Fredagen den 3 februari 2023 kl 15:30 lägger Cecilia Åkesdotter fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan GIH, Psychiatric disorders in Swedish elite athletes – prevalence, comorbidity and life stories. Disputationen äger rum i Aulan.
Cecilia Åkesdotter har i sin avhandling undersökt förekomst och samsjuklighet i psykiatriska diagnoser hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Hon lyfter fram idrottarnas egna erfarenheter av hur det är att leva med och söka hjälp för psykiatriska diagnoser.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren professor Johan Franck vid Karolinska Institutet, samt bihandledarna högskolelektor Göran Kenttä, GIH, och professor Andrew C Sparkes, Leeds Becket University.
Ordförande för disputationen är professor Håkan Larsson vid GIH och Norges idrettshøgskole.
Professor Claudia L Reardon, University of Wisconsin School of Medicine and Public Health är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av docent Tobias Lundgren, Karolinska institutet, professor Karin Redelius, GIH, samt docent Katherine Tamminen, University of Toronto.
Avhandlingen är baserad på nedanstående artiklar:
-
-
- Åkesdotter, C., Kenttä, G., Eloranta, S., & Franck, J. (2020). The preva- lence of mental health problems in elite athletes. Journal of Science and Medicine in Sport, 23(4), 329-335.
- Åkesdotter, C., Kenttä, G., Eloranta, S., Håkansson A., & Franck, J. (2022). Prevalence and comorbidity of psychiatric disorders among treat- ment-seeking elite athletes and high-performance coaches. BMJ Open Sport & Exercise Medicine, 8(1), e001264.
- Åkesdotter, C., Kenttä, G., & Sparkes, A.C. (2022). Elite athletes seeking psychiatric treatment: Stigma, impression management strategies and the dangers of the performance narrative. In revision.
- Åkesdotter, C., Kenttä, G., & Sparkes, A.C. (2022). All the little pointers: A poetic representation of one female elite athlete’s experience of living with and seeking treatment for an eating disorder. Under review.
-
Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.
Abstract
The aim of this thesis is to explore psychiatric disorders in Swedish elite athletes.
The first study investigates a) the prevalence of symptoms of psychiatric disorders, b) the prevalence of mental health problems, defined by psychological suffering and im- pairment >2 weeks, c) the usefulness of sport-specific instruments in indicating clinical levels of psychiatric symptoms, and d) the life history of psychiatric disorders.
The second study describes psychiatric disorders and comorbidities in a clinical cohort of treatment-seeking elite athletes and high-performance coaches at two publicly funded outpatient psychiatric clinics in Stockholm and Malmö, Sweden.
The third study uses a narrative approach to understand the reasons why elite athletes with established psychiatric disorders choose to seek support and treatment outside – rather than within – their own sport environment.
The fourth study presents a poetic representation of one female elite athlete’s experienc- es of living with, and seeking treatment for, an eating disorder.
In sum, 19.5% of Swedish elite athletes had symptoms of anxiety and/or depression, and 8.1% had previously received a psychiatric diagnosis. The lifetime prevalence of mental health problems was 51.7%, with 50% of onsets between ages 17 and 21. Sport- specific instruments generally reported fair diagnostic accuracy, but without sufficient sensitivity or specificity for practical use. Among elite athletes in psychiatric treatment, anxiety disorders were the most common (69%), followed by affective disorders (51%) and eating disorders (26%). Comorbidity was generally common between disorders.
Regarding help-seeking, the performance narrative – defined as a single-minded focus on performance that justifies, and even demands, the exclusion of any form of psycho- logical weakness – forced elite athletes to adopt various impression management strate- gies to hide their psychological suffering. In closing, being invited to witness the em- bodied experiences of a female elite athlete struggling with and seeking treatment for an eating disorder reminds us that behind every prevalence number there is a person.
Svensk sammanfattning
Det övergripande syftet med den här avhandlingen är att öka kunskapen om psykiatriska diagnoser hos svenska elitidrottare på landslagsnivå.
Studie I undersökte 1) hur vanligt det var att elitidrottare uppvisar symtom på olika psykiatriska diagnoser, 2) förekomsten av psykisk ohälsa – definierat som psykiskt lidande så allvarligt att det innebar en påtaglig funktionsnedsättning >2 veckor, 3) an- vändbarheten av redan tillgängliga idrottspecifika skalor för att identifiera kliniskt rele- vanta symtom kopplade till ångest och depression, samt 4) hur vanligt det var att tidi- gare ha fått en psykiatrisk diagnos. I studie II beskrivs förekomsten av olika psykia- triska diagnoser och samsjuklighet i en klinisk kohort av elitidrottare och elittränare
som har sökt psykiatrisk öppenvård. Studie III bygger på intervjuer med elitidrottare som tidigare har fått en psykiatrisk diagnos. Analysen fokuserar på att försöka förstå varför de valt att söka hjälp utanför, i stället för inom sin egen elitidrottskontext. I studie IV berättar en kvinnlig elitidrottare sin livshistoria av att leva med en ätstörning. Hennes erfarenheter sammanfattas i tre dikter som bygger på hennes egna ord från intervjuer.
Nästan en av fem (19%) svenska elitidrottare hade kliniska nivåer av ångest och/eller depression vid en given tidpunkt. En tidigare psykiatrisk diagnos återfanns hos 8.1%. Över hälften (51.7%) hade någon gång i livet drabbats av psykisk ohälsa. Vanligast var att drabbas första gången i åldern 17–21 år. Idrottsspecifika skalor kunde över lag fånga upp kliniska symtom men saknade tillräcklig sensitivitet och specificitet för praktisk användning i idrotten. I en klinisk kohort med elitidrottare som hade sökt psykiatrisk öppenvård var ångestrelaterade diagnoser vanligast (69%), följt av depressiva diagnoser (51%) och ätstörningar (26%). Samsjuklighet var vanligt. De kvalitativa studierna vi- sade att bilden av hur en elitidrottare ska vara bidrog till en stigmatisering av psykisk ohälsa. Elitidrottare upplevde därför att de inte kunde prata om sitt psykiska lidande då det sågs som en svaghet inom idrotten och använde olika strategier för att dölja hur de egentligen mådde. Tre dikter som beskriver en elitidrottares upplevelse av att drabbas av en ätstörning kan bidra med ett viktigt komplement till det medicinska perspektivet och skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk.
