Rörelse –  en möjlighet för alla eller vad sätter gränserna

Lars Kristén
Högskolan i Halmstad

Mennesket i bevægelse avser att belysa den inneboende kraften och viljan att röra sig i såväl vardagen som i utvalda aktiviter. Människan sätts i centrum utifrån ett humanistiskt perspektiv där olika förutsättningar i t ex fysisk, psykisk och social utveckling inte utgör några hinder utan snarare bidrar till ökad förståelse och mångfald i människosyn.  Boken sätter ett fokus på pedagogiska arbetsformer där exempelvis självinsikt och personlig utveckling tillsammans med andra sätts i centrum. Författarna har en gedigen bakgrund inom fysioterapi, hälsovård och idrott. Anne Merete Kissow och Hanne Pallesen har också den beprövade erfarenheten från praktiken som bidrar till textens förankring i dagens samhälle. Författarna återkommer ofta till en fenomenologisk grundsyn på kroppen i rörelse. Denna fjärde utgåva har liksom de förra en grund i praktikutveckling och forskning men omfattar i högre grad författarnas egna forskningsbidrag till funktionshinderområdet och rehabiliteringskontexten. Didaktiska övervägande genomsyrar framställningen vilka kan vara till stor hjälp vid utformningen av olika undervisningssituationer inom såväl skola som hälsovård och sjukvård.

Bokens innehåll är pedagogiskt upplagt med tre inledande kapitel kring lärandet i rörelse med anknytning till filosofiska och didaktiska förhållande.  Kapitel 4 diskuteras synen på kroppen och hur kroppen upplevs. Kapitel 5 beskriver grundträningens beståndsdelar med fokus på upplevelsen i aktiviteten och hur planeringen kan gestaltas och därmed bidra till deltagarnas känsla av engagemang samt delaktighet. I kapitel 6 belyser författarna lekens olika dimensioner med användningsområden i både undervisning och rehabilitering. Kapitel 7 har titeln ”En model for læreprocessen” och betonar både pedagogiska och terapeutiska utgångspunkter för lärprocessen. I kapitel 8 beskrivs didaktiska och metodiska verktyg som kan stimulera till en kreativ planering av undervisningen i framförallt skolämnet idrott och hälsa. De tre avslutande kapitlen redovisar olika perspektiv på funktionsnedsättning, rörelse och rehabilitering. Författarna betonar bilden av att rörelseaktiviteter är en allomfattande process med målsättningen att stärka människans delaktighet i samhället.

Kapitel 1: ”Læring af bevægelse”
Författarna diskuterar olika betydelser av begreppet rörelse och resonerar kring att människan både har och är en kropp. Föredömligt vävs utsagor från lärare, peagoger m fl in i texten. Ett fokus är kunskapen som erhålles genom rörelse där författarna beskriver teoribildningen från bl a Merleau Ponty, Bandura och Arnold. I en figur illustreras en lärandemodell av Ileris utifrån dimensionerna Innehåll-Drivkraft-Samspel. Sammantaget understryker kapitlet lärandet i en förändring, t ex hur en rörelseaktivitet kan bidra till en ökad insikt om en själv och som medborgare i samhället.

Kapitel 2: ”Undervisningens filosofiske grundlag”
Författarna närmar sig tre olika filosofiska inriktningar: naturvetenskaplig, antroposofisk och kritisk filosofi. Syftet är att beskriva vilken människosyn de representerar, vad kunskap står för och hur lärande-undervisning uppfattas. Filosofin/teorin betraktar författarna mer som ett nödvändigt stöd i processen vid planering av undervisningstillfällen i rörelse då bl a olika begrepp behöver knytas an till lärandet.

Kapitel 3: ”Hvad vil vi med undervisningen?”
Begreppet bildning belyses som ett grundläggande mål för undervisningen i rörelse. Människans olika färdigheter och kompetenser utmanas och utvecklas, menar författarna, genom det kvalificerade självbestämmandet, som är uppbyggt kring fyra olika existentiella kompetenser. Bildningsbegreppet diskuteras också i kraft av känslomässiga och sociala kompetenser. I planering av undervisning uppmanas ledaren, läraren att tänka på deltagarnas förutsättningar att lära men även att ställa sig frågan var deltagarna är på väg i ett mer framåtblickande bildningsperspektiv.

Kapitel 4:”Kropssyn og kropsforståelser”
Kroppen i rörelse beskrivs inledningsvis från en fenomenologisk utgångspunkt. Därefter diskuterar författarna betydelsen av sinnesträning och övningar för kroppsschemat. Uppfattningar om kroppen speglas ur pedagogiska och antroposofiska aspekter. Avslutningsvis förtydligas begreppet kroppsmedvetenhet samtidigt som författarna problematiserar bl a nyttan av rörelse, träning och att finna balans mellan arbete och andra för människan meningsfulla aktiviteter.

Kapitel 5: ”Grundtræning – ett utvidet begreb”
Detta kapitel är ett av de mer omfattande delarna i boken som beskriver rörlighet, styrka, kondition, avspänning och koordination. Författarna förespråkar ett ökat inslag av allsidighet, musik och rytmik samt främjandet av personliga egenskaper vid fysiska aktiviteter och undervisning. De olika delarna i grundträningen beskrivs tydligt med en rad exempel på individuella- och gruppbaserade övningar. Författarna ger även en mängd reflekterande aspekter på grundträningen som ökar handlingskompetensen för de professioner som arbetar med dessa områden.

Kapitel 6: ”Legen”
Texten redovisar lekens funktion och attityderna till leken som fenomen. I lekens användningsområden i undervisning och terapi diskuterar författarna bl a den samsyn på lärandet som förekommer mellan olika professioner i användandet av leken i situationer med människor med och utan funktionsnedsättningar.

Kapitel 7: ”En model for læreprocessen”
Kapitlet åskådliggör en dynamisk systemmodell som bygger på författarnas mångåriga erfarenheter av undervisning i rörelse och terapi. Nyckelorden i modellen är i ordningsföljd: Upplevelse (central utgångspunkt) – Fördjupning – Reflektion – Analys – Medvetandegörande – Handling. De olika begreppen kan förstås som en cyklisk process där de enskilda delarna kan gå tillbaka till själva Upplevelsen och därefter fortsätta i den cykliska processen. Författarna avslutar kapitlet med en reflektion kring gränssättningen mellan undervisning och terapi som beskrivs som ”hårfin” och personlig i sin utgångspunkt.

Kapitel 8: ”Didaktik og metode”
Författarna tar upp olika undervisningsformer och metoder med fokus på deduktiv, ramstyrd, induktiv och abduktiv undervisning. Även arbetsformer och organisering diskuteras. Undervisningen föreslås vara flexibel och utgå från ett deltagarstyrt arbetssätt.  Rörelsepedagogen Rudolf Labans rörelsekvaliteter anses vara mycket användbara i alla typer av aktiviteter och gynna människor med olika förutsättningar.

Kapitel 9: ”At have et handicap”
Kapitlet tar sin utgångspunkt i människor med funktionsnedsättning och hur undervisningen i rörelseaktiviteter kan gestaltas. Forskningen kring funktionsnedsättning utgår ofta från något av följande synsätt: det medicinska, det miljörelativa eller det socialkonstruktivistiska. Funktionsnedsättning och identitet exemplifieras genom ett antal berättelser om att leva med en funktionsnedsättning. Såväl självuppfattning som kroppens identitet lyfts fram för att öka förståelsen för människans olika förutsättningar i rörelseaktiviteter.

Kapitel 10: ”Rehabilitering, krop och læring”
Författarna inleder med att diskutera rehabiliteringsbegreppet och beskriver framförallt utvecklingen och organiseringen i Danmark. Upplevelsen av kroppen i en rehabilitering kan förstås i skenet av ett medvetandegörande och erfarenhetsbaserat lärande. Själva lärandet kopplas bl a till begreppet empowerment med en utveckling av ett självbestämmande för människan.

Kapitel 11: ”Bevægelse som deltagelsse”
Rörelse kan uppfattas som en inneboende vilja hos alla människor att få utlopp för sin energi och sina känslor. Författarna lyfter fram kroppens potential och kroppen som deltagare förutsatt att delaktighet och tron på den egna handlingskraften uppmuntras från andra deltagare och samhället i stort. Gruppaktiviteter kan stärka den sociala dimensionen och anpassade fysiska aktiviteter stimulerar alla deltagare oavsett funktionsnedsättning eller ej.

Konklusion
Läroboken Mennesket i bevægelse: krop, læring, aktivitet og deltagelse bidrar på ett utvecklande sätt till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa och fysioterapi samt övriga ämnen där fysisk aktivitet och rörelse är en del av lärandet. Boken utgår från en helhetssyn på människan vilken omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer, och dess didaktiska och pedagogiska utgångspunkter tillför ny kunskap hos såväl erfarna som oerfarna läsare. En intressant utveckling av innehållet har skett i de avslutande kapitlen med ny forskning kring funktionsnedsättning, rehabilitering och rörelse.

Copyright © Lars Kristén 2018