Varken skakad eller rörd

Gunn Nyberg
UTEP, Stockholms universitet

Den här avhandlingen har som huvudsakligt syfte att utforska lärarutbildares, och i viss mån studenters, syn på skolämnet idrott och hälsa samt lärarutbildningen för denna i Norge. Kjersti Mordal Moen har genomfört en fallstudie där 16 lärarutbildare (varav en var ledare för institutionen) och 30 studenter på ett utvalt lärosäte intervjuats. Intervjun med studenterna och institutionsledaren har mest tjänat som en form av triangulering av resultatet. Formen för avhandlingen är en monografi på engelska och den omfattar imponerande 341 sidor som jag här ska försöka redogöra för.

Avhandlingens huvudfrågeställning lyder: ”How do physical education teacher educators view PETE (Physical Education Teacher Education) in Norway and what, if any, implications does this have for the education of PE students at the institution?”. Annorlunda uttryckt är syftet att utforska lärarutbildares (i ämnet idrott och hälsa) syn på skolämnets syfte och dess ”nature” såväl som universitetsutbildningens syfte och ”nature”. Med uttrycket ”nature” menar författaren hur idrottslärarutbildningen ter sig i praktiken. De mer preciserade frågeställningarna lyder som följer:

1.0 How do PETEs (and PE students view the purposes of PETE?
1.1 What are their philosophies and ideologies regarding PE and PETE?
2.0 How do PETEs (and PE students) view the nature of PETE in practice?
2.1 How do PETEs view their roles and identities as PETEs?
2.2 a) How do PETEs experience working as PETEs?
2.2 b) How do PE students experience being PE students?
2.3 How do PETEs implement the kind of teacher education the institutions is supposed to offer the students?

I avhandlingens introduktion kan man dock läsa en något utvidgad syftesbeskrivning. Eftersom tidigare forskning (oklart om författaren menar nationell eller internationell) visar att idrottslärarutbildning tenderar att reproducera lärare som fokuserar på tekniska färdigheter, samtidigt som de nationella styrdokumenten understryker ”the moral, theorethical and political aspects of becoming a PE teacher, as well as technical skills”, reser detta, menar Moen, frågan om hur intentionen i nationella styrdokument överensstämmer med ”the real world of PETE in Norway” (s.5). Denna fråga blir också väldigt framträdande i resultatredovisningen vilket jag återkommer till.

Moen Mordal tar i sitt forskningsprojekt utgångspunkt i grounded theory. Denna teoretiska ansats beskrivs kort som ett sätt att utveckla teorier och begrepp genom att empiriska data och teoretiska begrepp ges möjlighet att samverka i en dialektisk process. Den här ansatsen manifesteras i avhandlingen genom att författaren först bidrar med en utförlig redovisning av tidigare forskning om såväl ämnet physical education (PE) som physical education teacher education (PETE). Moen bidrar här med en gedigen och intressant (och för forskarstuderande allmänbildande) genomgång av hur olika teoretiska perspektiv och begrepp använts i forskningen om PE och PETE, både internationellt och nationellt (i Norge), sedan 1990-talet. Utifrån denna genomgång diskuteras sedan ett antal begrepp som de olika teoretiska perspektiven genererat och som anses vara relevanta för den studie Moen själv skall genomföra. Begreppen avses att användas som s.k ”sensitizing concepts” vilka, enligt den grounded theory-ansats som valts, kan tjäna som sensorer för att identifiera processer och fenomen i empirin. På vilka premisser har då dessa begrepp valts ut? Författaren har inte gjort det krångligare än att välja de som bedömts som mest populära att använda och av tidigare författare ansedda som användbara analytiska verktyg.

De teoretiska perspektiv som Moens forskningsgenomgång ger exempel på är critical theory, socialization theory, behaviourist theory, gender or feminist theory samt social constructivist, cultural sociological och figurational theory. Utifrån dessa ansatser har hon valt sina ”sensitizing concepts”, bland annat power, ideology, reflexivity, habitus, networks, sex and gender, för att genomföra den teoretiska kodning som ingår i analysförfarandet och som enligt grounded theory kan bidra till att nya begrepp och teorier kan växa fram ur det empiriska materialet.

Vad blir då resultatet av denna spännande ansats? Som jag nämnt tidigare är resultatdelen väldigt omfattande och genomsyras av en jämförelse mellan lärarutbildarnas intentioner och styrdokumenten. Bland annat är en stor del av resultatet kategoriserat med utgångspunkt i styrdokumentens ”competency aims” och där lärarutbildarnas/utbildningens tillkortakommanden lyfts fram i all sin nakenhet. Denna jämförelse med lärarutbildningens nationella styrdokument kan jag inte, vare sig i syftesbeskrivningen eller i avhandlingens teoretiska perspektiv, se som så framträdande som utrymmet i resultatdelen vill göra gällande.

I resultatdelen sker inte heller någon analys med teoretisk kodning utifrån de ”sensitizing concepts” som valts ut. Däremot relaterar författaren kontinuerligt till tidigare forskning vars resultat bekräftas gång på gång vilket bidrar till att ge den 80 sidor långa resultatdelen ett intryck av upprepning av forskningsgenomgången, exempelvis att majoriteten av lärarutbildarna ansåg syftet med ämnet PE vara att få barn och ungdomar att tycka att det är roligt att vara fysiskt aktiv, att detta uppnås genom att presentera ett brett utbud av olika sporter och att detta i sin tur skall leda fram till en framtida hälsosam livsstil. Flera ansåg också att syftet med ämnet är att utveckla sociala färdigheter, motorik och färdigheter i olika sporter. Intervjuerna med studenterna gav liknande resultat med den skillnaden att dessa betonade hälsoaspekten framför ’lustaspekten’ medan förhållandet var det omvända hos lärarna.

Behållningen av denna långa resultatredovisning ligger främst i beskrivningen av hur lärarutbildarna iscensätter sin förståelse av hur undervisningen ska gå till för att svara mot syftet (så som syftet förstås). Det är igenkännande och tankeväckande läsning för både lärare och lärarutbildare och i högsta grad relevant även för svenska förhållanden.

Analysen av resultatet, och därmed författarens utvalda ”sensitizing concepts”, framkommer i diskussionsdelen, som även den sträcker sig över 80 sidor. Här används begreppen för att, som jag förstått det, dels identifiera processer och fenomen och dels förklara resultatet.

Ideologibegreppet, i betydelsen vilka subjektiva värderingar som tillerkänns syftet med PE och PETE, utgör en första del i vilken flera, redan tidigare (av bland andra Green och Tinning) identifierade, ideologier anses passa. Här lyfts dock fram hedonism som en framträdande, ej tidigare identifierad ideologi; lustaspekten betonas tydligt av lärarutbildarna. Andra ideologier som enligt Moen blir tydliga är bland annat liberal individualism som här förklaras med det individuella ansvaret för hälsan samt idén kring sport som självklart hälsosam:

Thus, the ideologies of hedonism and sports (performativity) seemed like guiding principles among the majority of the PETEs, in the sense that the overarching aim was to make youngsters active, fit and healthy (and thin) (Evans & Davies, 2004b) through enjoyable PE (sporting activities) (s. 242)

Låter det bekant? Norska idrottslärarutbildare verkar spegla svenska idrottslärares syn på ämnet idrott och hälsa om man beaktar svensk idrottspedagogisk forskning. Vidare menar Moen att lärarutbildarna betraktar utbildningens mål i termer av performativitet, det vill säga att utbildning skall leda till att studenterna skall kunna genomföra undervisning som är i linje med hedonism och liberal individualism med hälsosam livsstil som mål. Det är ’goda praktiker’ som skall utbildas och den eftersträvade reflektionsnivån begränsar sig enligt analysen till att hantera den praktiska undervisningen.

Diskussionsdelen fortsätter med en noggrann genomgång och analys med hjälp av övriga ”sensitizing concepts”. Texten är lång men välformulerad och begriplig. Den präglas av upprepningar som antagligen blir en ofrånkomlig konsekvens av valet av upplägg och kategorisering. Framträdande blir beskrivningen av de olika nätverk som lärarutbildarna är del av och som de både påverkas av och själva påverkar, vilket författaren ser som en stark förklaringsgrund till lärarutbildarnas syn på ämnet och utbildningen. Som förslag på vidare forskning nämner Moen det nätverk där ”mentor teachers” ingår, alltså det som vi i Sverige benämner VFU-lärare. Anledningen till intresset är att hon slås av hur lärarutbildarna så tydligt lämnar ifrån sig ansvaret till ’experterna på fältet’ och ser inte sig själva som betydelsefulla i den delen av utbildningen.

Sammantaget blir slutsatsen att svaret på frågan i rubrikens avhandling ”shaking or stirring” är nej. Lärarutbildningen varken ’skakar’ eller ’rör om’ studenternas föreställningar om vad deras blivande yrke kommer att innebära. Min egen slutsats blir att jag själv blev varken ’skakad’ eller ’rörd’ av resultatet eftersom det inte framkom något överraskande. Däremot innehåller avhandlingen flera delar som är intressanta och lärorika. Utöver det jag redan nämnt (forskningsgenomgången och lärarutbildarnas förståelse av hur iscensättningen av utbildningen bör gå till) kan också sägas att så småningom (det krävdes en andra läsning av diskussionsdelen) blev grounded theory – ansatsen och det sätt den hanterades på tydlig och begriplig. Moen har varit genomgående noggrann i sin beskrivning av hela forskningsprojektet och texten är begriplig och innehåller flera intressanta avsnitt. Ett annat sätt att beskriva avhandlingen är att den innehåller väldigt mycket text som präglas av upprepningar och känslan av att den aldrig tar slut kan ta överhanden. Men – det beror på vilket perspektiv man väljer att inta, eller hur?

Copyright © Gunn Nyberg 2012.

Läs mer på idrottsforum.org om

• idrottspedagogik
• norsk idrott, idrottspolitik och idrottsforskning

Download this book for free at http://www.nb.no/idtjeneste/URN:NBN:no-bibsys_brage_33417