Konstantis Foussianis
Hasse Borg – ett liv för fotbollen. En säsong i himmelriket
255 sid, kart.
Västerås: Sportförlaget 2004
Konsten att säga allt och ändå ingenting… Ungefär så tänker jag då jag läser Borgs Ett liv för fotbollen – En säsong i himmelriket. För boken beskriver dels Borgs egen fotbollskarriär. Dels är den en slags programförklaring där han resonerar kring sin roll som sportchef i Malmö FF, om den nya fotbollsekonomin i allmänhet och om Malmö FF:s utveckling från 1999 och framåt i synnerhet. Den handlar om turerna kring Zlatan Ibrahimovics övergång till Ajax, om förhandlingstaktik, om ”skattesmällen” som drabbade Borg 2003, om hans framtidsvisioner etc. etc. Borg vill som sagt berätta allt – på samma gång. Och tyvärr blir resultatet därför både spretigt och okoncentrerat.
Inledningen tar avstamp i Örebro där Borg växer upp och lägger all sin tid på diverse sporter. Det är väl ok läsning, men åtminstone jag ryggar för de lite väl snusförnuftiga kommentarer som smyger sig in emellanåt. Någonstans heter det t.ex. att det idrottsliga mångsysslandet förde mycket gott med sig eftersom ”det stärkte viktiga muskel-grupper och förbättrade balans och smidighet”.
Sedan bär det vidare via BK Forward, Örebro SK och landslaget, till proffsåren i tyska Eintracht Braunschweig och slutligen Malmö FF, med tillhörande redogörelse över livet som fotbollsspelare med allt vad det innebär av hårt arbete, uppoffring, slit och framgång, men också nederlag, skador, tvivel och frustration.
Bokens andra del behandlar Borgs engagemang i MFF och hans roll som sportchef i klubben. Den här delen är den mest intressanta. Dels för att den ger en relativt grundlig bild av det som Borg kallar MFF-modellen. Men också för att den innehåller resonemang om fotbollsutvecklingen i stort, i synnerhet kring den förändring som sker i takt med den tilltagande kommersialiseringen.
”Fotboll är nämligen mycket annat än det som händer på fotbollsplanen. Fotboll är också pengar, organisation, marknadsrelationer och konkurrens om sponsorer och mediautrymme”, menar Borg.
Att begrepp som affärsidé, produktkvalitet, varumärke, produktutveckling, förädling etc. regelbundet återkommer under läsningen är därför inte så konstigt, utan snarare en återspegling av det ekonomiska system som fotbollen är en del av.
Borg kunde utan vidare ha utvecklat de här avsnitten på bekostnad av bokens avslutande kapitel som känns omotiverade. Åtminstone tycker inte jag att Borgs dagboksliknande anteckningar från säsongen 2004 är särskilt intressanta. Inte heller hans utfall mot skattemyndigheten känns som speciellt angelägen läsning. Kapitlet vars innehåll Borg själv definierar som ”smågodis”, och som mest verkar bestå av överblivet material, kunde han också ha dumpat.
