Ny bok om sport och offentlig policy i USA – forskningsmässigt intressant men innehållsligt begränsad

Anders Östnäs
Lunds universitet

Den här tvärdisciplinära boken är indelad i fyra övergripande delar:

• Structure of Professional Sports
• Professional Sports, Cities and Public Finance
• Amateur Athletics, Participation and Public Health
• Sport and Globalization.

Varje del innehåller 3-4 kapitel. Totalt medverkar tjugo amerikanska forskare utifrån sina olika specialområden. De två redaktörerna Santo och Mildner är knutna till University of Memphis respektive Portland State University. Här finns företrädare för så skilda discipliner som ekonomi, historia, stadsplanering, allmän hälsa, kommunikation, politisk vetenskap och filosofi. Ska man säga något allmänt om boken så här inledningsvis så är det att den speglar i första hand amerikanska förhållanden och typiska amerikanska sporter – framför allt baseboll.  Jag ska nedan ge några korta reflektioner kring delar och kapitel som är av större intresse för oss svenskar.

Några reflektioner kring innehållet

Structure of Professional Sports

I den första delen, som tar upp den professionella idrottens struktur, konstateras inte oväntat att de amerikanska ”big four” – baseboll, amerikansk fotboll, basket och ishockey – skiljer sig mycket från europeiska motsvarigheter som t.ex. fotboll, rugby och cricket. Strukturen inom amerikansk toppidrott bygger på privat ägarskap, där ägarna dikterar villkoren och där spelarna är i underläge. Det innebär inte att de senare är i konstant underläge. Då och då inträffar strejker och lockouter, när ägarna och spelarfacket inte kan komma överens. Detta hände inom ishockeyn för några år sedan, där konflikten var så stor att nästan en hel säsong gick till spillo. Inom anförda europeiska idrotter är möjligheten för påverkan från spelar och supporters större.  Inom den amerikanska idrotten härskar den totala marknadsekonomin, där de ekonomiska förhållandena är styrande. Sen kan man väl konstatera att förhållandena inom toppfotbollen i Europa tenderar att likna amerikanska förhållandena med mer eller mindre enväldiga ägare – oftast miljardärer – som köper och säljer spelare och hela lag på en öppen marknad.

Professional Sports, Cities and Public Finance

Amerikanerna har, som det står i inledningskapitlet, alltid varit fascinerade av stora idrottsanläggningar. Dessa har alltid betytt mycket för det eller de lag som är ”arenavärd/ar/” – inte minst ekonomiskt. Sen är det mer tveksamt om det omgivande samhället kan göra några ekonomiska vinster på dessa jätteanläggningar. Här är det givetvis viktigt att arenan utnyttjas till annat än idrott.

Här tas också upp ett exempel från Memphis, om en arena som inte ägs av ett lag/företag utan av det allmänna i form av en stiftelse.  Denna arena kan locka till sig sponsorer som inte är inriktade på idrott samtidigt som stadens basebollag spelar sina matcher där. Detta ”joint venture”, som uppenbarligen är ganska ovanligt i USA, kan enligt författarna på ett kanske bättre sätt gynna både laget och det omgivande samhället. Ser man utifrån svenska förhållanden kan man fråga sig hur Stockholm/Solna som stad/kommun ekonomiskt kan hantera anläggningar som Friends Arena och Tele 2 Arena. Här finns mycket att fundera på och forska kring.

Amateur Athletics, Participation and Public Health

Sedan 1989 har MLB – Major League Baseball – försökt föra ut sporten till ungdomar i innerstan och inte minst engagera afro-amerikanska ungdomar i sporten. Detta har inte lyckats i någon större utsträckning trots goda intentioner. Kritiker menar att dessa ungdomar måste knytas på ett tydligare sätt till arenan och spelarna. Det räcker inte med att gå ut till ungdomarna och ”snacka”. Det har, menar kapitelförfattarna, varit ”mycket snack och lite verkstad, fritt översatt.

NCAA – National Collegiate Athletic Association – är den dominerande av fyra oberoende organisationer som organiserar idrotten på collegenivå. Och som är väl känt är det idrotten på collegenivå, som utgör basen inom idrotten i USA. Den svenska motsvarigheten är väl närmast skolidrotten, som hade sin höjdpunkt under 1950- och 1960-talet med utmärkelser som Kronprinsens Pokal i fotboll och Kungens Kanna vid Skolungdomens tävlingar på Stockholms Stadion. Idag är den svenska skolidrotten i nedan i Sverige. Egentligen borde den amerikanska collegeidrotten mer liknas vid den svenska universitetsidrotten, men om skolidrotten är i nedan, så är intresset för svensk universitetsidrott mer ”nere i källaren”. Även om den nationella amerikanska fotbollen är stor i USA, så samlar också dess motsvarighet inom collegefotbollen stora åskådarskaror.

Drogproblem inom amerikansk idrott har sent uppmärksammats i USA. Det är först de senaste decennierna som man har sett det som ett stort problem. Inom friidrotten har under 2000-talet ett flertal amerikanska idrottare – framför allt sprinters – uppdagats som fuskare. Det gäller både manliga och kvinnliga idrottare. Det största ”fallet” – i dubbel bemärkelse – handlar naturligtvis om världscyklisten amerikanen Lance Armstrong, som efter många förnekanden till slut erkände att han var dopad under större delen av sin fantastiska karriär, med sju Tour de France-vinster plus OS-brons i Sydney-OS som det ultimata. Här kan man väl också konstatera att inte bara cyklisterna själva var fuskare utan även och kanske framför allt de olika teamen – inte minst läkarna – och troligen även det internationella cykelförbundet. Det har sedan många år varit en härva som dragit ner hela cykelsporten i smutsen.

Sport and Globalization

Det här kapitlet inleds med de olympiska spelen relaterat till ekonomi. Los Angeles-OS 1984 innebar ett ekonomiskt trendbrott jämfört med exempelvis spelen i München 1972 och Montreal 1976. De senare spelen var ekonomiska katastrofer, medan spelen i LA var en ekonomisk succé. Dessutom var OS i LA mer eller mindre privatfinansierat, vilket i sig var ett undantag från ”regeln”. Läget idag är att IOC har tagit full kontroll över alla aspekter av de olympiska spelen. Med tanke på det unika varumärket, sympoliserat de olympiska ringarna, plus expanderande sponsors- och mediaintäkter är OS idag en bra affär – för IOC!

I slutet av kapitlet tas baseboll åter upp – denna gång i form av skapandet av WBC (World Baseball Classic). Det handlar här om att sprida den amerikanska nationalidrotten till andra länder – framför allt till länder i närområdet (Cuba, Dominikanska Republiken m.fl.) plus Japan. I Japan finns sedan drygt 50 år ett stort intresse för baseboll initierat av kvarvarande amerikanska soldater efter andra världskriget. Även Europa finns med på den framtida agendan, där framför allt Holland visat stort intresse.  Det finns uppenbarligen ett stort engagemang från amerikansk sida att göra baseboll till en verkligt global sport.  Det svenska intresset för baseboll är tämligen svalt – förbundet tillhör de mindre inom RF. Hur det blir med den amerikanska visionen här får framtiden utvisa.

Avslutning

Boken är ett ambitiöst verk med många etablerade amerikanska forskare inblandade. Den innehåller mängder av referenser och är väl genomarbetad. Men för en svensk läsare förhåller den sig alltför mycket kring amerikanska förhållanden och som jag nämnde inledningsvis är baseboll, dess organisation och arenor lite väl framträdande. De sociala, politiska och ekonomiska perspektiven härrör framför allt från det amerikanska samhället, den amerikanska idrotten. Detta är tyvärr vanligt när man läser forskningsskrifter från USA. Det är den amerikanska idrotten som speglas och om det är nationalidrotterna (amerikansk) fotboll eller baseboll som tas upp så känner sig troligen den genomsnittlige svenske läsaren – som er recensent – lite offside. Sammanfattningsvis: jag är lite ambivalent till boken. Forskningsmässigt: ja, men innehållsmässigt mer nja.

Copyright © Anders Östnäs 2013