Bra introduktion till kunskapsfältet arbetsfysiologi och dess metodik, med rätt pedagog

Torsten Buhre
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola

Som de flesta amerikanska läroböcker har också denna bok en välgrundad pedagogik. Författarna har på ett förtjänstfullt sätt kontextualiserat ämnet utifrån olika professioner inom skola, idrottsvetenskap (hälsa) och prestationsidrotter. Dessutom finns det noteringar i texten som är kopplade till olika organisationers certifieringsprogram. Som exempel kan här nämnas både American College of Sports Medicine’s Fitness Instructor Certification och National Strength and Conditioning Association. Det hjälper den som är intresserad av att utveckla sin förståelse och identifiera avgörande begrepp, kunskaper och tillämpningar som är viktiga för olika typer av yrken och anställningar.

Tyvärr har inte den svenska arbetsmarknaden riktigt kommit lika långt i den här professionaliseringen, även om det finns utbildningar vid exempelvis Högskolan i Halmstad som utnyttjar denna typ av internationella certifieringar i sina utbildningar.

Boken är uppbyggd av olika avsnitt och till nästan varje avsnitt är olika laborationer kopplade. Generellt kan undertecknad tycka att det angreppsättet för att bättre utveckla kunskap kan för studenter vara mera greppbart. Men det är också detta angreppssätt som gör att boken brister.

Det instrumentella angreppsättet att göra mätningar för att bedöma en persons fysiska status utifrån olika typer av fysiska kvaliteter är något som exempelvis den svenska skolan vill undvika i sina nya bedömningskriterier. Risken med att översätta utvecklingen i ämnet idrott till mätbara faktorer skulle, i händerna på mindre kunniga och reflekterande lärare, mycket lätt kunna leda till ett starkt prestationsklimat i skolan. I den skola som vi nu vill åstadkomma i Sverige är det ju framförallt ett utvecklingsklimat vi vill utveckla.

När mätningarna sedan, allt som oftast, kopplas till olika tabeller för jämförelser ökar riskerna för att mätresultaten används som absoluta vid bedömningar. Med andra ord, det som saknas i dessa laborationer och jämförelser är tolkningar av resultat som man får fram. När värderingen av de mätbara resultaten diskuteras, görs detta endast utifrån tabeller som beskriver normvärden för hela populationen.

Det förs ingen diskussion om vilken felmarginal dessa normvärden har. Oftast är beräkningarna baserade på olika regressioner och förutsägelser. Begreppet Standard Error of Estimate tas inte upp i boken, vilket borde vara av ytterst vikt i dessa tolkningar. I händerna på en som inte är insatt i begrepp som tillförlitlighet och giltighet i relation till mätningar, är det lätt att tolkningen av resultaten blir absoluta sanningar. Detta kan få konsekvenser för den som utsätts för den här typen av mätningar, beroende på hur resultaten tolkas av den som genomför testen. Mark Twain sa en gång att om lögn var ett adjektiv och kunde kompareras skulle det vara lögn, förbannad lögn, statistik. Med andra ord, utan att ha förstått hur de ekvationer som ligger till grund för beräkningar är skapade är det lätt att tolka resultaten från mätningar som absoluta sanningar, vilket, som sagt, kan få konsekvenser både för individen som presterar och för den som utför mätningarna. Den som utför mätningarna och inte har förståelse för felmarginalerna i testerna kan få problem när träning som syftar till förbättringar, och är väl genomförd, inte ger positivt utslag i mätningarna  av den specifika fysiska kvaliteten. Jag som ska kunna detta kan inte förklara varför testen inte visar på förbättring.

När sedan laborationerna är kopplade till specifika mätutrustningar, som exempelvis bedömning av kroppskonstitutionen utifrån undervattensvägning, kan nyttan av laborationerna kanske i visa fall bli begränsade. Vid institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö högskola har vi i alla fall inte dessa möjligheter. Förslagsvis hade de varit bättre att föreslå ett antal olika tester för att bedöma kroppssammansättning och diskutera tillförlitligheten av dessa olika metoder och sedan referera till de specifika manualerna för de olika metoderna.

Ett sådant angreppssätt hade varit bättre ur ett vetenskapligt perspektiv då det sannolikt hade kunnat öka förståelse för komplexiteten att mäta olika kvaliteter men också hur resultaten från olika mätningar kan tillämpas.

Ett par av laborationerna grundar sig på gamla sätt att beräkna och äldre forskningsartiklar.  Exempelvis är bedömningen av syreupptagningsförmåga utifrån träningsintensitet och träningsmängd från 1977. Det finns senare forskning, exempelvis etableringen av International Physical Activity Questionnaire (IPAC) och den kortare formen IPAC-S. Valideringen av dessa enkäter visar att uträkningar med hjälp av denna ekvation förklarar variationen i VO₂max med 43%, och att den beräknade VO₂max  faller inom den  acceptabla felmarginalen för 87% av urvalet (n=80)[1]. Att jämföra svaren från liknande enkäter och sedan klassa människor i olika kategorier utifrån dessa begränsningar blir ytterst tveksamt.

Innehållsmässigt är det inga store problem med texten. Och det hade jag heller inte förväntat mig. Med den uppsjö av litteratur som finns på engelska finns det lite utrymme för att göra några större misstag då det gäller att beskriva kunskapsläget. Språket i dessa avsnitt är lättbegripligt och bidrar till att förstå olika begrepp och tillämpningar i ett helhetsperspektiv, vilket är väsentligt i ett kunskapsfält som detta. Förståelse av olika mekanismer i kroppen och hur de påverkas av träning befinner sig numera på molekylärnivå, tack vare den teknologiska utvecklingen i dagens samhälle.

Den återkommande kopplingen till de olika professioner som kan dra nytta av boken, och betoningen på att dessa yrkesutövare anses av allmänheten vara experter på området, kan uppfattas på olika sätt. Hur expertrollen uppfattas är mycket upp till den pedagog som väljer att använda sig av boken. Expertrollen kan utvecklas utifrån en del av den kritik som jag här har framfört. Görs detta tillsammans med genomförandet av olika mätningar och tester, kan boken fungera som en bra introduktion till kunskapsfältet arbetsfysiologi, men också till en fördjupad förståelse av vetenskapliga metoder, dess tillämpningar och tolkningar