Väl genomförd studie av ett intressant idrottsligt integrationsprojekt

0

Anders Östnäs
Lunds universitet


David Ekholm, Ulrika Wernesjö & Magnus Dahlstedt
Bollen i rörelse: Tjejfotboll, fostran och normkritik i den urbana periferin
310 sidor, hft
Linköping: Linköping University 2022 (Linköping Studies in Social Work and Welfare)
ISBN 978-91-7929-457-1

Den här boken handlar om tjejers delaktighet och inkludering i samhället och i idrotten. Utgångspunkten är tillgången till föreningsidrotten. Verksamheten kallas Bollen och bedrivs i tre stadsdelar i den en stad som i boken betecknas Västerstad, en mellanstor stad i Sverige. Staden anonymiseras av forskningsetiska skäl, liksom verksamheten. Forskningsstudien av Bollen har letts av Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, med universitetslektorerna David Ekholm och Ulrika Wernesjö som medverkande forskare. Finansiärer är Centrum för Idrottsforskning (CIF) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Bollen startade i mitten av 2010-talet som ett samarbete mellan olika idrottsföreningar i Västerstad. Tre stadsdelar involverades: Innerort, Mellanort och Västerort. Aktiviteterna var fotboll och futsal (innefotboll) för tjejer i åldern 6 till 19 år. Forskningsstudiens ambition var att via tydlig empiri beskriva och analysera verksamheten. Metoden vilar på en etnografisk forskningstradition. Följande frågeställningar ställdes upp:

  • Vad är Bollen för verksamhet?
  • Vad är det som verksamheten anses vara svar på? Eller, närmare bestämt: Vad är det för problem eller utmaning som Bollen avser att möta?
  • Hur tar detta form, i praktiken?

Den sociala och ekonomiska segregationen har under senare år tilltagit, vilket inte minst är fallet i städerna. Detta påverkar idrotten, där ungdomar i periferin idrottar i mindre utsträckning än ungdomar i mer välsituerade områden. Forskningen kring detta har fram till nu framför allt fokuserat på den traditionella förenings- och tävlingsidrotten. Idag finns det alternativ: idrott som medel till inkludering eller integration. Här tas större hänsyn till socioekonomiska faktorer. Några bidrag i denna riktning kan nämnas: Walseth & Fasting 2004, Samie 2018,Ahmad m.fl. 2019, Carlman 2015, Högman 2021. Jag fördjupar mig inte mer kring detta.

Ledarskapet karakteriseras av gemenskap och omsorg om deltagarna. Omsorgen tar sig uttryck i en form av handledning. Ledarskapet leder även till ökat lärande. Till skillnad från tävlingsidrotten talar man här inte om vinster och förluster.

Den forskningsmässiga ansatsen utgår från etnografi med en konstruktionistisk utgångspunkt. Det innebär att deltagarna följs under en längre tid. Metoden bygger framför allt på deltagarobservation och intervjuer.

Boken består av 13 kapitel som i korthet kan beskrivas som följer: kap. 2: presentation; kap. 3: introduktion av verksamheten; kap. 4: mönstersyning; kap.5: aktiviteterna mer i detalj; kap. 6: villkor för inkludering och exkludering; kap. 7: verksamhetens bas för gemenskap; kap. 8: ledarrollen; kap. 9: pedagogiska inslag i verksamheten; kap. 10: analys av projektets pedagogik; kap. 11: deltagande i fotboll som medel för ambitioner eller ett mål i sig; kap. 12: olika innebörder av inkludering; kap. 13: en avslutande reflektion över projektets olika teman.

Tre spelare
Tre unga deltagare tas ut för intervjuer. Dessa – Soraya, Deeqas och Nadifas – var mellan 13 och 15 år. Erfarenheten av fotboll och futsal varierade. Det gemensamma var att de verkligen var motiverade och engagerade att spela fotboll. Och möjligheten att utvecklas som spelare.

De unga ledarna
Dessa är obetydligt äldre än deltagarna och har i flertalet fall varit deltagare – gränsen är i vissa fall flytande. Fem unga ledare var här uttagna för berättelser: Aaliyah, Latifah, Suadas, Hawas och Mona. Dessa berättelser visar hur flytande gränsen är mellan deltagande och ledare.

De ”verkliga” ledarna
Dessa – Susana, Anna, Sofia och Majida – är äldre och har inte varit deltagare i verksamheten. Åldrarna varierar mellan 20 och 30 år. Dessa har olika erfarenheter som ledare utanför Bollen.

De ansvariga ledarna
Dessa – Bezma och Marie – är ansvariga för hela verksamheten. De har olika erfarenheter och har lärt känna varandra genom de idrottsliga sammanhangen.

Verksamheten startades av Marie och Bezma 2010 tillsammans med idrottsföreningarna de var aktiva inom med syftet att erbjuda tjejer i Innerort att delta i idrott. Inledningsvis bedrevs verksamheten enbart i Innerort, men spreds sedan till Mellanort och Västerort. Syftet var övergripande: inkludering och jämställdhet. Finansieringen skapades via sponsorer, stiftelser, kommunen och samverkande föreningar. BollenS aktiveter kan betraktas som ”organiserad spontanidrott”.

(Skapad med AI, 2025-01-14, 11:22)

Hur nådde de ut till tjejerna? Jo, i första hand via skolorna och sen via föräldrar och anhöriga., kamrater och människor i omgivningen. Sammanfattningsvis: målgruppen formas via dess behov och i relation till hur segregering och exkludering förstås som problem. Planen då av nödvändighet mer löslig.

Den grundläggande formen sker via fem steg: incheckning, uppvärmning, fotbollsövning, matchspel och utcheckning. Här finns tillfällen till samarbete, att utvecklas som spelare, samt till reflektion kring den egna insatsen

Grundläggande är att flertalet tjejer inte är involverade i föreningsidrotten. Villkoren bygger på att verksamheten enbart riktar sig till tjejer, det är gratis, kläderna är egala, idrottsaktiviteterna bedrivs inte som reguljär tävlingsidrott.

En viktig del av verksamheten grundas på att tjejerna har likartade erfarenheter. Här finns samtidigt en risk att barn som inte deltar i verksamheten exkluderas. Flera av barnen har varit utsatta för rasism och diskriminering. Gemenskapen och den inkänning som finns i gruppen bildar motstånd mot barnens utsatthet.

Just ledarskapet i verksamheten har visat sig vara centralt och harskapat förutsättningar för utveckling mot ökad kompetens. Ledarskapet karakteriseras av gemenskap och omsorg om deltagarna. Omsorgen tar sig uttryck i en form av handledning. Ledarskapet leder även till ökat lärande. Till skillnad från tävlingsidrotten talar man här inte om vinster och förluster. Möjligheten kan verksamheten ses som en ingång till tävlingsidrotten om den viljan finns hos ledarna.

Det finns i verksamheten utrymme för samtal med deltagarna om fotbollsverksamheten, men även tjejernas livssituation. Här kommer tjejernas självförståelse in. Ett mera implicit mål är grundandet av egenmakt. Denna bildar basen för ökad självkänsla, kunskap om motståndskraft mot diskriminering liksom kunskap om egna rättigheter.

Det handlar här om att vända blicken utåt – mot andra publiker som allmänhet, politiker och beslutsfattare. Det handlar om att forma kunskap, medvetenhet och motstånd i samhället liksom i de egna aktiviteterna.

Här förs en diskussion om mål och medel – det handlar om huruvida aktiviteterna i första hand värderas som ett sätt att komma vidare till andra föreningar eller om aktiviteterna ses som ett mål i sig – Bollen innebär inkludering. Bollen innebär en problematisering och normkritik av den ”vanliga” idrotten och visar på ett nytt sätt att förhålla sig till idrotten. Via intervjuer med ledarna framgår det att verksamheten varken är mål eller medel – den innebär en ny sorts föreningsidrottande. Bollen blir en form av institutionaliserad normkritik mot ”normalidrotten”.

Detta handlar om olika möten – dessa möten kan åstadkommas genom matcher med andra lag (inte mot andra lag), ett möte som utmanar normen att vara ett lag. Möten kan också handla om att överskrida gränser mellan att leda och att delta. Sedan kan man ha i åtanke att den vanliga tävlingsidrotten också präglas av maktrelationer, annorlundaskap och sämre förmåga. Här spelar ekonomiska resurser en central roll. Är Bollen en verksamhet för social förändring eller är den en bas för att realisera socialpolitiska resurser?

Grundläggande är att se verksamheten som ett sätt att ge unga tjejer möjlighet att skapa förståelse för sina villkor i samhället och vilka villkor som präglar deras liv. Man kan se fotbollen som en katalysator i tjejernas liv. Två villkor präglar tjejernas tillvaro: materiella villkor och diskursiva villkor. Det senare fokuserar på tankemönster. Verksamheten skapar utmaningar och nya former för inkludering och deltagande. Verksamheten kan ses som en politisk praktik. Den kan även betraktas som ”en ny sorts föreningsidrottande” eller bara som tjejer som vill spela fotboll.

Bollen är ett imponerande projekt som är unikt inte bara i landet utan även globalt. Ledarna och deltagarna har gjort ett ”hästjobb” vid genomförandet. Verksamheten kan ses som en pågående diskussion kring i vilken utsträckning idrotten kan vara en pusselbit som svar på samhällets utmaningar och ett medel för deltagande och inkludering. Man kan bara hoppas på att liknande projekt skapas i framtiden, runt om landet.

Copyright © Anders Östnäs 2024

Referenser

Ahmad, A. (2011). British football: Where are the Muslim female footballers? Exploring the connections between gender, ethnicity and Islam. Soccer & Society 12(3), 443-456.
Carlman, P (2015). ”Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott”. Idrottsskolan som en praktik för formandet av idrottsbarndomar. Doktorsavhandling, Karlstad universitet.
Högman (2021). Barn i rörelse. Om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter. Doktorsavhandling, Karlstad universitet.
Samie, S.F. (2018). De/colonising ‘sporting Muslim women’. Post-colonial feminist reflections on the dominant portrayal of sporting Muslim women in academic research, public forums and mediated representations. I: Ratna, A. & Samie, S.F., (red.) Race, gender and sport: the politics of ethnic ‘other’ girls and women (35-62) New York: Routledge.
Walseth, K. & Fasting, K. (2004). Sport as a means of integrating minority women. Sport in Society 7(1), 109-129.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.