Ett slags sportlexikon

Mikael Londos
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola 



Ray Stubbs (red)
The Sports Book: The sports, the rules, the tactics, the techniques
447 sidor, hft., ill.
London: DK Books 2011
ISBN 978-1-4053-6741-7


Vad idrott är och vad som kan räknas som idrott är frågor som det går att ställa sig, och detta görs med jämna mellanrum av forskare inom idrottsvetenskapen. Boken The Sports Book är inte en bok som kan hjälpa till med att reda ut ovan ställda frågor, då den enbart listar 200 idrotter i ett lexikon och redogör för idrotternas huvudsakliga regler mm. Att ha boken liggande framme på soffbordet kan säkert locka till att bläddra i den precis som en bildrik konstbok gör. Möjligheten att slänga sig med termer och begrepp är enorm, vilket säkert ökar på värdet av idrottskapitalet i bekantskapskretsen.

Det finns dock en del frågor som poppar upp i mitt huvud när jag läser igenom boken, som är på 450 sidor och rikligt illustrerat. Exempelvis: vad har hänt med utbudet av idrotter över tid och vilka tillkommer eller faller från och hur delas idrotterna in i olika kategorier?

Boken inleds med en presentation av samtliga olympiska spel från 1896 och fram till idag, samt en kort presentation av de paralympiska spelen. Denna inledning inträffade som en snabbrepetition av när alla fantastiska prestationer egentligen hände och vilka idrottsmän och -kvinnor som var särskilt framträdande vid de olika olympiska spelen (OS), detta tack vare alla foton som ramar in kapitlet. Det finns gott om vinteridrottare från såväl Finland som Norge representerade och den ende svensk som nämns är skytten Oscar Swahn; som sextioåring tog denne guld 1908 och han fortsatte dessutom att tävla under ytterligare två OS. Efter en snabb koll på nätet kan jag konstatera att Swahn tog tre guld, två brons och ett silver under dessa tre OS. Silvret så sent som 1920, (72 år gammal).[1] Resten av bokens kapitel ägnas åt olika kategorier av idrotter. Dessa illustreras enbart av teckningar, vilket ger ett mer tidlöst men även ett tråkigare intryck. Noteras skall att det handlar uteslutande om olika former av tävlingsidrotter. Varje presenterad idrott introduceras med hjälp av olikfärgade knappar som talar om kategorin och om idrotten bedöms utifrån tid, tillryggalagd sträcka, domare eller antalet gjorda mål. Dessutom anges det om idrotten utförs i perioder och även om det är individuell eller lagidrott. Denna varubeteckning finns angiven vid alla de olika idrotterna. Vidare görs en beskrivning av varje idrott, men den kan variera väldigt beroende på om det är en ovanlig idrott eller en som är välkänd. Jag saknar ordentliga redogörelser för de små och mer exotiska idrotterna. Alla idrotter har visserligen rubriker som ”översikt” och ”värt att veta” och många idrotter har även små rutor med specialkunskap om idrottens förgrundsgestalter eller händelser som har haft särskild betydelse för idrotten. Ett exempel kan hämtas från kampidrotten Sombo. Ryssen Oshchepkov skapade idrotten för att förbättra soldaternas närstridskunnande i Stalins arme. Inspiration till idrotten hämtades bland annat från Judons skapare Jigaro Kano, vilket Oshchepkov var noga med att berätta. När Stalin fick höra talas om detta fick Oshchepkov sätta livet till, för allt av godo skulle komma från Sovjetunionen!

Dragkamp tillhör kapitlet med lagidrotter och inte kampidrott. Däremot tillhör inlineshockey kapitlet ”idrotter på hjul” och inte lagidrotterna. Kampidrotterna och träffidrotterna är inordnade utifrån vad idrotten går ut på. Däremot är motorsport, djursport och ”idrotter på hjul” indelade efter transportsättet.

De olika idrotterna delas in tolv kategorier, som var och en utgör ett kapitel. Det första är athletics (ett svåröversatt ord) och består av alla friidrottsgrenarna samt gång, orientering, triatlon och modern femkamp. Nästa kapitel är gymnastik, hit hör alla gymnastikgrenarna samt tyngdlyftning och styrkelyft. Är inte att lyfta skrot väldigt atletiskt? Kapitel tre ägnas åt lagidrotterna, vilka är dubbelt så många som idrotterna i varje enskilt annat kapitel. De olika bollspelen får dessutom stort utrymme, fotboll får till exempel åtta sidor, basketboll sex sidor och alla de olika varianterna av rugby hela 16 sidor. Boken är engelsk, det behövde jag kanske inte säga, och det förklarar säkert varför innebandy har en halv och cricket sex sidor. Cricket är en enormt stor idrott räknat till utövare men har inte fått genomslag i de brännbollsspelande nordiska länderna. Fjärde kapitlet ägnas åt racketsport och dit hör enbart racketspel utövade som singel eller dubbelspel likt tennis och bordtennis mm. Mjuktennis får en egen rubrik och utövas av många i Asien. Därefter följer kapitel med kampidrotter, vinteridrotter, vattenidrotter, träffidrotter, idrotter på hjul, motorsporter, djursporter och extremidrotter. I kapitlen presenteras en mångfald av såväl kända som udda idrotter. Shinty, en landhockeyvariant som endast utövas av sex klubbar nämns, likaså land yachting, segling på hjul samt jianzi (fjäderboll), ett asiatiskt spel som sprider sig över världen.Det framgår tydligt av presentationen av idrotter att boken utgår från det engelska perspektivet, och därmed är den inte heller komplett, något redaktören är medveten om. Jag saknar dock en förklaring av hur urvalet av idrotter gått till och hur idrotterna har delats in i olika kategorier. De olika kapitlen präglas av helt olika indelningsgrunder som att det finns vinteridrotter men inga andra årstidsidrotter. Ishockey tillhör inte vinteridrotterna utan ingår i lagidrotterna samtidigt som vattenpolo tillhör vattenidrotterna. Vattenidrotterna kategoriseras utifrån mediet som idrotten utförs i, men fallskärmshoppning och paraglidning benämns inte som luftidrotter enligt samma resonemang utan ingår i extremidrotter med allt från ultralöpning till klippdykning. Med andra ord en salig blandning. Dragkamp tillhör kapitlet med lagidrotter och inte kampidrott. Däremot tillhör inlineshockey kapitlet ”idrotter på hjul” och inte lagidrotterna. Kampidrotterna och träffidrotterna är inordnade utifrån vad idrotten går ut på. Däremot är motorsport, djursport och ”idrotter på hjul” indelade efter transportsättet, men detta blir inte heller heltäckande då det färdas på skidor, skridskor, roddbåt och kanot mm. i andra kategorier. Slutligen irriterar jag mig på att bland fälttävlan, hästhoppning, hundspann, kamelracing finns det bland djuridrotterna sportfiske med, som ju är jakt! Casting som är en träffidrott med fiskespö finns dock inte med och inte heller agility eller kaninhoppning bland djuridrotterna. Hade det funnits ett register i bokstavsordning hade det gått att finna den idrott du vill finna utan att bläddra igenom hela boken eller leta igenom hela innehållsförteckningen.

När jag fick The Sports Book i min hand letade jag fram ett gammalt sportlexikon som låg långt in i en bokhylla, IPC stora sportlexikon med fyra av Sveriges stora ur årgång -56 på framsidan, Björn Borg, Ingemar Stenmark, Frank Andersson och Linda Haglund (Swedrup & Falck 1975). Detta lexikon är ursprungligen även det från England men översatt och anpassat till svenska förhållanden. Vid en jämförelse har det tillkommit ungefär 50 olika idrotter från 1975 till idag. Det kapitel som har ökat mest omfångsmässig är kampidrotterna med ett stort antal vapen-, slag-, spark- och greppidrotter som kung fu, kickboxning och sumobrottning. Hjulidrotter i ramper och hinder som BMX cykel och skateboard har tillkommit. Vinteridrotterna har även de utökats med olika varianter av snowboard och freestyleskidor. Det har även försvunnit idrotter, – med det inte sagt att de har upphört – från årets lexikon, som t.ex. armborstskytte, skibob, brevduvetävling, luftballong, segelflyg och rollerderby.  Den sistnämnda idrotten harnyligen blivit upptagen inom Svenska Skridskoförbundet. Rollerderby får betraktas som en ny idrott i Sverige, men den är sedan länge etablerad i andra länder. Jag kommer ihåg när jag var i USA 1972 att det då ofta sändes rollerderby på tv. Idag vänder sig rollerderby i Sverige främst till kvinnliga utövare och det verkar som att det tilltalar högskolestuderande. Oktobernumret av Malmö högskolas studenttidning har ett reportage om rollerderby (Olsson 2011).

Sammanfattningsvis ger boken en bra överblick av en stor mängd olika idrotter samlat på ett ställe, om det nu är någon som behöver det. Jag kan se ett värde med boken, om du vet vad du vill läsa om och där få en kort introduktion till hur en idrott utövas med information om regler, taktik och teknik. Längst bak i boken finns kontaktinformation till alla idrotter som nämns med angivna hemsidor. Jag tror att det är möjligt att hitta mycket spännande på dessa nätsidor, men det behöver man ju inte boken till, det räcker med en enkel sökning på internet.

 

Referenser

Olsson, Sarah. (2011), Dubbel vinst för Malmös rollerderby-lag. Mahskara: magasin för Malmö högskolas studenter. Vol. 69 nr. oktober, S. 2

Swedrup, Görel & Falck, Thomas (eds.) IPC stora sportlexikon. IPC Publishing Company, Örebro, 1975.

 

Not

[1] Bilder, illustrationer, filmer och instruktioner som ingen bok kan komma i närheten av finns påwww.olympic.org .

 

 

© Mikael Londos 2011.


Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
Kjøp boken fra Capris.no
Køb bogen fra Adlibris.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com
Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.