecklingen sammanhängt med den övergripande ekonomiska förändringen. Men konstaterar att den nationella styrningen av idrotten har minskat men också att hela detta omfattande förlopp kräver ytterligare vetenskaplig belysning.

Morten Kringstad och Bill Gerrard diskuterar tillämpandet av begreppet konkurrensbalans på styrkeförhållanden i de nationella fotbollsligorna. Betydelsen av konkurrensbalans för den professionella fotbollens utveckling och attraktivitet har varit ett länge återkommande tema. Enkelt uttryck kan konkurrensbalans, i fotbollssammanhang, sägas handla om hur många klubbar som dominerar en liga genom att dela på ligasegrarna, till exempel beroende på att de har påtagligt bättre ekonomi än övriga klubbar. Därvid brukar sedan ligans attraktivitet diskuteras, det vill säga är det bra för publiksiffror, sponsorintäkter etc., om ett eller några lag är dominanta som till exempel Rosenborg i Norge eller Barcelona och Real Madrid i Spanien? Författarna menar att grunden för fotbollens attraktivitet är mycket komplex och också beror på lagens sätt att spela fotboll, enskilda spelares popularitet etc. Därför menar de att man måste ”se bortom” konkurrensbalans för att förstå fotbollens attraktionsvärde.

Brenda Kübler och Jean-Loup Chappelet skriver om IOK:s styrning bland utifrån begreppen genomskinlighet (transparency), demokrati, ansvar (acccountability) och förutsägbarhet (predictability). De menar att IOK på ett påtagligt sätt förändrats i förhållande till de fyra begreppen. I kapitlet påvisar författarna att IOK idag är en mera öppen organisation med större insyn än tidigare. Slutna val och begränsade mandattider i IOKs styrelse är tecken på ökad demokrati. Idag är IOK-ledamöterna ansvariga inför Ethics Commission vilket enligt författarna förändrat deras personliga ansvar. Under Samaranchs och Rogges tid som IOK-presidenter har IOK målmedvetet arbetat för att visa sitt oberoende mot intressenter (stakeholders), som medlemsstater och sponsorer. Sammantaget tycks författarna mena att IOK (sakta) utvecklas mot att bli en mera modern och demokratisk organisation. De menar också att man närmare måste studera både hur organisationens styrning utvecklas och vilka faktiska beslut man fattar.

Redaktörerna Parent och Slack behandlar i ett kapitel förhållandet mellan ideella och avlönade funktionärer i samband med stora idrottsevenemang. Medan många studier behandlar människors motiv för att engagera sig ideellt i organisationer och events så finns det ytterst få som studerar relationen mellan avlönade och ideellt arbetande funktionärer. De studerade detta utifrån tre variabler, organisering, kommunikation och koordinering. De kunde visa att relationen mellan avlönade och frivilliga är komplex och att organiseringen av de personer som jobbar nära varandra i samband med ett evenemang är mycket viktig. Normalt kommunicerar, enligt författarna, volontärer bättre med varandra än med de anställda och vice versa. Därför konstaterar Parent och Slack, avslutningsvis, att man bör tänka igenom vilka funktioner i ett evenemang som skall skötas med avlönad personal och vilka som skall handhas av ideella krafter och hur dessa skall samordnas

Det var några korta nedslag i ett urval av bokens kapitel. Det är en stark laguppställning som redaktörerna har ställt på banan. Boken är dessutom unik och mycket intressant eftersom författarna inte bara kommer från en amerikansk/kanadensisk kontext utan också från flera länder i Europa samt från Australien och Sydamerika. Boken behandlar olika internationella perspektiv på sport management. Däremot handlar den inte, vilket titeln kan tänkas antyda, om sport management i olika delar av världen.

Innehållet i boken är, vilket framgår av recensionen, brett kanske till och med lite spretigt men jag menar att detta är en bra referensbok för dem som undervisar och/eller forskar inom området, inte minst på grund av referenslistorna med cirka 500 titlar. Jag anser också att den kan ha sin plats på kurser i Sport Management där syftet är att läsa in sig, särkilt med inriktning mot den moderna, professionella, idrottens organisering.