Dansk idrott under 1900-talet

The Politics of the Male Body in Global Sport: The Danish Involvement består av en samling artiklar skrivna av Hans Bonde med det gemensamma temat Danmark och dansk idrotts relation till Europa och övriga världen. Den består av totalt tretton artiklar samlade under sex teman: ”Revolution: Danish Sport – Breakthrough”, ”The Gymnastics Cult”, ”The Ascent of Right-wing Masculinity”, ”Sport with the Enemy”, ”Oriental Martial Arts” och ”Sport and Contemporary European Society”. Om läsaren känner igen innehållet så beror detta på att boken tidigare publicerats som ett specialnummer av The International Journal of the History of Sport.

Bokens tyngdpunkt ligger på 1900-talets första hälft. De första två kapitlen, vilka utgör det första temat, ”Revolution: Danish Sport – Breakthrough”, fokuserar huvudsakligen på hur manlighetsidealet förändrades genom införandet av tid och hastighetsmätning i dansk idrott. I det andra kapitlet får vi följa hur den danska rurala gymnastiken växte fram kring 1900-talets början och kom att föra upp gymnastiken som en aktiv del i det danska samhällets omvandling. Särskilt intressant är här kopplingen till jordbrukssamhället och den motpol som gymnastiken utgjorde till idrottens framväxt i urbaniserade delar av Danmark vid samma tid.

I bokens andra tema, ”The Gymnastics Cult”, presenteras tre studier vilka fokuserar den danska gymnastiken, troligen dansk idrotts historiskt sett mest kända företeelse. Tre personer står i centrum, I.P. Muller: den internationellt erkände danske idrottspedagogen som predikade ett levnadsideal bestående av natur, hygien och hälsosam kost, och som med tiden grundade Mullerinstitutet i London;  J.P. Jespersen: som kombinerade gymnastikövningar med andlighet och blev en dansk profil genom radiosända gymnastikprogram som rönte stor framgång i Danmark under 1900-talets första hälft; samt Niels Bukh, tongivande för dansk gymnastiks utveckling under 1900-talets första hälft samt även för sina kontakter med Nazi-Tyskland. Genom dessa personer ges också perspektiv på det internationella genomslag som den danska gymnastiken fick under denna tid.

En konsekvens av upplägget är att bokens tema mer blir ett uttryck för författarens egen produktion, metodologiska utgångspunkter, intressefält och inriktning snarare än en enskild tematisk fråga.

Bokens följande två teman: ”The Ascent of Right-wing Masculinity” och ”Sport with the Enemy”, handlar båda om dansk idrotts relation till Tyskland under 1930- och 1940-talen. Sett till omfånget utgör dessa avsnitt bokens huvudsakliga innehåll. Inledningen tar vid där föregående avsnitt slutade, med Niels Bukhs besök i Sovjetunionen 1931 under en internationell gymnastikturné och påföljande besök i Japan och Nordamerika. Texten fokuserar huvudsakligen på Bukhs anti-kommunistiska inställning och avgjort mer positiva inställning till Japan. Bukh står återigen i centrum i det följande kapitlet som fokuserar på den nazistiska idrotten och hur den påverkade den danska, där Bukhs uppskattning av nazismen och den motsättning detta förhållningssätt utgjorde i relation till Bukhs egen sexuella läggning utgör huvudpunkten. Därefter följer en artikel om det nazistiska maktövertagandet och tiden fram till de Olympiska spelen i Berlin 1936 som fokuserar på de dansk-tyska idrottsliga relationerna under perioden. Bonde konstaterar här att det danska förhållningssättet i stort speglade de övriga demokratiska nationernas. Snarast var banden starkare länderna emellan, vilket bekräftas av att idrottsutbytet fortsatte efter krigsutbrottet.De följande tre kapitlen handlar om den danska idrotten efter den tyska ockupationen. Den första artikeln använder exemplet fotboll för att visa hur de idrottsliga relationerna mellan ockuperad och ockupant fungerade under krigets första hälft och Bonde konstaterar att den danska fotbollen upprätthöll goda relationer med ockupationsmakten och därigenom erhöll en relativ autonomi, en situation som dock skakades av läktaroroligheter i samband med en landskamp i juni 1941 som resulterade i att den danske justitieministern tvangs avgå. Det sista kapitlet granskar de svensk-danska idrottsrelationerna under kriget och visar hur den danska idrotten trots ockupation kunde utveckla starkare band med Sverige under kriget, men också hur attityderna förändrades vid krigsslutet när den danska idrotten politiserades i riktning mot de segrande allierade makterna.

Om bokens tyngdpunkt kan sägas vara den danska idrotten före och under det andra världskriget så är avsnitten som behandlar tiden därefter av mer fragmentarisk art. Temat ”Oriental Martial Arts” består av ett kapitel där den asiatiska kampsportens lockelse för den manliga ungdomen tolkas utifrån symboler och ritualer i populärkultur och relateras till efterkrigstidens ungdomsrevolt. I det sista temat, ”Sport and Contemporary European Society”,återfinns ett kapitel som fokuserar på cykelsporten som maskulinitetssymbol och hur idrotten utnyttjats för politiska ändamål, samt ett avsnitt om 2008 års olympiska spel i Beijing som belyser relationen mellan idrott och politik samt hur det danska samhället reagerade på beslutet att arrangera de olympiska spelen i ett icke demokratiskt land.

Att ge ut den här typen av enförfattar-antologier tycks ha blivit vanligare på senare tid. Följaktligen är denna bok skriven utifrån samma förutsättningar som övriga exempel. En konsekvens av upplägget är att bokens tema mer blir ett uttryck för författarens egen produktion, metodologiska utgångspunkter, intressefält och inriktning snarare än en enskild tematisk fråga. Detta märks tydligt även i detta fall. Den egentliga sammanhängande berättelsen kan säga inledas i kapitel fem, med det första kapitlet om Niels Bukh och fortsätter till och med kapitel tio, det sista kapitlet om dansk idrott under kriget. Avsnitten innan och efter är intressanta och tankeväckande, men mer fragmentariska och förmår inte på samma vis som de ovan nämnda berätta en sammanhängande historia om den danska idrotten eller dess betydelse för bokens tema. Detta är en oundviklig konsekvens av upplägget. Bokens tema blir därmed en konstruktion snarare än ett medvetet valt analysobjekt och markerar snarare Bondes egen forskningsinriktning än en fullödig redogörelse för relationerna mellan dansk idrott och relationen till omvärlden i den aktuella frågan.

En annan fråga, som rests även i andra recensioner av liknande verk, rör frågan om varför ett redan publicerat verk ges ut ännu en gång. Att föra ut forskningsresultat till en större miljö är förvisso en lovvärd ansats. Men jag undrar ändå vad resultatet hade blivit om Bonde istället fått möjlighet att skriva en bok utifrån den valda frågeställningen, istället för att försöka sammanfoga en serie vetenskapliga artiklar om dansk idrott inom ramen för en tematisk kappa.

Med detta sagt går det emellertid inte att ignorera förtjänsten av att på detta sätt samla artiklar med likartad vetenskaplig inriktning till en ramberättelse för att därigenom skapa en större förståelse för dansk idrotts utveckling, som exempel på hur mellanstatliga idrottsliga relationer påverkas av politiska händelser. Och för förståelsen av den danska idrotten i detta perspektiv är Bondes texter ett viktigt verktyg.

© Björn Sandahl 2012.