Idrottssociologi i Norberts anda

0
Torbjörn Andersson
Idrottsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola

Eric Dunning
Dominic Malcolm
Ivan Waddington
Sport Histories: Figurational Studies
of the Development of Modern Sport

216 sid, inb.
London: Routledge 2004


INOM IDROTTSSOCIOLOGISK TEORIBILDNING finns väl egentligen endast en större och tydligt urskiljbar skolbildning som under en längre tid mer systematiskt arbetat för att erhålla tolkningsföreträdet på forskningsfältet. Jag tänker på den figurationssociologi, vars tänkande utgår från Norbert Elias stora verk om civilisationsprocessen. Elias verkade själv i Leicester efter andra världskriget och det var där han träffade på Eric Dunning och tillsammans gav sig dessa båda på studier av sportens utveckling.

Sedan Elias död 1990 har Eric Dunning – med allra största tänkbara beslutsamhet – drivit projektet vidare och under senare år har alltfler yngre forskare anslutit sig till skolan. Nu har också en större antologi som presenterar Norbert Elias figurationssociologi, applicerat på sportens område, kommit ut. Det är boken Sport Histories som utgör ett ambitiöst försök att visa på teorins användbarhet för att analysera en rad olika sporters utveckling i en rad olika länder. Såtillvida utgör boken en klar breddning av flertalet tidigare verk ur samma tradition, då dessa främst fokuserat på den engelska sportens utveckling och då allra helst på olika aspekter av fotbollen (inklusive huliganismen) och rugbyn.

Till breddningen hör främst att flera mer outforskade sporter – till exempel motorsport, lerduveskytte och gymnastik – förs in i bilden samtidigt som ett mer globalt perspektiv erhållits genom en analys av den japanska sportens utveckling. En nyhet är också att flera analyser behandlar utvecklingen under senare tid i stället för att mer koncentrera sig på tidigare århundraden. En text tar till och med avstamp så sent som i Olga Korbuts gymnastikprogram från OS i München 1972 och studerar utvecklingen därifrån.

Ytterligare en förnyelse är att vissa författare inte koncentrerat sig på att studera den historiska utvecklingen av våldsnivån i olika sporter – vilket alltid varit civilisationsprocessens huvudtema. I stället belyser några texter exempelvis klassrelationernas betydelse för sporters utveckling. Som exempel kan nämnas Alex Twitchens mycket intressanta analys av den tidiga motorsportens utveckling. Där pekar han på att den franska överklassen med sin utpräglat urbana och moderna livsstil var långt mer redo att ta till sig motorsporten än den mer konservativa engelska med sin lantliga bas innefattande en förkärlek för hästar. På detta vis kan man säga att ett mer komplett figurationsanalytiskt perspektiv ges.

Nu skall det genast tilläggas att våldstemat visst fortfarande förekommer i flertalet texter. Men då försöker inte författarna till varje pris visa att våldet sett i ett långt historiskt perspektiv minskat – vilket ligger i linje med civilisationsprocessens grundtanke – utan snarare tar man fasta på Elias åsikt att vissa faser i historien faktiskt kan präglas av en decivilisering. Det huvudintryck som ges av boken är att vi sedan en tid tillbaka är inne i en sådan period. Utvecklingen är emellertid komplex, som när Ken Sheard visar att den nutida boxningen är långt mindre blodig än förr, men däremot nog innefattar alltfler hjärnskador. Att den nutida människans känslighet för våldets yttre manifestationer – såsom blodet – ökat innebär alltså inte att våldsnivån i realiteten blivit lägre. På liknande sätt visas att försöken att komma till rätta med skadorna i gymnastiken, genom att införa mer säkra redskap, paradoxalt nog lett till allt svårare gymnastiska övningar med följd av fler och svårare skador.

Just bredden är definitivt  bokens allra största styrka. Detta hindrar dock inte att den med Elias och Dunning förtrogne läsaren även får sig till livs mer gammal skåpmat i form av fotbolls-, rugby- och boxningstexter. Vad man också känner igen är den starkt polemiska tonen som präglar framförallt Dunnings texter. Han är ständigt på jakt efter civilisationsprocessens kritiker och försöker lyfta fram teorins förträfflighet. Även om jag själv inte tillhör skolbildningens varmaste anhängare måste jag dock erkänna att denna bok imponerar. Trots att texterna inte alltid är helt lättlästa känns det uppfriskande med författare som faktiskt försöker sig på att förklara de stora förloppen med en enda – om än med en vidsträckt – teori.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.