Mänskliga eller omänskliga prestationer? Idrottens relation till dopning

uk-flagIn English

Erik Thosteman
Idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet


Genom de internationella sportorganisationernas historia, från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, har det pågått en intressekonflikt, inbyggd i idén om amatöridrottaren. Grundaren av Internationella Olympiska Kommittén, Pierre de Coubertin, förespråkade det amatöristiska idealet som innehöll dels en syn på idrotten som en moraliskt uppfostrande praktik som fick idrottare från hela världen att mötas i jämlik tävlan, dels idén om gränsöverskridande och prestationsmätning, vilket också återfinns i tävlingens inneboende logik.

Genom att undersöka delar av dopningens historia diskuterar denna arti­kel det sätt på vilket de internationel­la sportorganisationerna hanterat dopningsproblemet – genom att förbjuda konsumtion av särskilda kemiska substanser och utövandet andra prestationshöjande praktiker – och hur argumenten för dessa förbud grundats i idéer om vad som anses naturligt respektive artificiellt i relation till människokroppen. Med hjälp av ett par post- och transhumanistiska teoretiker belyser artikeln att det genom den biotekniska diskursen, och genom informatiseringen av människokroppen, är möjligt att definiera människokroppen i termer av medicinskt mätbar information – något som får direkta konsekvenser för hur idrotten betraktar människokroppen.

Som avslutning undersöker artikeln fallet med den sydafrikanska löparen Castor Semenya, och argumenterar för att synen på kroppen som information, och IAAF’s och World Anti-Doping Agency’s (WADA’s) strävan att fastslå vad som anses vara legitima hormonvärden för en idrottare, snarare än att bringa klarhet i frågan gör det svårare för oss att förstå och definiera vad människokroppen egentligen är.


Hämta ned fulltextversionen av artikeln här!


ERIK THOSTEMAN är student på masterprogrammet i idéhistoria, ”Kritiska studier”, vid Göteborgs Universitet. Hans tidigare uppsatser har berört svensk politisk idéhistoria, historieteori och vetenskapsfilosofi. Den akademiska bakgrunden består till stor del av studier i idéhistoria och filosofi, men präglas alltigenom av kritisk teori. 


Läs mer på idrottsforum.orgs temasidor

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.