Nittio procent tävling och tio procent träning: Sporty Business i näringslivet

Idrotten fascinerar. Idrotten inspirerar. Dessa enkla sanningar har under flera år lett flertalet företag inom näringslivet att ta hjälp av f.d. elitidrottare eller tränare/coacher för att hitta genvägar till den perfekta prestationen, eller inspireras till att tänka som vinnare. Intressanta frågor är vart denna ”hype” och starka övertro till idrottens idéer och metoder kommer ifrån och hur överförbara idrottens modeller och metoder egentligen är till ett näringslivsmässigt kontext.

Dessa frågor utgör kärnan i den nyligen (2005) utgivna norska boken Sporty Business. Boken är skriven av Anders Hall Grøterud, journalist och före detta landslagstränare i triathlon, och Geir Jordet, forskare i idrottspsykologi från Norges idrottshögskola (nu i Groningen, Holland) som bl.a. undersökt uppmärksamhet och perception inom fotboll. Förutom att ha en stadig grund i den akademiska världen (Jordet med sin doktorstitel och Grøterud med sina studier inom idrottspsykologi på idrottshögskolan i Norge), har författarna erfarenhet av elitidrott i praktiken på fältet, men även av näringsliv och överföringen av idrottens metoder till just näringslivet. Denna mix i författarnas bakgrund gör ingången till boken extra spännande.

Grundtanken i boken är inte särskilt ny. Intresset för idrotten, och då framförallt för elitidrotten och framgångsrika elitidrottare och coacher/tränare, har tydliga rötter ända tillbaks till de gamla grekerna. I Sverige heter elitidrottens affischnamn som, till ansenlig taxa glatt röjer hemligheterna bakom den ultimata framgången till ivrigt antecknandes och entusiastiskt huvudnickandes chefer, bland annat Gunde Svan, Torbjörn Nilsson och Sven-Göran Eriksson. I Norge stavas dess motsvarigheter Björn Dählie, Egil Drillo Olsen och Johann Olav Koss.

En intressant ingång kopplat till dessa namn är frågan varför vi blir så engagerade i toppidrotten? Detta upptar merparten av första delen i boken. Den röda tråden i denna del är begreppet ”överföringsvärden” (”overforingsverdier”). Här diskuterar man idrottens roll i ett kulturellt perspektiv (idrotten som uttrycksform jämfört till exempel med konst) och i ett nationellt perspektiv (Norge som idrottsgalen nation), för att sedan lägga fram tre grunder till idrottens tjusningskraft. Dessa är att idrotten täcker ett behov av spänning, upplevelser och underhållning, att idrotten berättar historier som är viktiga för oss, samt att idrotten utgör en tydlig prestationsmodell för samhället i stort.

Vidare går man i boken första del in på kopplingen mellan toppidrott och näringsliv ur ett historiskt perspektiv, där bland annat den omdiskuterade och sedan många år tillbaks inom näringslivet mest verkande ”prestationspsykologen” Willi Railos framgångar utgör en viktig pusselbit. Inte minst kopplat specifikt till idrottspsykologin och mental tränings utveckling och rykte idag, är det intressant att fundera över den roll som Railos banbrytande bok Bäst när det gäller har haft för populariserandet av idrottspsykologin utanför elitidrotten, på gott och ont.

Del 1 i boken avslutas med ett kapitel som mer specifikt behandlar begreppet överföringsvärden mellan idrott och näringsliv. Detta intressanta begrepp har de senaste 15 åren använts bland annat av Olympiatoppen i Oslo och syftar brett till hur metoder som används (då oftast framgångsrikt) i en situation eller domän kan överföras till andra situationer eller domäner.  Konkret handlar det här om vilka metoder, tekniker och modeller inom idrotten som har störst effekt att överföra till andra områden, som t ex näringslivet. I boken har dessa tankar operationaliserats i en ekvation som stipulerar att överföringsvärdet (ju högre desto bättre) är lika med metodens, eller färdighetens, allsidighet (hur många situationer den är användbar i) multiplicerat med dess betydelse (hur central den är för situationer som påverkar prestationen) och dess innovationsgrad (till vilken grad den tillför något nytt). Produkten av dessa tre faktorer delas sedan med den grad av anpassning som krävs för att metoden ska fungera i den nya domänen. Följaktligen ger en metod eller färdighet som kan användas i många situationer, som är mycket central för prestationen, som tillför mycket nytt, samt som innefattar relativt lite anpassning till den nya domänen sammantaget ett stort överföringsvärde.

I del två kopplar författarna begreppen träning och energi till näringslivet och resonerar kring hur idrottens träningsprocess och träningsmetoder kan överföras till näringslivet för att maximera prestationen. Man problematiserar vad prestation och träning betyder inom näringslivet respektive idrotten och vilka skillnader som finns mellan domänerna. Baserat på den amerikanske idrottspsykologen Jim Loehr och hans tankar i boken The power of full engagement diskuterar man bland annat att inom näringslivet handlar det om 90% tävling och 10% träning, medan inom idrotten snarare det omvända gäller. Här ges även exempel på hur idrottens metoder kring träning och energi kan användas inom näringslivet, illustrerat i så kallade cases.

Del tre, som sidmässigt utgör den överlägset största delen av boken, behandlar området idrottspsykologi i sju kapitel. De sju kapitlen fokuserar på koncentration, flow, motivation, självtillit, anspänningskontroll, att hantera motgång, samt visualisering. Varje område är väl förankrat i relevant idrottspsykologisk forskning, men man lyckas samtidigt ta ned diskussionen på en mycket konkret nivå med praktiska exempel; en delikat konst som många tidigare författare strandat på då man antingen tenderat att vara för vetenskaplig och abstrakt eller göra våld på den vetenskapliga kunskapen och förenkla för att göra det tillgängligt. Grøterud och Jordet lyckas här undvika dessa båda riskmoment och håller sig därmed ”på bommen” genom hela boken.

Del 4 fortsätter att presentera kunskap från det idrottspsykologiska fältet, dock mer från ett socialpsykologiskt perspektiv (samspel och kommunikation). Områdena som fyller de tre kapitlen här är kommunikation, laget och gruppdynamik, samt prestationscoaching. Även här vävs vetenskapligt understödd kunskap samman med praktiska exempel och anekdoter från näringslivet för att återknyta till röda tråden.

I sista kapitlet knyts allt ihop och författarna återvänder till begreppet överföringsvärde och rangordnar de i boken presenterade teknikerna/metoderna som har störst överföringsvärde till näringslivet. Dessa är enligt författarna (uppifrån och ned i betydelse): visualisering, energibalans, prestationscoaching, systematisk träning, mentala färdigheter i prestationsögonblicket, samt synliggörande av prestationer. Här kan man tycka att författarna missat en teknik/metod som har vedertagen potential, såväl inom idrotten som utanför, nämligen målsättning. Dock, en rangordning som denna är svår att göra objektiv och måste givetvis ses utifrån situation, person och historia.

Sammantaget är min uppfattning att Sporty Business är en välskriven och tankeväckande bok på ett relevant och spännande område, ett område som dessutom ligger rätt i tiden. Ett extra plus utgörs av de många och stämningsskapande färgbilderna i boken, en observation som får en författare med erfarenheter av och insikter i de bistra budgetvillkoren för just bilder hos svenska bokförlag för idrottsvetenskaplig facklitteratur att ställa sig den milda frågan om författarna (a) varit exklusivt sponsrade av norska oljeindustrin, eller (b) redan jobbat framgångsrikt och mycket lukrativt med överföringen av idrottens metoder i näringslivet. I vilket fall som helst är det sällan man skådat en bok inom idrottsvetenskap med så många vackra och stämningsfulla bilder, vilket tillför boken ytterligare värde. En liten negativ kommentar är dock att många exempel från näringslivet och även från idrotten, av naturliga skäl, är från norska personer och grupper. Boken är skriven utifrån ett tydligt norskt ramverk. Detta gör det förmodligen lite svårt här och där att som svensk förstå kraften i kopplingarna och exemplen. Detta är dock en petitess i helheten då boken fungerar mycket bra som inspirationskälla även om man inte känner till huvudpersonerna i exemplen.

Idrottens tjusningskraft när det gäller att hitta den ultimata prestationen i andra områden lär knappast blekna, utan snarare förstärkas. Då prestationen inom idrotten ofta är lättare att mäta, kvantifiera och utvärdera blir även vägen till prestationen mer synlig. Här har sannolikt många andra domäner, inte bara näringslivet, mycket att hämta, något som om inte förr blir mycket uppenbart när man läst Sporty Business. Boken bidrar inte direkt med ny teoretisk vetenskaplig kunskap i idrottspsykologi då man istället lutar sig mot beprövade metoder och litteratur. Bokens syfte är inte (åtminstone tolkar jag det så) att fungera som grundbok och textbok i idrottspsykologi; här har vi andra bättre alternativ som går djupare in på den teoretiska grunden. Syftet är snarare att lägga fram tillämpningsområden och sätt att tillämpa de olika idrottspsykologiska och idrottsliga metoderna. I bryggan mellan teori och praktik, mellan vetenskap och tillämpning, fyller således Sporty Business en viktig lakun. Målgrupp för boken är därmed studenter och forskare inom idrottsvetenskap (främst inom idrottspsykologi) som redan har de teoretiska grunderna men vill tillämpa dessa på områden utanför idrotten. Ytterligare en given målgrupp är de inom näringslivet som vill förbättra och utöka de 90% av vardagen som utgörs av prestation, genom att lägga mer kraft på de 10% som utgörs av träning, eller de människor som helt enkelt alltid undrat ”varför är idrotten så speciell?”.

©  Magnus Lindwall 2006 

	Köp boken från Akademika.no
	Kjøp boken fra Akademika.no
	Køb bogen fra Akademika.no