Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI)

0

Katarina Lundin
Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet


Foto: Anders Andersson/Studentlitteratur AB

I alla sammanhang där människor träffas är språket centralt, och i alla kommunikationssituationer har språket en avgörande funktion att uttrycka innehåll och mening. Utöver detta har språket en central roll när det gäller att socialisera in språkbrukare i nya sammanhang, och kommunikationen i idrottskontexter utgör inget undantag. Idrottsvärldens olika kontexter utgör viktiga socialisationsarenor för många barn och ungdomar men även för vuxna idrottsutövare i allt från motions- till elitsammanhang. Här har aktiva tränare, ledare och coacher liksom tävlingsfunktionärer en central roll. Om man i idrottsvärlden även inkluderar den del av befolkningen som uppträder som åskådare vid olika idrottsliga aktiviteter och evenemang blir det sammantagna deltagarantalet stort.

Idrottskontexten ingår även i en samhällelig kontext där deltagarna kommer att utveckla en samhällelig identitet. Detta framgår inte minst i barn- och ungdomsskolans olika styrdokument som understryker vikten av att barn och unga fostras så att de blir demokratiska, samhällsorienterade och samhällsansvariga individer. I ett liknande syfte skapar olika idrottsföreningar egna policydokument som kan handla om språkbruk eller code of conduct.  På så vis är idrotten även en viktig faktor i ett nationellt demokratiseringsarbete – människor möts i olika idrottsliga sammanhang, och att förstå dessa möten är en del av demokratifostran.

Olika aspekter av språk och idrott i kombination presenterades och diskuterades under den första konferensen för det nystartade Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI). Nätverket ISSI hade sin första konferens den 14/1–15/1 2021 vid Linnéuniversitet, i arrangemang av Katarina Lundin, gästforskare i idrottsvetenskap. Under nätverkskonferensen gavs utöver introduktions- och avslutningssessionen sammanlagt 9 olika presentationer med sammanlagt 10 föredragshållare från Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Helsingfors universitet, Malmö universitet och Örebro universitet. Utöver föredragshållarna deltog seniora forskare, icke-seniora forskare, doktorander, adjunkter och studenter i konferensen.

Nätverket ISSI utgör en mötesplats för forskare från olika forskningsfält, som pedagogik, filosofi, nordiska språk, idrottsvetenskap, och svenska som främmandespråk. Deltagarna i ISSI intresserar sig i sina projekt och studier för olika perspektiv på och aspekter av språk och idrott, där kommunikativa aspekter av möten i idrottskontexter beforskas. Beroende på nätverksdeltagarnas primära forskningsdisciplinära hemvist utgår projekten från idrottsvetenskapen, där språkliga aspekter lyfts in i analyserna, eller från språkvetenskapen, där språkanalytiska redskap tillämpas på empiriskt material hämtat från idrottssammanhang. De resultat som presenterades på nätverksträffen pekar ut nya och fördjupade intressefält för en språkvetenskaplig forskning om idrott och för en idrottsvetenskaplig forskning med språkliga och kommunikativa perspektiv, ofta med ett gemensamt överordnat intresse för frågor om exempelvis makt, lärandeaspekter, demokrati och inkludering.

Konferenspresentationerna utgick från antingen språkliga perspektiv eller idrottsvetenskapliga perspektiv, samtidigt som de båda perspektiven förenades i en idrottskontext.

Det primära målet med nätverkets första träff var att skapa kontaktytor för olika former av samarbeten på kortare och längre sikt när det gäller såväl forskning som utbildning. På forskningssidan kan samarbeten på kortare sikt handla om att etablera kontakter för eventuella opponentskap, betygsnämnder och sakkunniguppdrag, medan samarbeten på längre sikt handlar om att etablera forskningssamarbeten. På utbildningssidan kan samarbetena på såväl kortare som längre sikt exempelvis handla om erfarenhetsutbyten av hur språkliga aspekter synliggörs i idrottslärarutbildningen och hur man arbetar med språklig medvetenhet i ämnet idrott och hälsa i skolans samtliga stadier.

Konferenspresentationerna utgick från antingen språkliga perspektiv eller idrottsvetenskapliga perspektiv, samtidigt som de båda perspektiven förenades i en idrottskontext. De idrottskontexter som är föremål för de presenterade studierna återfinns såväl inom skolsammanhang som i andra idrottsliga sammanhang, liksom i en idrottslärarutbildningskontext. I den korta sammanfattningen nedan är inga fullständiga referenser angivna, då en majoritet av presentationerna utgick från work in progress och pågående studier, vilket var tanken med nätverksträffen.[1]

Med en tydligt språkvetenskaplig utgångspunkt presenterades i ett av föredragen hur skriftliga genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet identifieras och beskrivs utifrån hur de kommer till uttryck i elevskrivna texter; genrerna positionerar elever genom att erbjuda dem olika roller [A.-M. Norberg]. Även om ämnet idrott och hälsa innehåller skriftliga uppgifter beskrivs det som ett ämne där verbalspråket är centralt. Den språkundervisning som eventuellt förekommer inom ämnet är implicit och tillgodoser en mer incidentiell språkinlärning, vilket betyder att eleverna i och för sig utsätts för situationer där olika språkliga element tränas, men språket i sig är aldrig målet. Med fokus på hur läraren i idrott och hälsa instruerar nyanlända elever under lektionerna presenterades vilka förutsättningar som skapas för de nyanlända eleverna när det gäller språkutveckling i ämnet idrott och hälsa [J. Karlsson].

I en annan studie om kommunikationen i en förberedelseklass för nyanlända elever understryks kroppsspråkets såväl styrkor som brister: i en idrottskontext där ett gemensamt verbalspråk helt saknas räcker kroppsspråket förvisso i viss utsträckning när det gäller att initiera enklare fysiska övningar, men så fort abstraktionsgraden stiger och exempelvis regler ska förklaras försvinner kroppsspråkets möjligheter att fungera som kompletterande inslag. Det är tydligt att kroppsspråket inte klarar sig särskilt långt på egen hand utan fungerar bäst i en verbalspråkskompletterande funktion [K. Lundin].

All undervisning är beroende av lärarnas didaktiska val. I ett av föredragen presenterades en studie av hur kön synliggörs och gestaltas i ämnet idrott och hälsa, med fokus på hur könsmönster skapas, upprätthålls respektive överskrids i görandet och talet om undervisning i skolämnet idrott och hälsa. De didaktiska valen utgör lärarens men också elevernas (pojkars och flickors) handlings­utrymme under lektionerna och påverkar maktfördelning [I. Oliynyk]. En motsatt utgångspunkt illustrerades i en studie om barns medskapande och delaktighet i skolämnet idrott och hälsa och hur hälsa, språk och kreativitet kan utvecklas genom att kroppen är i rörelse. Med cirkus som utgångspunkt och aktivitet presenterades olikasätt att gå bortom idrottens traditionella format för ämnet, i syfte att skapa nya former för fysisk aktivitet, där barn är medskapande [M. Lindberg].

Det idrottsliga sammanhanget för ämnet idrott och hälsa och även för idrottslärarutbildningen är skolan och följaktligen den muntliga och skriftliga kommunikation som sker där.

Liksom all undervisning är den praktiska undervisningen i ämnet idrott och hälsa centralt reglerad av styrdokument. I en systemisk-funktionell analys (SFL) och en kompletterande semantisk analys av dels den innevarande, dels den reviderade ämnesplanen för idrott och hälsa undersöks i en studie vilket innehåll som förmedlas, vilka språkliga uttryckssätt som används samt vilka konsekvenser de valda uttryckssätten kan få för tolkningen av innehållet i ämnet såväl som för ämnesspråket. Det språkliga uttryckssättet öppnar för stora tolkningsmöjligheter, något som i förlängningen får konsekvenser för idrottslärarnas didaktiska val [K. Lundin & K. Schenker].

Språkliga perspektiv är centrala även inom idrottslärarutbildningen eftersom språket spelar en tydlig roll för såväl undervisningen i som bedömningen av olika moment i ämnet idrott och hälsa. I presentationen av ett utvecklingsprojekt underströks vikten av språket när det gäller att förhålla sig bland annat ämnesspråk, bedömningsmallar och betygskriterier. Språkets centrala roll medför i sin tur att idrottslärarstudenter måste få en språklig medvetenhet och skaffa sig ett förhållningssätt till elevskrivna texter som också omfamnar kommentarer på formnivån, det vill säga elevens skriftspråk [K. Lundin & Å. Wiberg]. Detta blir viktigt inte minst eftersom ett språkutvecklande arbete ligger inom läraruppdraget, oavsett ämne.

Det idrottsliga sammanhanget för ämnet idrott och hälsa och även för idrottslärarutbildningen är skolan och följaktligen den muntliga och skriftliga kommunikation som sker där. Men även i idrottskontexter utanför skolan är språkets roll relevant för deltagarnas utövande, utveckling, progression och välbefinnande. I undersökningar av tränares instruktioner presenterades en studie av kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, inom ramen för programmet Interaktion och variation i pluricentriska språk. Med metoder hämtade från samtalsanalys, variationspragmatik och kommunikationsetnografi presenterades analyser av tränarinstruktioner i material från personlig träning med specifikt fokus på instruktioner som innehåller verbet ”tänka”, som tänk på att gå ut med hälen [M. Huhtamäki & J. Lindström].

Med empiriskt material från idrottskontexter utanför skolan presenterades även studier av tränares instruktioner till tränande barn i åldrarna 9 till 12 år i idrotterna jujutsu, gymnastik och friidrott [K. Lundin]. Tränarnas sätt att instruera och tilltala de tränande barnen uppvisade stora skillnader: de olika idrotterna exemplifierar tydligt olika idrottskulturer, som det är viktigt att de tränande barnen känner till. Ett konkret exempel på detta är att återkoppling i form av ”bra” har helt olika innebörder i de undersökta idrotterna [K. Lundin]. Ett annat exempel är hur idrottssubjekt skapas genom sättet (framför allt) tränare talar till idrottare, och vilka de etiska innebörderna för dessa talhandlingar kan tänkas vara: i presentationen visades hur idrottssubjekt skapas bland såväl de tränande barnen i jujutsu, gymnastik och friidrott samt bland elitidrottare [K. Jönsson].

Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI) är i första hand ett nordiskt nätverk med deltagare från de nordiska länderna. Nätverkets arbetsspråk är av det skälet i första hand något av de skandinaviska språken.

I nuläget har nätverket ett trettiotal medlemmar; för att bli medlem i ISSI skickas ett mail till undertecknad. Nästa nätverkskonferens planeras till januari 2022.

Copyright © Katarina Lundin 2021

Not

[1] Intresserade läsare ombeds kontakta undertecknad, så bistår jag med kontaktuppgifter för presentatörerna.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.